Frågor och svar enskilda avlopp- och kretsloppssystem

  • Är det slammet eller vattnet som kommunens kretsloppssystem använder som gödning?

    Allt avloppsvatten i slutna toalettankar används som gödning. Tankarna töms hos fastighetsägare och körs till särskilda brunnar hos lantbrukare som hjälper till med spridning på egna marker. Det ska bara komma ut rent toalettvatten på markerna, det är därför det är viktigt att inte spola ner något annat än kiss, bajs och toalettpapper i toaletten. Det är också viktigt att det inte blir alltför mycket vatten i tankarna, eftersom det späder ut näringen för lantbrukaren. Det är därför kommunen ställer krav på enlitersspolande toaletter när man installerar nya avlopp idag.

  • Varför utför Uddevalla kommun tillsyn och vad grundar miljöinspektörerna sina beslut på?

    Uddevalla kommun är omgivet av känsliga vattenområden bland annat, Havstensfjorden innanför Tjörn och Orust och Gullmarsfjorden. Vattensystemen runt Uddevalla består av innestängda bassängområden med långa omsättningstider på vattnet. Detta gör våra vatten extra känsligt för tillförsel av näring. I de flesta områden med problem med övergödning är enskilda avlopp en bidragande orsak till problemen. Uddevalla har mer än 6000 enskilda avlopp där mer än 75 % har alltför dålig rening av avloppsvattnet för att leva upp till lagens krav. Utsläppen av dåligt renat avloppsvatten kan orsaka problem med övergödning, men också problem med vattenkvaliteten i grannars vattentäkter, i badvatten eller med dålig lukt. Miljöavdelningen har till uppgift att kontrollera att avlopp i kommunen lever upp till dagens krav, som finns i Miljöbalken. Det görs till exempel genom information från kommunens VA rådgivare och genom kontrollbesök på fastigheter.

  • Finns det tillräckligt många enskilda avlopp i Uddevalla kommun för att kretsloppssystemet ska vara till nytta för miljön?

    Redan när Uddevalla införde sitt system för kretslopp 2013 fanns mellan 1000 - 1500 slutna tankar i kommunen som då tömdes till kommunens reningsverk, Skansverket. Det innebar att det redan då tömdes runt 8000 kubikmeter toalettvatten per år. Det finns därmed tillräcklig mängd toalettvatten för de lagringstankar hos lantbrukare som tar emot toalettvatten. Ungefär 100 slutna tankar kommer dessutom till varje år. Det gör att toalettvatten i kretslopp redan från början var till stor nytta för miljön. När systemet infördes var det en stor bidragande faktor att man ville ta nytta av de resurser som redan fanns i kommunen, som befintliga slutna tankar och oanvända gödselbrunnar.

  • Är Uddevallas kretsloppssystem den bästa lösningen?

    Att få näringen i toalettvatten i ett kretslopp är en miljömässigt överlägsen lösning eftersom näringsämnen i toalettvattnet återvinns och används som en resurs istället för att spolas bort.

    Det finns andra system för att få näringen i toalettvattnet i ett kretslopp, exempelvis torrtoaletter eller urinsorterande toaletter, som också är bra ur miljösynpunkt. Uddevalla har valt systemet med toalettvatten till slutna tankar utifrån att det är enkelt och relativt billigt för fastighetägare och ger en möjlighet att behålla sina vattentoaletter.

  • Innebär kommunens kretsloppssystem orimligt höga kostnaderna för husägarna?

    Kretsloppssystemet innebär en sluten tank för toalettvatten. För de flesta blir installation av sluten tank för toalettvatten den billigaste och enklaste lösningen.

    I en del fall där man ska göra om avloppet i en befintlig fastighet med flera toaletter och ett befintligt ledningssystem som är ingjutet i en bottenplatta, kan det vara dyrt att separera toalettvattnet från det övriga avloppsvattnet. Då ska kostnader för att installera sluten tank och kostnader för någon annan reningslösning redovisas i ansökan och så gör kommunens miljöinspektörer en bedömning för om kostnader för en separering är orimligt höga. Man kan se i ärenden som överklagats och avgjorts i miljödomstolen att det får lov att vara lite dyrare med en kretsloppsanpassad lösning, men givetvis inte orimligt dyrt.

  • Varför är inte trekammarbrunnar en lämplig lösning?

