När avfall eller kemikalier endast förvaras på fastigheten, utan att vara del av någon pågående verksamhet, ses ändå förvaringen som en miljöfarlig verksamhet om den riskerar att skada människor eller miljö. Det kan till exempel handla om deponier, avfallshögar eller kemikalier som förvaras i tunnor, cisterner eller tankar.

Juridiskt räknas detta som en pågående miljöfarlig verksamhet, och marken anses användas på ett sätt som kan skada omgivningen. Enligt miljölagstiftningen kan då fastighetsägaren få krav på sig att vidta de skyddsåtgärder som behövs för att undvika att föroreningen sprids och för att miljö och hälsa ska skyddas. Detta kan exempelvis innebära krav på försiktighetsåtgärder, som invallning av kemikalier, eller borttransportering av avfall till godkänd behandlingsanläggning.

Om fastighetsägaren i ett förvaringsfall inte har gjort tillräckliga skyddsåtgärder i tid och en skada redan har uppkommit kan fastighetsägaren bli ansvarig för att efterbehandla området.

Fastighetsägarens ansvar i ett förvaringsfall gäller oberoende av när fastigheten förvärvades och vem som orsakat föroreningarna, och finns kvar så länge man äger fastigheten.

Läs mer om ansvar för ett förorenat område