Likabehandlingsplan

Skansens, Jakobsbergs och Karlsbergs förskolor 2009

 
Innehåll
 
Bakgrund................................................................................................................3

 
Definitioner......................................................................................................................4
Direkt diskriminering....................................................................................4
Indirekt diskriminering..................................................................................4
Trakasserier................................................................................................4
Definition av annan kränkande behandling, mobbning..............................................5
Definition av "låtsasbråk" och "skämtkränkningar"................................................5

 
Syfte och mål........................................................................................................6
Syftet med handlingsplanen.............................................................................6
Målen med handlingsplanen............................................................................6

 
Handlingsplanens uppbyggnad............................................................................6

 
Förebyggande åtgärder.............................................................................................7
Personalen och barnen....................................................................................7
Leken.......................................................................................................7
Konflikter..................................................................................................8
Förhållningssätt...........................................................................................8

 
Kartläggning..................................................................................................................10
Personal och barn.......................................................................................10
Vårdnadshavare..........................................................................................10

 
Aktiva åtgärder..................................................................................................10

 
Uppföljning............................................................................................................11

 
Lagar och styrdokument..................................................................12
Barnkonventionen.......................................................................................12
Läroplan för förskolan..................................................................................12
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling........................................................13
Socialtjänstlagen.........................................................................................13
Brottsbalken..............................................................................................14

 
Skrifter och dokument.......................................................................15

 
Förankringsprocessen........................................................................15

 
Litteratur.............................................................................................16

 
Avdelningens plan och åtgärder...............................................................17

 
Bakgrund

 
Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, som syftar till att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Med lagen vill man värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli lika behandlade.

 
Lagen gäller förbud mot diskriminering på grund av:

 
·        Kön
·        Etnisk tillhörighet
·        Religion eller annan trosuppfattning
·        Sexuell läggning
·        Funktionshinder

 
Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.

 
Utöver dessa diskrimineringsgrunder omfattas lagen av annan kränkande behandling såsom mobbning. Förbudet gäller uppträdanden barn-barn, barn-personal, personal-barn, personal-personal och personal-vårdnadshavare.

 
Lagen är tydlig och gäller alla former av kränkande behandling.
Lagen omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen,
grund och gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt
kommunernas vuxenutbildning.

 
Förbudet för förskolepersonalen att utsätta barn för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barnet kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.

 
Som grund för handlingsplanen ligger följande lagar och styrdokument: barnkonventionen, läroplan för förskolan (Lpfö 98), lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling, allmänna råd från skolverket, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen och brottsbalken.

 
Inom sina respektive ansvarsområden skall Jämställdhetsombudsmannen, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, handikappombudsmannen och statens skolverk se till att denna lag följs.

 
Förskolan har en skyldighet att agera, så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt.

 
Handlingsplanen skall utvärderas årligen och revideras vid behov. Rektor är alltid ytterst ansvarig för att handlingsplanen efterlevs.

 
Definitioner

 
I våra förskolor kännetecknas de olika definitionerna av alla i verksamheten dvs.
barn-barn, barn-personal, personal-barn,  personal-personal och personal-vårdnadshavare.

 
Direkt diskriminering

 
Ingen i verksamheten får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

 
Indirekt diskriminering

 
Ingen i verksamheten får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt.
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.

 
Trakasserier

 
Ingen i verksamheten får bete sig på ett kränkande sätt gentemot någon.
Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna.
Kränkningarna kan t.ex. vara:
Fysiska, t.ex. bli utsatt för knuffar och slag.
Verbala, t.ex. bli hotad eller tilltalad med nedvärderande omdömen.
Psykosociala, bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning.
Texter och bilder, t.ex. lappar och fotografier.

 
 
Definition av annan kränkande behandling, mobbning:

 
Mobbning är när en eller flera individer, barn-barn, barn-personal, personal-barn, personal-personal, personal-vårdnadshavare flera gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande.

 
Handlingarna kan vara av både fysisk och psykisk karaktär. Vid mobbning är samma person alltid i underläge.

 
Det bör påpekas att konflikter mellan individer inte behöver vara mobbning.

 
Definition av "låtsasbråk" och "skämtkränkningar"

 
Många gånger händer det att barn på låtsas och skoj brottas, slåss och knuffas. Det kan vara väldigt svårt för utomstående att se om denna "lek" är ömsesidig för personerna. Det är svårt för de inblandade personerna att veta var gränsen går. Barn har svårt att avgöra när "leken" går över styr och det blir allvar och om någon blir kränkt eller skadad.

 
Det kan hända att barn kommenterar varandra för sina kläder, utseende, uttalanden eller handlingar. Det är mycket svårt att avgöra var gränsen går för varje individ när det blir allvar och någon blir kränkt, ledsen eller förnedrad. Ibland används detta som en ursäkt för kränkande behandling med motiveringen t.ex, "Jag bara skojade". Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande.
Detta gäller barn och personal i alla förskolorna. All personal arbetar för att stävja och totalt ta avstånd från kränkande behandling och mobbning.

 
Syfte och mål
 
Syftet med handlingsplanen

 
Planen skall fungera som ett stöd för personal och rektor när barn, personal och vårdnadshavare blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och mobbning. Planen skall även kunna fungera som vägledning i det förebyggande arbetet.

 
Målen med handlingsplanen

 
·        Att skapa ett öppet och positivt klimat, som ger en trygg och lustfylld miljö.
·        Barn, personal och vårdnadshavare skall möta respekt för sin person och alla individer skall utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.
·        Verksamheterna skall i sitt arbete sträva efter att vara fria från diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och mobbning.
·        All kränkande behandling och mobbning skall upptäckas och åtgärdas.

 
Handlingsplanens uppbyggnad

 
Handlingsplanen är uppdelad i dessa delar.

 
·        Förebyggande åtgärder
·        Kartläggning av kränkande behandling och mobbning
·        Aktiva åtgärder
·        Uppföljning
·        Lagar och styrdokument
·        Skrifter och dokument
·        Förankringsprocessen
·        Litteratur
·        Avdelningens plan och åtgärder

 
Förebyggande åtgärder

 
Här följer en beskrivning av hur man arbetar i förskolan och hur man ser på lärande genom lek och i de dagliga konflikter som uppstår samt en beskrivning av personalens förhållningssätt.

 
Personalen och barnen

 
Vuxna har ansvaret för arbetet med värdegrunden. För att förstå och bidra till barns sociala lärande, krävs ett fullständigt engagemang. Vuxna måste se och delta i barnens värld, på barnens villkor. Då krävs en fysisk och psykisk närhet till barnen.

 
Små barn erfar och skapar sammanhang i den värld de möter i förskolan. De handlar med utgångspunkt från vad som är meningsfullt för dem. Barn uttrycker också mening med sitt agerande. Ny mening uppstår i möten med andra barn och vuxna. Barn har spontant en grundtillit till andra människor och är alltså riktade mot andra. De upplever med kroppen och kan i tidiga år förstå att andra barns kroppar bär och uttrycker betydelser och avsikter. Barn undersöker, tolkar och försöker förstå världen och sina liv med andra. De prövar sätt att förhålla sig på, förändrar dessa och prövar nya vägar att vara i världen med andra.
Små barns förhållningssätt till andra består av erfarenheter och handlingar i första hand, reflekterande föreställningar och värderingar tillägnar sig barnet med större erfarenhet och stigande ålder.