    En slamavskiljare är, precis som namnet anger, bara en brunn som avskiljer slammet. Den fungerar så att vatten står stilla i brunnen och att tyngre partiklar hinner sjunka till botten, medan lättare partiklar som fett och olja flyter upp till ytan och bildar flytslam. Eftersom föroreningar och näringsämnen till stor del är lösta i avloppsvattnet innebär avskiljningen av grova partiklar endast att en mycket liten del av föroreningar och näring avlägsnas i slamavskiljaren. Möjligen avlägsnas mellan 5-20 % av näringsämnen som fosfor och kväve. Det var mycket länge sedan det kom lagkrav på bättre rening än bara slamavskiljning.

    Slamavskiljaren är ett viktigt försteg, men måste alltså kompletteras med bättre reningssteg för att rena avloppsvatten från bland annat kväve och fosfor.

  • Har kommunens miljöinspektörer rätt kompetens att bedöma vilken teknisk lösning som husägare ska använda?

    I vår svenska miljölag, miljöbalken, så finns regler om att det är den som har avloppet som ska visa och motivera miljönytta och kostnader så att det finns tillräckligt underlag när kommunens miljöinspektörer ska göra bedömningar. Det kan vara svårt att bedöma och jämföra och det är viktigt att bedömningarna blir lika om det är lika förutsättningar på platsen och oavsett vem som gjort bedömningen. Utifrån underlaget i ansökningarna och inspektörernas erfarenhet samt de rättsfall som avgörs i liknande frågor så görs bedömningarna. Efter varje beslut finns möjlighet för en fastighetsägare som inte håller med om bedömningarna att överklaga ärendet till Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen.

  • Kan kommunen bestämma vilken teknisk lösning som husägare ska använda?

    Om en lösning är miljömässigt bättre så ska man välja den lösningen. Enligt 2 kap 5 § miljöbalken ska ”alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi, samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning.” Det gör att kommunen kan förespråka den lösning som innebär att näringsämnen i toalettvatten återvinns och används som en resurs istället för att spolas bort.

    Kommunen måste förstås dessutom ta hänsyn till de omständigheter som gäller för varje fastighet och för varje fastighetsägare. Det får inte bli orimligt dyrt att välja kretsloppslösningen, även om den är miljömässigt bättre. Det är därför kommunen måste få in uppgifter från varje fastighetsägare i en ansökan om avlopp som ska göras när man vill installera nytt avlopp.

    När man lägger ett nytt avlopp där man installerar toalett, är det relativt enkelt och billigt att installera toaletterna till sluten tank. Därför godkänns inga andra lösningar än sluten tank när man vill göra helt nytt avlopp med toaletter. När man ska förbättra ett avlopp i ett befintligt hus är det däremot en bedömning i varje enskilt fall om det är en bra lösning med sluten tank för toaletterna. Där måste kommunen väga miljönyttan mot kostnaderna för att separera de befintliga ledningarna som leds ut ur huset.

  • Blir det fler lastbilstransporter som påverkar miljön till följd av kommunens kretsloppssystem?

    Svar: De mottagningstankar för innehållet i slutna tankar som ingår i kommunens system finns utspridda i kommunen, just för att minska transporterna. De tömningar som görs i fastigheter som redan idag har sluten tank, har därmed fått en kortare transport till mottagningstank. Med sluten tank hämtas allt vatten som spolas till tanken med en lastbilstransport. Det är därför det är så viktigt att toaletterna spolar en liten mängd spolvatten så att det inte transporteras för mycket vatten, utan så koncentrerad mängd näring som möjligt.

    Eftersom flera parametrar som exempelvis spolmängd i toaletter, avstånd till mottagningsstation eller avstånd till kommunens reningsverk, drivmedel i slamtömningsfordon och en hel del annat som spelar in i om det blir fler transporter och vilken miljöpåverkan som transporterna har så är frågan svår att svara på. Det är andra starkt positiva miljöeffekter som framförallt motiverar kretsloppssystemet för avlopp.

  • Vad tycker Havs- och vatten­myndigheten, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen om Uddevallas kretsloppssystem?

    Uddevalla är en av de första kommunerna som fått igång ett fungerande system för återföring av innehållet i slutna tankar. Det har gjort att systemet fått mycket uppmärksamhet, många kommuner har varit på studiebesök för att få veta mer inför arbetet med att införa kretslopp i de egna kommunerna.

    Systemet kom igång under 2013 efter projektfinansiering av Länsstyrelsen som uppmuntrat arbetet med kretsloppsanpassning. Havs- och vattenmyndigheten har yttrat sig i ärenden som rör avlopp i Uddevalla:

    ”Fördelen med detta (Uddevallas) system är att källsorterade fraktioner uppvisar hög kvalitet, samt att både fosfor och kväve kan återföras till jordbruksmark. Fosfor är en ändlig resurs och tillgången till fosfor är begränsad. Kväve är i sin tur mycket energikrävande att framställa. Att återföra viktiga näringsämnen från avloppsfraktioner kan ersätta handelsgödsel och kan därmed spara både ändliga resurser och energi.

    Havs- och vattenmyndigheten anser att det är viktigt att vi i Sverige når målen om resurshushållning och kretslopp. I detta fall finns en etablerad lösning i kommunen inom rimligt avstånd från anläggningen som fungerar väl. Det är därför mycket som talar för att krav på källsorterande system ska ställas.”

    Uddevalla fick det nationella avlopp och kretsloppspriset 2016, vilket var ytterligare en bekräftelse på att arbetet med kretslopp går åt rätt håll. I motiveringen ingick:

    ”Idag driver Uddevalla ett av Sveriges mest tongivande arbeten med att realisera ett småskaligt system med sorterande lösningar som möjliggör återföring till jordbruk.”

  • Har toalettvatten använts till att gödsla jord förr?

    Slam från kommunens reningsverk och i vissa fall slam från enskilda slamavskiljare har spridits på åkermark tidigare.

    Slam från reningsverk och slamavskiljare är det fasta material som fångas upp från ett blandat avloppsvatten där bad-, disk och tvättvatten är påkopplat och i vissa fall avloppsvatten från verksamheter. Ett sådant blandat avloppsvatten kan innehålla högre halter föroreningar, exempelvis tungmetaller, som inte är önskvärt att få med ut på åkermark.

    I många reningsverk, både stora kommunala och i enskilda minireningsverk, fälls fosfor med en aluminiumbaserad fällningskemikalie. Detta gör att fosforn blir hårt bunden och inte tillgänglig för växter att kunna använda som näring. Slam från reningsverk som sprids på åkermark kommer därför inte växter till nytta på samma sätt som ett ”rent” toalettvatten.

    Främst på grund av detta, är det en bra idé att separera toalettvatten som innehåller mycket näring och lite föroreningar, från resterande avloppsvatten och bara sprida toalettvatten på åkermarken.

  • Finns det något ekonomiskt stöd att söka?

    Det finns inget ekonomiskt stöd att söka när man ska anlägga avlopp. Däremot kan arbetet av avloppsanläggningen ge dig rätt till rotavdrag.

    Från skatteverkets hemsida: ”Nedgrävning av ledningar för vatten och avlopp ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att vatten och avlopp är avsett att tillföras bostaden. Även arbetskostnaden för att återställa marken i ursprungligt skick ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet sker i direkt anslutning till rotarbetet. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad.”

  • Finns en verklig miljönytta med kommunens kretsloppssystem?

    Det finns flera faktorer som ger verklig miljönytta med att få näring från toalettvatten i ett kretslopp.

    • Återanvända fosfor/minskat behov av konstgödsel: Fosfor är ett helt grundläggande och nödvändigt näringsämne. Tillgång till fosfor är begränsad och kommer inte att kunna möta efterfrågan i framtiden. Åtgärder måste därför göras för att effektivisera användningen och återanvända fosfor. I Sverige finns ett miljömål om att återvinna 40 procent av fosforn från avlopp. När toalettvatten sprids på åkermark gödslas marken med återvunnen fosfor. Det innebär också att lantbrukaren behöver mindre konstgödsel.
    • Minskad övergödning: Näring som fosfor, kväve och kalium i toalettvattnet gödslar nu åkermark istället för att hamna i vattendrag. Övergödning innebär att näring hamnar i stora mängder i vatten. I vattnet medför näringen att olika alger och andra växter växer i mycket stor omfattning. I värsta fall gör nedbrytningen av allt material som sjunker till botten att syret tar slut och djur som lever på botten dör av syrebrist.
    • Minskade transporter: När lantbrukare utspridda i kommunen tar emot toalettvatten så behöver inte innehåll i slutna tankar transporteras in till Uddevallas reningsverk, Skansverket. Toalettvattnet lämnas istället lokalt till lantbrukaren.

    Det finns också andra vinster med systemet utom de rena miljövinsterna. Fastighetsägare har möjlighet till en enklare och i många fall billigare avloppslösning. Lantbrukare i kommunen får möjlighet att få näring till ett lägre pris, med minskade risker för förorening av dricksvattenbrunnar och badvatten i tätbebyggda områden. Det också en början för kommunen att leva upp till miljömål om återföring av fosfor.

  • Finns det rester av läkemedel och hormoner i det toalettvatten som vi använder som gödning?

    Läkemedel som inte tas upp i kroppen kan följa med ut via urin och hamna i toalettvattnet. Eftersom det är en aktuell fråga inom lantbruket pågår forskning kring läkemedels- och hormonrester.

