Vanliga frågor om energi just nu

Du kan kontakta energi och klimatrådgivarna i kommunen för att få svar på frågor om energi. Här listar vi de vanligaste frågorna vi får in med svar.

Svar på vanliga frågor om energi, och hur du kan bidra

Den enklaste och största besparingen du kan göra när det kommer till el är helt enkelt att sänka din förbrukning. Vi har samlat ihop en hel sida med tips på saker du kan göra själv för att förbruka mindre el.

Minska din elförbrukning och dina kostnader>>

Energimyndigheten har satt ihop en "Husguide" för alla som vill energieffektivisera sitt hus. Här får du massor av tips och information om hur du kan påverka din elräkning.

Husguiden, Energimyndigheten>>

Det rörliga elavtalet baseras på ett månadsmedelvärde efter månadens slut. Med ett timavtal varierar ditt elpris timme för timme.

Har du möjlighet att aktivt styra din elkonsumtion till de timmar på dygnet med lägst elpris, så kan timavtal hjälpa till att sänka dina kostnader. Kom ihåg att det enbart fungerar med ett timavtal som avräknas mot timpriser och inte ett rörlig avtal som avräknas månadsmedel.

Innan du byter avtalsform, tänk på att timpriser bara är att föredra om du faktiskt aktivt kan styra din elförbrukning. Om du förbrukar lika mycket el under timmar med höga elpriser så kan timpris i stället bli ett dyrare alternativ i slutändan.

Information om efterfrågeflexebilitet, Energimarknadsinspektionen>>
Elnät och avtal>>
Timpriskollen>>

Elpriset per kWh har under perioder senaste åren legat mycket högt. Även om din förbrukning inte har ökat jämfört med tidigare, så gör ett högt elpris att din faktura blir mycket högre.

Elpriset ökar framför allt när elen är dyr i Europa. Eftersom vi har en gemensam elmarknad så ökar efterfrågan på svensk el och därmed ökar även de svenska priserna. De stigande elpriserna beror exempelvis på dyrare gas som följd av kriget i Ukraina men det finns många fler förklaringar.

Många faktorer styr elpriset i Sverige>>

Funderar du på att skaffa solceller? Vill du veta mer om hur stor anläggning som passar dig eller vilka stöd som finns att få? Vi har samlat information på vår sida Solenergi.

Solenergi>>

Den bästa och mest långsiktiga lösningen är att konvertera huset till vattenburen värme. Det kostar ganska mycket pengar, ca 100 000 – 130 000 kr.

Sedan tillkommer värmekälla som kan vara:

  • fjärrvärme, bara aktuellt på platser där fjärrvärme finns i närheten
  • pelletspanna, kräver skorsten och viss manuell hantering av pellets och aska
  • vedpanna, kräver skorsten, ackumulatortank och en hel del hantering av ved och aska
  • jord- eller bergvärmepump, minskar elanvändningen med två tredjedelar eller mer
  • luft/vattenvärmepump, minskar elanvändningen med två tredjedelar eller mer

Hela konverteringen kommer att kosta 200 000 – 300 000 kr.

Råd för att minska din elförbrukning och dina kostnader>>

Uppvärmning>>

Bidrag för energieffektivisering

Nu finns ett statligt bidrag för energieffektivisering i småhus. Du kan bland annat få bidrag för att byta ut din elpanna eller direktelelement till en lösning med värmepump, fjärrvärme eller pelletspanna. I vissa fall går det även att få bidrag för tilläggsisolering eller för byte av dörrar eller fönster.

Bidrag för energieffektivisering i småhus, Boverket>>

Kompletterande värmekällor

Luft/luftvärmepump drivs av el och hämtar värme från uteluften. Om det inte är extremt kallt får huset ca tre gånger så många kWh värme än använda kWh inköpt el. Luft/luftvärmepumpar ventilerar inte huset utan värmer upp inneluften. Det finns innedelar som är golvmonterade och sprider varmluften utmed golvet i stället för utmed taket.

Pelletskaminer eldar träpellets som fylls på manuellt. De drar inte mycket el men kräver el för att tända och för att driva fläktar. Pelletskaminernas varmluft kan hålla högre temperatur än värmepumpar. Detta ger en behagligare värme, särskilt i äldre hus. Idag görs de flesta installationerna av pelletskaminer med en luftkyld ventil genom ytterväggen i stället för med skorsten.

Elradiatorerna bör behållas även efter installation av en kompletterande värmekälla. (Detta gäller alltså inte efter en konvertering till vattenburen värme.) Termostaterna på elradiatorerna ska ställas något lägre än värmepumpens termostat så att radiatorerna bara blir varma om värmepumpen inte räcker till. Både luft/luftvärmepumpar och pelletskaminer sprider värmen med fläktar och de fungerar bättre med öppnare planlösning.

Effektbrist

Sverige är beroende av import av el under de tider då mycket el förbrukas. När elledningarna inte klarar att föra över så mycket el som för ögonblicket behövs uppstår effektbrist. I vardagen kan man jämföra det med att säkringen går om man slagit på för många elprylar.

Just nu är risken för effektbrist låg.

Effektbrist, Energimyndigheten>>

Elenergibrist, Energimyndigheten>>

Styrel

För att det som är allra viktigast i samhället alltid ska ha el, så har Energimyndigheten något som kallas Styrel. Det står för "styrning av el till prioriterade elanvändare vid bristsituationer". Myndigheter, kommuner, elnätsföretag och privata aktörer samarbetar för att prioritera vad som räknas som samhällsviktiga tjänster enligt en prioriteringsklassficering.

Styrel, Energimyndigheten>>

Förslag på sidor