Avlopp- och kretsloppssystem

• Varför utför Uddevalla kommun tillsyn och vad grundar miljöinspektörerna sina beslut på?

  Uddevalla kommun är omgivet av känsliga vattenområden bland annat, Havstensfjorden innanför Tjörn och Orust och Gullmarsfjorden. Vattensystemen runt Uddevalla består av innestängda bassängområden med långa omsättningstider på vattnet. Detta gör våra vatten extra känsligt för tillförsel av näring. I de flesta områden med problem med övergödning är enskilda avlopp en bidragande orsak till problemen.

  Uddevalla har mer än 6000 enskilda avlopp där mer än 75 % har alltför dålig rening av avloppsvattnet för att leva upp till lagens krav. Utsläppen av dåligt renat avloppsvatten kan orsaka problem med övergödning, men också problem med vattenkvaliteten i grannars vattentäkter, i badvatten eller med dålig lukt. Samhällsbyggnad har till uppgift att kontrollera att avlopp i kommunen lever upp till dagens krav, som finns i miljöbalken. Det görs till exempel genom information om avlopp och genom kontrollbesök på fastigheter.

• Varför är inte trekammarbrunnar en lämplig lösning?

  En slamavskiljare är, precis som namnet anger, bara en brunn som avskiljer slammet. Den fungerar så att vatten står stilla i brunnen och att tyngre partiklar hinner sjunka till botten, medan lättare partiklar som fett och olja flyter upp till ytan och bildar flytslam. Eftersom föroreningar och näringsämnen till stor del är lösta i avloppsvattnet innebär avskiljningen av grova partiklar endast att en mycket liten del av föroreningar och näring avlägsnas i slamavskiljaren. Möjligen avlägsnas mellan 5-20 % av näringsämnen som fosfor och kväve. Det var mycket länge sedan det kom lagkrav på bättre rening än bara slamavskiljning.

  Slamavskiljaren är ett viktigt försteg, men måste alltså kompletteras med bättre reningssteg för att rena avloppsvatten från bland annat kväve och fosfor.

• Har kommunens miljöinspektörer rätt kompetens att bedöma vilken teknisk lösning som husägare ska använda?

  I vår svenska miljölag, miljöbalken, så finns regler om att det är den som har avloppet som ska visa och motivera miljönytta och kostnader så att det finns tillräckligt underlag när kommunens miljöinspektörer ska göra bedömningar. Det kan vara svårt att bedöma och jämföra och det är viktigt att bedömningarna blir lika om det är lika förutsättningar på platsen och oavsett vem som gjort bedömningen. Utifrån underlaget i ansökningarna och inspektörernas erfarenhet samt de rättsfall som avgörs i liknande frågor så görs bedömningarna.

  Efter varje beslut finns möjlighet för en fastighetsägare som inte håller med om bedömningarna att överklaga ärendet till Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen.

• Finns det något ekonomiskt stöd att söka?

  Det finns inget ekonomiskt stöd att söka när man ska anlägga avlopp. Däremot kan arbetet av avloppsanläggningen ge dig rätt till rotavdrag.

  Läs mer på skatteverkets hemsida

• Hur arbetar ni med ansökningar om enskilda avlopp och hur tar ni betalt?

  Ägare till fastigheter som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet behöver ha en egen reningsanläggning för avloppsvatten.

  Fastighetsägare som vill anlägga ett nytt enskilt avlopp måste söka tillstånd. Avgiften är baserad på att vi lägger ungefär åtta timmars arbete på ett sådant tillstånd och på rådande timpris.

  Vi har uppdraget att inspektera alla avloppsanläggningar och se till att de motsvarar dagens lagkrav. Årligen utför vi områdesvis tillsyn på enskilda avloppsanläggningar i kommunen. Ofta gör vi en preliminär bedömning baserad på uppgifter från vårt arkiv. I vissa fall utför vi inspektion på plats. Vi tar alltid kontakt med de fastighetsägare som bor inom det område vi gör tillsyn i. Vi tar betalt för den tid det tar att planera, utföra besök och inspektioner och skriva beslut. Avgiften är en timavgift så din handläggare håller koll på den tid ditt ärende tar. En vanlig inspektion på plats, med allt kringarbete, tar sammanlagt minst fyra timmar. 
  

  Mer information om avloppstillsyn