    Riskerna med att använda toalettvatten på åkermark ska jämföras med att släppa ut avloppsvattnet efter ett reningsverk till ett vattendrag. En kubikmeter jord innehåller ungefär samma mängd mikroorganismer som en kubikkilometer vatten vilket innebär att de flesta ämnen bryts ner mycket bättre i mark än i vatten. Eftersom toalettvattnet myllas ned i det översta, aktiva jordlagret påverkas materialet av de intensiva nedbrytningsprocesser som pågår där. Våra avloppsreningsverk har ingen reningsfunktion för rester av läkemedel, utan sådana ämnen passerar och hamnar i vattenmiljön. I vattenmiljön bryts dessa ämnen inte ner lika effektivt. När man gör riskvärderingar över läkemedel så använder man en faktor tusen (1000) för nedbrytningseffekten i vatten kontra på mark (referens Sveriges lantbruksuniversitet).

    Sveriges lantbruksuniversitet har gjort en preliminär riskvärdering (som inte är publicerad ännu) där de funnit att mängderna läkemedel som man får i sig med gröda (morot) gödslad med enbart toalettvatten är åtminstone mellan 10 och 1000 gånger lägre än att dricka kranvattnet i Stockholm. Det är därmed snarare en större fara för våra vattentäkter än våra åkrar.

    Att ta hand om toalettvattnet genom att använda markens naturligt goda nedbrytning bör ses som ett bättre sätt att hantera risken för rester av läkemedel i toalettvatten än dagens utsläpp till vatten utan rening för dessa ämnen.

  • Finns det bakterier och smittoämnen i det toalettvatten som vi använder som gödning?

    Det finns gott om olika bakterier i toalettvatten. Därför lagras toalettvattnet i brunnarna hos lantbrukaren i några månader. Under denna tid tillsätts urea. Urean gör att det bildas ammoniak vilket leder till att 99,999% av alla bakterier dör. Urea är ett urinämne med mycket kväve och produkten blir därför ännu mer näringsrik.

    Bakterier finns även i djurgödsel och i dag sprids den utan behandling. Jämfört med obehandlad djurgödsel innehåller därför det behandlade toalettvattnet mindre antal bakterier.

  • Finns det risk för spridning av antibiotikaresistens när man använder toalettvatten som gödning?

    Idag diskuteras den oroande ökande antibiotikaresistensen mycket. Man kan konstatera att eftersom klosettvatten hygieniseras innan det sprids som gödselmedel kommer 99,999% eller fler av de bakterier som bär på antibiotikaresistens att avdödas. Detta innebär att risken för eventuell spridning av antibiotikaresistens från dessa bakterier har minskat i motsvarande mån. De eventuella antibiotikaresistenta bakterier som hamnar i marken, hamnar i ett mikrobiologiskt mycket aktivt system med stor konkurrens, och där de, om de överlever, inte så lätt kan spridas vidare till människor.

    Antibiotika används också inom djurhållningen. Sverige har länge arbetat förebyggande och har idag en av Europas lägsta användning av antibiotika inom djurhållning, mindre än vad som ges till människor. Däremot så sprids stallgödsel utan föregående behandling vilket talar för att risken för spridning av antibiotikaresistens ändå är större vid spridning av djurgödsel jämfört med behandlat toalettvatten.

  • Det finns andra avloppslösningar som också är ”kretslopps­anpassade”, är det någon skillnad?

    Fosforfällor, eller kalkfällor, binder fosforn från avloppsvattnet i fällans kalkmaterial och det kalkmaterialet går sedan att sprida på åkermark så att fosforn återförs i kretslopp. Kvävet från avloppet tas tyvärr inte omhand i kretslopp med en sådan lösning.

    De flesta reningsanläggningar som renar avloppsvatten här i Uddevalla behöver klara av att rena bort 50 %, hälften, av kvävet i avloppet. Det sker genom att det omvandlas till kvävgas till atmosfären. I många minireningsverk sker det genom att avloppsvattnet luftas och i modulbäddar sker det i modulerna. Men, det innebär också att den andra hälften av kvävet i avloppet rinner vidare ut i diket eller bäcken där vattnet leds ut. Kväve är inte en ändlig resurs som kommer att ta slut, men det är mycket energikrävande att framställa. Vid framställning tas kvävgas från atmosfären och omvandlas till ”fast” kväve som vi kan sprida som konstgödsel på vår åkermark. Därför är det viktigt att se till att kvävet från våra avlopp också kommer i kretslopp. När toalettvatten sprids på åkermark återförs all näring i kretslopp.

Eller kontakta oss

Telefonikon

0522-69 60 00