Områdesindelning
Centrala Uddevalla
Skalbankarna
Reservaten Kuröd, Bräcke och Samneröd rymmer världens största kända Skalgrusbankar. De bildades för ca 10.000 år sedan i ett sund, vilket sträckte sig från Uddevalla österut och förband Vänern med havet. Salt och sötvatten blandades och skapade gynnsamma betingelser för det marina djurlivet. Allt eftersom landet höjde sig spolade bränningar och strömmar samman de döda djurens skal i sänkor nedanför bergbranterna. Så bildades
skalgrusbankarna. Skalrester av mer än 100 arter av ryggradslösa djur men även skelettdelar av val, säl och fisk har hittats. I skalgrusbankarna utvecklas den kalkälskande floran mycket gynnsamt. Skalbankarna innehåller i huvudsak fyra arter; stenmussla, blåmussla, "jätte-havstulpan" och vindeltornsnäcka. Ytterligare drygt hundra arter snäckor, musslor och havstulpaner har upptäckts av forskare som Linné, Jeffreys och Warén sedan mitten av 1700-talet.
Är belägna i anslutning till skalbanksmuseet. På de kalkrika markerna inom området växer minst 400 kärlväxter. Bland de mer exklusiva arterna kan nämnas trollsmultron och harmynta. I dammen som är en schaktgrop som vattenfylldes omkring 1935, har inplanterats ett 20-tal fiskarter. På dess vattenspegel finner man under försommaren blommande vitstjälksmöja, artens enda växtplats i Bohuslän. Av områdets fjärilsfauna kan nämnas violettkantad guldvinge och almsnabbvinge.
En skyltad slinga på ca 2 km visar bland annat tre av landets äldsta stenåldersboplatser från Hensbacka-kultur.
De sista orörda lagren av Uddevallatraktens 23 skalbankar undersöktes i samband med bygget av I17:s skjutbana 1968-69. Dramatiska skred inträffade genom de
underjordiska vattenådror som korsade området. Då påträffades mängder med lämningar av djur samt eldstäder och flinta från stenåldersboplatser. Bland annat hittades landets äldsta fågelben, ett ejderben som är ca 10700 år gammalt och flera arter valthornsnäckor som ej tidigare påträffats i Skandinavien. Delar av området är numera naturreservat.
skalgrusbankarna. Skalrester av mer än 100 arter av ryggradslösa djur men även skelettdelar av val, säl och fisk har hittats. I skalgrusbankarna utvecklas den kalkälskande floran mycket gynnsamt. Skalbankarna innehåller i huvudsak fyra arter; stenmussla, blåmussla, "jätte-havstulpan" och vindeltornsnäcka. Ytterligare drygt hundra arter snäckor, musslor och havstulpaner har upptäckts av forskare som Linné, Jeffreys och Warén sedan mitten av 1700-talet.
Skalbankarna Bräcke-Kuröd
Är belägna i anslutning till skalbanksmuseet. På de kalkrika markerna inom området växer minst 400 kärlväxter. Bland de mer exklusiva arterna kan nämnas trollsmultron och harmynta. I dammen som är en schaktgrop som vattenfylldes omkring 1935, har inplanterats ett 20-tal fiskarter. På dess vattenspegel finner man under försommaren blommande vitstjälksmöja, artens enda växtplats i Bohuslän. Av områdets fjärilsfauna kan nämnas violettkantad guldvinge och almsnabbvinge.
En skyltad slinga på ca 2 km visar bland annat tre av landets äldsta stenåldersboplatser från Hensbacka-kultur.
Samneröd skalbankar
De sista orörda lagren av Uddevallatraktens 23 skalbankar undersöktes i samband med bygget av I17:s skjutbana 1968-69. Dramatiska skred inträffade genom de
underjordiska vattenådror som korsade området. Då påträffades mängder med lämningar av djur samt eldstäder och flinta från stenåldersboplatser. Bland annat hittades landets äldsta fågelben, ett ejderben som är ca 10700 år gammalt och flera arter valthornsnäckor som ej tidigare påträffats i Skandinavien. Delar av området är numera naturreservat.
Väster om Samneröd i riktning mot Rimnersvallen finns dessutom en mycket intressant randlövskog som domineras av gamla och döende ekar.
