I svaren nedan hänvisas det till VA-avdelningens projektgrupp, Miljö och Stadsbyggnad och Lantmäterimyndigheten. Kontaktpersoner finns till höger på denna sidan.
 

Allmänna frågor

• Säkra renvattentillgången i Ljungskile
• Ljungskiles avloppsverk är i behov av vissa underhållsåtgärder. Driftkostnaden/liter behandlat avloppsvatten är avsevärt högre än för Skansverket. Orsaken till detta är främst verkets ogynnsamma storlek
• Vattenverket i Ljungskile har höga driftskostnader p.g.a. råvattnets karaktär
• Reservvattentäkt saknas i Ljungskile. En sammankoppling av systemen i Uddevalla och Ljungskile säkrar reservvattenförsörjningen i båda områdena
• Det finns ett behov av vattenförsörjning och avloppssanering för fastigheterna utmed kuststräckan Uddevalla-Ljungskile
• Personalrationaliseringar kan genomföras vid färre anläggningar och samordnad jourtjänst

Läs även om förarbetet inför beslut om överföringsledningar här. Önskas extra information kontakta någon i VA-avdelningens projektgrupp.

2.   Kommer min fastighet att anslutas och när sker det i så fall?
De fastigheter som ligger i omedelbar närhet till överföringsledningarna kommer att erbjudas förbindelsepunkt för vatten- och spillvattenanslutning. Denna förbindelsepunkt ligger vanligtvis i direkt anslutning till fastighetsgränsen. Vi vet i dagsläget inte exakt vilka fastigheter som kommer i omedelbar närhet, det visar sig först när projekteringen görs. Information med berörda fastighetsägare kommer att ske brevledes. Se även under Tidplaner i vänstermenyn för mer information om den preliminira tidplanen och etappindelningar.

3.   Kommer Miljö och Stadsbyggnad att kräva inkoppling till spillvatten?
Ja anslutning kommer sannolikt att krävas. Avgiften för spillvatten kommer att debiteras oavsett om fastigheten ansluts eller ej.

4.   Kommer tvångsanslutning till vatten att ske?
Anslutning till kommunalt vatten är frivillig.

5.   Får man ersättning för fungerande avloppsanläggning?
Om anläggningen är godkänd av Miljö och Stadsbyggnad och om den är yngre än 10 år kommer en bedömning av ålder och skick att göras. Därefter kan eventuellt ersättning utbetalas. Har man sluten tank får man ingen ersättning (den kan återanvändas). Kommunen kommer att ta reda på vilka anläggningar som är aktuella och fastighetsägarna kommer att kontaktas.

6.   Kommer de nya VA-ledningarna att innebära förtätningar eller exploateringar i området?
Det är fastighetsägaren som bestämmer om dennes mark skall exploateras (bebyggas). Förutsättningen för ytterligare byggnationer i områdena förbättras genom de nya VA-ledningarna. Dock kommer bygglov och sannolikt även detaljplan att krävas. För ytterligare information kontakta Miljö och Stadsbyggnad.

7.   Ges bygglov i samband med beslut om utbyggnad av nät?
Det beror sannolikt på om detaljplan eller motsvarande upprättas. För ytterligare information kontakta Miljö och Stadsbyggnad.

8.   Varför går ledningarna just över min tomt?
Den föreslagna ledningssträckningen är översiktlig och fastläggs i samband med projektering. Innan projektering kommer ni att ha möjlighet att diskutera med anlitad projektör. I möjligaste mån lägger vi ledningar i anslutning till vägar.

9.   Anläggs dagvattenledningar?
Där VA-avdelningen finner att det är nödvändigt. Fastighetsägarna kommer att meddelas i god tid
 

Vattenfrågor

11.   Måste man då betala brukningsavgift för bevattningsvatten?
Ja.

12.   Vem betalar vattenmätaren?
Fästet för vattenmätaren och andra anordningar utförs och betalas av fastighetsägaren. Själva vattenmätaren är kommunens egendom och monteras och bekostas av VA-avdelningens personal.

Avgifter, taxor, betalning m.m.

14.   När debiteras anläggningsavgiften?
Tre villkor krävs:
1 Verksamhetsområde ska vara beslutat av kommunfullmäktige.
2 Förbindelsepunkt (gränsen mellan kommunalt och enskilt ägande) ska finnas.
3 Fastighetsägaren ska ha fått kännedom om förbindelsepunktens läge. Sker vanligtvis genom en va-uppgift (karta med va-ledningar och fastigheten) som skickas ut av kommunen.

15   När får jag reda på hur stor anläggningsavgiften blir för just mig?
3 - 4 månader innan debitering av anläggningsavgifter kommer ni att få skriftlig information om kostnaden.

16.   Kommer kommunen att ställa upp med lån eller borgen?
I förekommande fall där fastigheten har en mycket låg ekonomisk bärkraft. För mer info se nästa punkt.