 
Leken

 
När barnen leker tillsammans i förskolan, utvecklar de sin sociala kompetens och de lär sig leva tillsammans med andra människor. De skrattar, blir arga utan att slåss, kompromissar, känner sympati och empati. Barnen lär sig att behärska sin styrka och var gränserna går. En förutsättning för att leken ska utvecklas är att barnen finner lösningar på lekplanet, på samarbetsplanet och på det tekniska planet. När barnen leker i samförstånd föder de idéer som bär leken framåt. Ibland uppstår det spel om maktpositioner. Lusten att bestämma kan bli för stor för något barn. Då fungerar inte den djupa leken. När barnen åter kommer överens fungerar den igen. De tre sociala lekregler som barnen måste behärska för att leken ska fungera är: Samförstånd
                                             Ömsesidighet
                                             Turtagande

 
Samförstånd innebär att de barn som leker tillsammans är införstådda med att de leker och vad de leker. Ömsesidighet innebär att alla är på jämställd nivå oberoende av ålder, kön eller styrka. Turtagande betyder att ibland är det du som tar initiativ och bestämmer och ibland är det jag. Personalen värnar om leken i förskolan och tränar barnen att utveckla sin lekfärdighet.

 
Konflikter
Barnens etiska/sociala konflikter är villkor för lärande. Konflikter innehåller en spänning som fångar barnens intresse, får dem att beröras av och försöka förstå andras situation. Barnen kan visa på att de överraskas av konsekvenserna av sina handlingar och andras reaktioner. Detta innebär att barnen "upptäcker" sitt agerande i mötet med andra barn. Det kan leda till att barnen rättar till situationen för den som blev drabbad. Barnens förståelse för andra utmanas i konflikter som uppstår. Det är viktigt för barn att upptäcka ett annat barns upplevelse av sin handling. Konflikter kan bli en viktig källa för barns etiska upptäckter, genom att pedagogen hjälper till att problematisera de olika etiska värden som barnen då konfronteras med. Barnen kan stödjas i att beskriva sina perspektiv. I stället för att då främst hitta rätt eller fel, kan etiska/sociala konflikter bli problem som barnen funderar över och hjälper till att lösa.
Att barnen är små och inte riktigt har språket ännu, möter inget hinder för pedagogen att ställa öppna problematiserande frågor.

 
Förhållningssätt
Aspekter som närhet, andras reaktioner och följder av handlingen är viktiga för barns lärande av etik, eller det som även kallas livskunskap. Personalen tar fasta på att barn är nära den som är utsatt, hjälper barn att uttrycka och tolka varandras reaktioner och se konsekvenserna av sitt och andras agerande. Detta utvecklar barnens lyhördhet för andra. De vuxna måste även hjälpa barn att fundera över vad man tillsammans ska kunna göra för den andre. De involverar barnen i ett gemensamt ansvar för den som är ledsen.

 
Barns etiska/sociala erfarenheter tar gestalt genom kroppen, i kroppshållning, ansiktsuttryck, gester och ord. De vuxna bör alltså vända perspektivet mot vad barnen uttrycker kroppsligt och verbalt.
Pedagogerna behöver hjälpa barnen att uttrycka sina upplevelser när de känner sig kränkta. Likaså gäller det att synliggöra och beskriva för barn vad andra uttrycker i liknande sammanhang. På detta sätt bidrar de vuxna till barns förståelse av andras väl.

 
Det gäller för all personal som arbetar i förskolan att få barn förundrade, att ställa frågor till dem och använda vardagens många etiska konflikter till att få barnen att fundera över dessa, över kamraternas och de egna upplevelserna.

 
Det handlar om en demokratisk kunskapssyn som hjälper barnen att ställa frågor och på det sättet ge makten till den undrande. En viktig utgångspunkt för arbetet med värdegrunden i förskolan är att verksamheten ska vila på demokratins grund.

 
I förskolans läroplan fastslås att pedagogerna har ansvaret för att klart ta avstånd från agerande som strider mot de grundläggande värden som anges i läroplanen. Ett första steg är att vara medveten om att också mellan de yngsta barnen råder maktstrukturer och att ta reda på hur makt utövas sinsemellan barnen i den egna verksamheten. Det gäller att ta ställning till vilka strukturer för makt som vi vill stödja och hur vi hanterar den makt som innebär att det finns barn som avstår från sina rättigheter.

 
I förskolan formas, befästs och förändras många relationer. Eftersom grupper av barn i olika åldrar träffas regelbundet formas kamratrelationer. Kamratsamverkan är bidragande och nödvändig för flera olika prestationer, barns förståelse av rättvisa, deras benägenhet till att dela med sig, vänlighet, deras sätt att bemästra symboliskt tänkande, rolltagande, förmåga att kommunicera och utvecklingen av kreativt och kritiskt tänkande.

 
All personal är ansvarig för att arbeta aktivt och med ett medvetet förhållningssätt för att upprätthålla det goda klimatet.
Här krävs att likabehandlingsplanen alltid hålls aktuell.
Personalen tydliggör arbetet med likabehandling för barnen.
Personalen tydliggör förskolans trivselregler.
Alla barn tränas i att ta ansvar för och följa trivselreglerna.
Personalen är medveten om att att de är barnens förebilder och strävar efter att ha ett positivt arbetsklimat tillsammans med arbetskamraterna.
Personalen informerar om likabehandlingsplanen och trivselregler i föräldrakontakterna.

Kartläggning
Här beskrivs hur personal, barn och föräldrar samarbetar för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och mobbning.

 
Personal och barn
Personal och barn undersöker var i utemiljön eller i lokalerna kränkande behandling och mobbning kan förekomma, samt vilka som är inblandade.
Personalen är alltid ansvarig för att ta barnens misstankar eller påståenden på största allvar. Personalen skall påbörja en utredning och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning. Inför utvecklingssamtalet diskuteras bland annat barnets trivsel.

 
All personal samarbetar mellan avdelningarna och stämmer av kontinuerligt hur barn mår och trivs.

 
Rektor stämmer av barnens psykosociala miljö tillsammans med personalen.

 
Skulle kränkande behandling eller mobbning förekomma mellan personal-barn, personal-personal tas detta upp med berörda personer av rektor.

 
Vårdnadshavare
Genom en öppen kontakt med vårdnadshavarna kan problem upptäckas i en tidig fas. På föräldramöten, utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten finns möjligheter till samtal angående barns välbefinnande, klimatet i gruppen och på förskolan.

 
Aktiva åtgärder
Då ett barn utsätts för kränkande behandling eller mobbning av ett annat barn skall arbetslaget i första hand försöka lösa problemet genom samtal med den/de inblandade. Samtalet kan föras med ett barn i taget. För att barnet skall förstå allvaret i att ha kränkt/mobbat en annan människa skall det inte råda någon "kompisstämning" vid samtalet. Sättet att arbeta är alltid beroende av barnets erfarenheter och personlighet.

 
Skulle personal vara inblandad i den kränkande handlingen kopplas rektor in. Rektor sköter ärendet.

 
Då ett barn utsätts för kränkande behandling tas kontakt med hemmen. Föräldrarna skall alltid informeras och användas som en resurs. Samtal
om vad barnet har gjort och hur personalen arbetar tillsammans med barnet sker. Tillsammans kommer föräldrarna och förskolepersonalen att göra allt för att det skall bli bra. Barnet kommer att behöva mycket stöd hemifrån.

 
Återkoppling till det utsatta barnet och föräldrarna sker angående vad förskolan har gjort så att barnet och föräldrarna känner att de får stöd. Stödsamtal sker kontinuerligt efter individernas behov.

 
Uppföljning sker. Det krävs flera samtal med de inblandade för att se hur situationen är, hur löften efterlevs etc. Information till föräldrarna ges.

 
Dokumentation. Personalen skriver ned händelser i ärendet för att kunna gå tillbaka och följa upp arbetet.

 
Under hela ärendet förs det kontinuerliga återkopplingar till det barn och föräldrar som har blivit utsatt för kränkande behandling eller mobbning.

 
Går inte problemet att lösa för arbetslaget och föräldrarna kopplas resurser in från stödteamet (specialpedagog) och vid behov kontaktar rektor socialförvaltningen för att diskutera vilka åtgärder som kan vara aktuella.

Uppföljning
Uppföljning skall ske kontinuerligt och dokumenteras.

 
Varje ärende är unikt och där bestäms i vilken omfattning uppföljningssamtalen skall ske. Ansvarig i respektive ärende gör en tidsplan tillsammans med berörda.

 
Med utsatt barn och vårdnadshavare sker en uppföljning kontinuerligt för att få bekräftelse på att arbetet fortgår och hur det utvecklas.

 
Övrig berörd personal informeras om nya åtgärder efter uppföljningssamtal.

Lagar och styrdokument
Här följer utdrag ur lagar och styrdokument som är relevanta för verksamheternas uppdrag och som ligger till grund för denna handlingsplan.

 
Barnkonventionen
Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Barnet skall enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada i något avseende. I artikel 19 klargörs att staten har skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma (utdrag ur FN:s Barnkonvention, text från allmänna råden).

 
Läroplan för förskolan lpfö 98
Grundläggande värden
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

 
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.

 
Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder för barnen.

 
Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet.

Förståelse och medmänsklighet
Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och sociala handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.

 
Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation.

 
Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas.

 
Vårdnadshavare kan lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa.

 
 
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling
Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.
OBS ! Denna föreskrift gäller i förskolan likaväl som på andra arbetsplatser.
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 1993:17).

 
Socialtjänstlagen
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personer i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd (utdrag ur socialtjänstlagen, text från Allmänna råden).

 
 
Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även i förskolan som arbetsplats. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. I brottsbalken finns inte kränkande behandling eller mobbning som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel:

 
Misshandel
Olaga hot
Olaga tvång
Ofredande
Trakasserier
Förtal/Förolämpning
Sexuellt ofredande
Hets mot folkgrupp
(Utdrag ur Brottsbalken, text från Allmänna råden)

 
 
Skrifter och dokument
Här presenteras de skrifter och dokument som har legat till grund och som finns med som bas i arbetet med att stoppa kränkande behandling och mobbning.

 
Likabehandlingslagen.
Läroplan för förskolan Lpfö 98.
Barnkonventionen.
Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (2006)
Handledning från ombudsmännen. Förebygga diskriminering främja likabehandl
Arbetarskyddsstyrelsen.
Socialtjänstlagen.
Brottsbalken.

Förankringsprocessen

 
Personal.
I januari 2009 startade arbetet med att revidera tidigare likabehandlingsplaner. En arbetsgrupp, bestående av representanter från varje förskola och rektor, har drivit arbetet och haft som mål att öka delaktigheten bland personal, barn och föräldrar. Personal har gjorts delaktiga på APT och arbetslagsplaneringar.

 
Planen skall vara ett levande dokument och arbetslagen skall kontinuerligt diskutera och utvärdera den. Alla skall vara väl förtrogen med planens innehåll och ta hänsyn till detta i sitt eget förhållningssätt och i utformandet av verksamheten. Alla som arbetar i förskolan och rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen implementeras i verksamheten.

 
Barn
Barnen har gjorts och skall göras medvetna om arbetet och bidra med sina synpunkter och erfarenheter i arbetet med den lokala utformningen av planen.

 
Vårdnadshavare
Personalen skall informera vårdnadshavarna om att planen finns och vad den innebär. I kartläggningen och utformningen av den lokala delen skall vårdnadshavarna göras delaktiga.

Litteratur
Här följer en lista på tips till arbetsmaterial och referenslitteratur.

 
Abrahamsen, Gerd. (1999). Det nödvändiga samspelet. Studentlitteratur AB

 
Johansson, Eva. (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber

 
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

 
Mathiasson Thorbert, Eva (2006). Hjärtestunder — livskunskap i förskolan. Beställ via Malmö stads webbplats www.malmo.se

 
Williams, Pia. Sheridan, Sonja. Pramling Samuelsson, Ingrid. (2000).
Barns samlärande. Stockholm: Liber Distrubition.

 
Åhs, Olle. (2003). Bortom bråk och hårt klimat, om att utveckla social förmåga i skola och förskola. Stockholm: Runa förlag.

 
Öhman Margareta. (2003). Empati genom lek och språk. Liber.

 
Barnböcker
Bergström, Gunilla. (1991). Där går Tjuv-Alfons. Stockholm: Rabén och Sjögren.

 
Gellert, Dina. (2001). Då Leopold blev arg. Ungern: Förlag Forum A-S

 
Landström, Eva och Olof. (2004). Fyra hönor och en tupp. Danmark: Rabén och Sjögren.

 
Rey, Margret. (1998). Pricken. Rabén och Sjögren.

 
Lindenbaum, Pija. (2006). Lill-Zlatan och morbror raring. Rabén och Sjögren.

 
Rydell, Maria Bosson och Wadman, Eva-Marie. (2006). Vilda säger Nej! Gleerups utbildning Danmark: Norhaven A/s.

 
Litteraturlistan uppdateras av personal och rektor.

Avdelningen Babords plan och åtgärder.

 
Vårt fokusområde kommer att vara konflikthantering bland barnen.

 
Så här gör vi:
Vi vuxna är mer i närheten av barnen.

 
Barn och vuxna samtalar tillsammans och kommer överens om vad som är varma och kalla handlingar. (Sol och Is handlingar)

 
Barnen ges möjlighet att lösa sina konflikter. Löser de inte detta själva, går en vuxen in och hjälper till.

 
När de vuxna går in och hjälper till använder de sig av frågorna: Hur kände du?, Hur tänkte du?, Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du den andre kände sig? Vid dessa frågor får barnen reflektera över sitt handlande.

 
Vi uppmuntrar barnen när de är bra kamrater och när de har gjort något bra.

 
Vi nämner alla barnen på samlingen så att inga barn blir bortglömda även om de är hemma.

 
De större barnen får en mindre kompis att hjälpa i tamburen och under dagen. (Storkompis och Lillkompis)

 
Vi utvärderar hur det har gått en gång per termin och planen revideras vid varje terminsstart.
 
 
 
Avdelningen Styrbords  plan och åtgärder.
 
Vårt fokusområde är KAMRATSKAP.
 
Så här gör vi:
Vi  delar upp barnen i mindre grupper dels för att det ska bli lite lugnare, dels för att jobba mot målet. Då har vi som personal bättre möjlighet att se vad som händer i gruppen och kunna ge feedback till barnen i de situationer som uppstår.

 
Vi har lånat böcker om kamratskap och arbetar med "Kompisböcker" ett färdigt material där vi behandlar Säg Förlåt och Säg Stopp.
Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra och hur det känns när man blir arg, ledsen, glad och hur vi ska göra så att den som är ledsen eller arg blir glad igen.

 
Vi jobbar med att lära barnen att säga stopp och att samtidigt visa med tecken att de inte vill.

 
Vi bekräftar barnens känslor och uppmuntrar dem att hjälpa varandra.

 
Vi vuxna går in och hjälper till vid konflikter och pratar med de barnen som är inblandade. Ställer frågor som; Hur tror du det känns..., hur ska vi göra så att han/hon blir glad igen?
Vid dessa frågor får barnen vara med och reflektera kring händelsen.

 
Vi låter barnen leka mycket med varandra för att genom leken bygga relationer där alla får vara med.

 
Vi talar om för barnen när de har varit bra kamrater och gjort något bra.

 
Vi utvärderar hur det har gått en gång per termin och planen ska revideras en gång per år