Ny skollag och läroplan hösten 2011

Skollagen

Du som förälder har ett ansvar att se till att ditt barn är i skolan. Om du inte har anmält frånvaro men ditt barn ändå är frånvarande utan giltigt skäl ska du enligt skollagen bli informerad om detta av skolan samma dag.

Möjligheterna att bli befriad från obligatoriska inslag har blivit mindre i och med den nya skollagen. Rektorn får bara godkänna detta om det finns så kallade synnerliga skäl, och det får bara gälla enstaka tillfällen under ett läsår och får inte begränsa elevens möjligheter att uppfylla kunskapskraven.

Varje huvudman (kommun eller den fristående skolans styrelse) ska ha skriftliga rutiner för hur klagomål mot utbildningen ska kunna tas emot och utredas.

Den nya skollagen innehåller en del nya bestämmelser om vad skolan får göra om en elev stör ordningen, uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till allvarligare förseelser.

Den nya skollagen ger också rektorn möjlighet att stänga av en elev i grundskolan, specialskolan och sameskolan om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero och om andra åtgärder inte har hjälpt.

Läroplanerna och kursplanerna

Med utgångspunkt i skollagen har läroplanen för grundskolan, specialskolan, grundsärskolan och sameskolan skrivits om så att varje skolform får en egen läroplan.

Läroplanens första del behandlar skolans värdegrund och uppdrag. I läroplanens andra del finns övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. I den tredje delen finns kursplaner med tillhörande kunskapskrav i alla ämnen.

Kursplanen i varje ämne beskriver varför ämnet finns i skolan, vad syftet med undervisningen är och vilka kunskaper ditt barn ska ges möjlighet att utveckla. Kursplanen anger också ett centralt innehåll. Det är det obligatoriska innehåll som undervisningen i ämnet ska behandla, men det finns också möjlighet för den enskilda skolan att lägga till ytterligare innehåll.

Kunskapskraven i ämnet kompletterar kursplanen och används för att bedöma ditt barns kunskapsutveckling. De beskriver vad eleverna ska kunna vid vissa givna tillfällen och hur detta tar sig uttryck.

I grundskolan finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen. I årskurs sex finns kunskapskrav för alla ämnen utom moderna språk och i årskurs nio finns kunskapskrav för samtliga ämnen.

Ny betygsskala

En ny betygsskala med fler betygssteg har införts. Den nya betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygssteget A är det högsta betyget medan E är det lägst godkända. Betyget F är ett icke godkänt betyg.

För grundsärskolan har den nya betygsskalan fem steg: A, B, C, D och E. Betyget F eller markeringen streck finns inte i betygsskalan.

Från och med hösten 2012 kommer betyg att sättas från årskurs sex och därefter för varje termin fram till och med slutbetyget i årskurs nio.

Åtgärdsprogram

De elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, har rätt att få särskilt stöd. Det är rektorns ansvar att se till att elevens behov av stöd utreds och om det visar sig att eleven har behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas.

Du och ditt barn har rätt att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Du får nu också enligt skollagen en rätt att överklaga rektorns beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd.