Att tänka på självmord är inte samma sak som att verkligen vilja dö. Många har självmordstankar någon gång under livet. Det är mindre vanligt att göra handlingen, att ta sitt liv. Men tyvärr händer det ibland. Därför ska tankar på självmord alltid tas på allvar, oavsett om det är man själv eller någon annan som har dem.

Det börjar ofta med en kris

Att man tänker att man inte vill leva längre kan bero på många olika saker. Ofta börjar tankarna i samband med någon särskild händelse eller kris, som att någon dör eller att ett förhållande tar slut.

Det kan också vara att man har bråkat med någon eller att man upplever motgångar eller misslyckanden, kanske under lång tid. Ibland kan det vara så att man har tvingats till sexuella handlingar eller utsatts för kränkningar och nedvärderingar.

Om man mår psykiskt dåligt under en längre tid, kan man få tankar på att ta livet av sig. Om någon i ens närhet har tagit sitt liv eller pratar om att göra det, kan det också påverka en.

Det kan också handla om att man har blivit illa behandlad eller hotad. Kanske skäms man över något man själv har gjort, och ångrar sig efteråt. Ibland kan sånt få en att tycka att allt känns hopplöst. 

Kanske tänker man på självmord som en lösning. Men det är viktigt att komma ihåg att det alltid finns andra utvägar.

Missbruk och psykiska problem kan öka risken

Om man missbrukar alkohol, droger, mat eller något annat kan det förstärka tankar på att inte tycka om sig själv. Kanske tycker man då att allt känns meningslöst. Olika psykiska problem eller att ha det svårt socialt kan också öka risken för självmordstankar.

Man kan behöva hjälp att orka leva

Om man har tankar på att ta livet av sig är det vanligt att man tänker att inget kan bli bättre, att det är kört. Men livet förändras hela tiden. Det finns många som har haft självmordstankar tidigare i livet, men som har blivit av med dem, och som i efterhand har svårt att förstå tankarna.

Om det känns som om man inte orkar leva kan du behöva hjälp att orka, av någon som kan lyssna och hjälpa dig att se situationen på andra sätt. Det finns hjälp att få och du har rätt att få den!

Be en vän, en förälder eller någon annan vuxen om hjälp, om du inte orkar ta kontakt själv. Det är bra att göra det så fort som möjligt, för att komma ur negativa tankar och ensamhet.

Du kan kontakta någon som är van att träffa unga som mår dåligt, som en kurator på en ungdomsmottagning, elevhälsan, studenthälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Du kan också kontakta en vårdcentral. Du får gå till vilken ungdomsmottagning eller vårdcentral du vill i hela Sverige.

Det är också bra att prata med någon annan som du litar på. Det viktiga är att du inte är ensam med dina svåra tankar.

Det finns också hjälplinjer som du kan ringa, där du kan vara anonym om du vill. Vissa av dem har möjlighet att svara dygnet runt.

Om du mår väldigt dåligt och vill ha hjälp så fort som möjligt ska man ringa 112 eller söka hjälp via en psykiatrisk akutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en del saker som du kan tänka på:

• Det är viktigt att du inte isolerar dig med dina tankar. Försök bryta dina känslor av hopplöshet genom att prata med någon. Det kan vara någon i din närhet som du litar på, en kompis eller släkting.
• Om du behöver professionell hjälp, till exempel av en psykolog, och inte orkar ta den kontakten själv, kan du be om hjälp med det.
• Även om det känns svårt är det bra att försöka att vara vaken på dagarna och sova på nätterna. Det är viktigt att få dagsljus. 
• Gör saker du brukar tycka om att göra, även om du tycker att allt känns meningslöst och inte alls känner för att göra något. 
• Att umgås med andra som inte är nedstämda är också viktigt. 

Källa: UMO