Gårdens historia

Gården Åleslån ligger på Herrestadsfjället som är ett bergigt skogsområde norr om Uddevalla. Herrestadsfjället befolkades främst under 1800-talet, då befolkningen ökade och det blev ont om odlingsbar mark i de bördigare områdena närmare staden. Det var de fattigare människorna som tvingades upp på det karga "fjället". Många tvingades bo i små torp eller backstugor eller till och med i jordkulor. Markerna på fjället består mestadels av impediment som inte duger för odling. Därför var det svårt för dessa fattiga människor att försörja sig här uppe, vilket ofta tvingade flera i familjen att arbeta extra på industrier i staden eller hos större markägare. Så förutom det hårda slitet med att odla och sköta djuren fick de också gå, ofta miltals, dagligen för att utföra ansträngande arbeten i staden. Säsongsarbete i Norge förekom också och vissa "pendlade" till och med till Amerika för att arbeta!

Åleslån tillhörde inte de fattigaste bosättningarna utan den kan liknas vid en mindre gård. Det hänger ihop med att människor bott på Åleslån åtminstone sedan 1600-talet. Namnet Åleslån kommer från det gamla ordet åleslad, som betyder ålkista. Sannolikt har det legat en ålkista i Sågebäcken som genomkorsar fastigheten.

Gården bestod kring 1900-talets början av ca 2,5 hektar åkermark, bestående av små tegar spridda på ett ca 30 hektar stort område samt ca fyra hektar utdikad myr för slåtter till vinterfoder. En ganska omfattande hamling av speciellt lindar förekom också. Troligen odlade man råg, havre, foderväxter, rotfrukter och baljväxter. Lite inkomst fick man säkert genom försäljning av olika ladugårdsprodukter. Uppskattningsvis bestod djurhållningen av en häst, fyra kor, två kalvar, tre grisar, och ca 20 höns. Under sommaren kunde man också ha får nerifrån staden eller från andra socknar på bete, så kallade hamnefår. Vallflickor och vallpojkar vaktade djuren, dessa kallades hôlingar. Hôlingarna skulle, förutom att hålla ihop fårflocken, skrämma bort eventuella kringstrykande vargar. Även familjerna på Åleslån tvingades till arbete både i staden och i Amerika.

Gården brukades med ålderdomliga metoder fram till 1962. Kommunen köpte hela området 1964 och planterade igen alla åkrarna med granskog. Friluftsfrämjandet fick nyttja mangårdsbyggnaden som kursgård för sina verksamheter. Under 60- och 70-talet blomstrade verksamheten, men avtog sedan under 80-talet. Hos Gunnar Henriksson, aktiv i Friluftsfrämjandet, väcktes under denna period idén att starta en natur- och kulturskola på gården.

Mangårdsbyggnaden fanns som sagt kvar, men den gamla ladugården var riven och skogen växte ända fram till stugknuten. Därför startades ett omfattande arbete med att återställa gårdens utseende till hur det kan ha se ut vid sekelskiftets början (1900). Landskapet har öppnats upp och en gammal ladugård har flyttats från en annan gård på fjället och monterats upp på Åleslån. En del av ladugården har sedan byggts om till lektions- och samlingssal.

Vi har ambitionen att återskapa det öppna betade landskapet runt gården. Därför lånar vi in får under sommarhalvåret som får arbeta med detta, för "kost och logi".

Gården är fortfarande befriad från elektricitet och vattnet hämtas ur en brunn på gårdsplanen.

/Sommararbetare

Sidan kontrollerad 2010-08-13
Kommentera sidan Siv Torstensson
Skicka e-post    Besöksadress: Varvsvägen 1, Uddevalla    Postadress: Uddevalla kommun, 451 81 Uddevalla
Växel: 0522-69 60 00, Röststyrd växel 0522-69 70 00
Organisationsnummer: 212000-1397