17.   Vad händer om en fastighetsägare inte kan betala?
Det finns ett dokument som redovisar kommunens rutiner. Det kan nås här (pdf, 17 kB) eller fås av VA-avdelningens projektgrupp.

18.   Hur lång tid har man på sig att betala när fakturan har kommit?
Förfallodatum är 30 dagar från utskriftsdatum.

19.   Kan man överklaga beslut om verksamhetsområde?
Nej.

20.   Får man möjlighet att yttra sig över verksamhetsområdets omfattning?
Nej.

21.   Kan man begära att inte ingå i verksamhetsområdet?
Nej.

22.   När kommer debitering av anläggningsavgifter att ske vid kommunalt verksamhetsområde?
Se fråga 14.

23.   Kan man få tillgång till VA-taxan?
Den finns att läsa här och den kan även skickas ut vid behov. Den slutgiltiga tolkningen av taxan görs av kommunen. Uppgifter om gällande avgift för just din fastighet kan fås av någon i VA-avdelningens projektgrupp.

24.   Vem kan göra avsteg från/ändra taxan?
Det är kommunfullmäktige som beslutar om taxan.

25.   Vart vänder man sig för att "klaga" på taxans tillämpning?
Statens VA-nämnd men vi rekommenderar att du först vänder dig till VA-avdelningens projektgrupp.

26.   Om man vill vända sig till statens VA-nämnd, kostar detta något?
Nej.

27.   Kommer obebyggda tomter att debiteras?
Vid kommunal anslutning kommer debitering att ske.

28.   Hur beräknas avgiften för hus på arrenderad mark? Vem debiteras?
Avgiften beräknas på samma sätt som alla andra bostadsfastigheter. Fastighetsägaren debiteras om inget annat avtalats.

29.   Får man bidrag till åtgärder på tomten?
Nej.

30.   Om man måste anlägga en pumpstation på tomten, får man då reducering av avgiften?
Nej.

31.   Kan man betala anläggningsavgiften för vatten utan att koppla in?
Ja.
 

Under byggnadstiden

33.   Hur kommer man att nå sina fastigheter under byggnadstiden?
Fastighetsägare kommer under kortare perioder inte att kunna nå den egna tomten med bil. Tillfälliga parkeringsplatser kommer att anvisas.

34.   Vad händer om räddningstjänsten måste fram?
Man gör allt som går för att de ska kunna komma fram. Entreprenören ges samordningsansvar med räddningstjänsten.

35.   Hur kommer post, sophämtning, skolskjutsar att fungera under byggnadstiden?
Det kan bli problem under kortare perioder men ambitionen är att lösa det så smidigt som möjligt.

Lokala VA-föreningar

37.   Vem utför projekteringar för föreningarna? Upphandling och granskning?
Föreningen sköter detta själva.

38.   Vem sköter upphandling och kontroll av föreningarnas entreprenader?
Föreningen sköter detta själva, alternativt anlitar föreningen konsulttjänst.

39.   Kommer en obebyggd tomt att tvingas ingå i en förening?
Det avgörs vid lantmätariförättningen.

40.   Vilken skötselinsats krävs för föreningarnas anläggningar?
Skötseln sköts av föreningen alternativt av föreningen anlitad entreprenör. Beror dessutom på typ av anläggning.

41.   Vem kontrollerar föreningsanläggningens reningsresultat?
Det gör tillsynsmyndigheten, i det här fallet Miljö och Stadsbyggnad.

42.   Vad händer om vissa fastighetsägare i en förening vill sköta avloppsanläggningar själva och andra vill det inte?
Det bestäms genom föreningens stadgar, troligen majoritetsbeslut.

43.   När kommer kostnaden om föreningar bygger och sköter driften?
Det avgör föreningen.

Jordbrukare och markägare

45.   Hur går geotekniska undersökningar till?
Vid geotekniska undersökningar sker provtagning med hjälp av bandvagn. Prover tas i små hål på varierande djup men 2 meter ner eller till fast grund är vanligt.

46.   Hur går arkeologiska undersökningar till?
Arkeologiska undersökningar görs med hjälp av grävmaskin. De sker normalt i det översta jordlagret, ner till ca 1 meters djup. Utbredningen av de arkeologiska undersökningarna bedöms av museet och behöver inte nödvändigtvis följa ledningens sträckning.

47.   Återställs marken efter arbetet?
Efter arbete i åkermark återställs dräneringarnas funktion och jorden läggs tillbaka i rätt ordning, det vill säga man skiljer på matjord och övrig jord.

48.   Utbetalas ersättningar för skördeskador?
Eventuella skördeskadeersättningar anges av lantmäterimyndigheten.

49.   Under vilka årstider kommer ledningarna att byggas?
Normalt kan ledningsbyggnation ske året om.

50.   När startar ledningsrättsarbetet?
Ledningsrättsarbetet startar normalt ca ett halvår innan byggnation börjar. Berörda fastighetsägare kommer kallas till möten i samband med ledningsrättsarbetet.