Vad ska jag som god man/förvaltare (ställföreträdare) göra?

När huvudmannen avlider upphör ställföreträdarskapet automatiskt. Möjligheterna för ställföreträdaren att ta ut pengar från huvudmannens konto är därmed stängda. Räkningar för hyra, skatter, begravning kan behöva betalas under tiden fram till dess anhöriga påträffats. Den f.d. ställföreträdaren ska då överlämna dödsboets räkningar till banken, som kan göra utbetalningar från konto som har tillhört den avlidne. Meddela överförmyndaren att huvudmannen har avlidit och vem som är företrädare för dödsboet. Om det behövs, meddela också anhöriga till huvudmannen. Utan dröjsmål efter uppdragets upphörande ska den f.d. ställföreträdaren till dödsboet överlämna de tillgångar som förvaltats.

Den f.d. ställföreträdaren ska vårda den avlidnes egendom till dess att egendomen kan överlämnas till dödsbodelägarna. Under den tiden kan den f.d. ställföreträdaren endast vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla egendomen. Anträffas inte de anhöriga bör anmälan göras till överförmyndaren så att det kan förordnas god man för bortavarande.

Slutredovisning

Ställföreträdaren ska upprätta en slutredovisning till och med dödsdagen. Redovisning inklusive saldobesked och övriga verifikationer ska inom en månad insändas till överför-myndaren. Då överförmyndaren godkänt slutredovisningen översänds den tillsammans med förteckning och samtliga årsredovisningar till en företrädare för dödsboet.

Räkenskaper och verifikationer

Räkenskaper och verifikationer som finns hos ställföreträdaren ska hållas tillgängliga för dödsbodelägarnas granskning. Vid tvist bestämmer överförmyndaren tid och plats för sådan granskning.

Ställföreträdaren ska, efter tre år från det att dödsboet tagit emot redovisningshandlingarna från överförmyndaren, lämna över räkenskaper och verifikationer till dödsboet.
Det ovanstående gäller också när ställföreträdarskapet upphört av annat skäl än att huvudmannen avlidit. I sådant fall är det en ny ställföreträdare eller i förekommande fall den f.d. huvudmannen som är behörig att ta emot ovan nämnda redovisningshandlingar och räkenskaper.

Begravning

Finns det inte någon som ordnar med gravsättning, till exempel på grund att anhöriga vägrar att befatta sig med begravningen eller att inga anhöriga påträffats, är kommunen skyldig att ordna detta. I första hand är det kommunen där den avlidne senast var folkbokförd som har den skyldigheten. Det kan också bli den kommun där dödsfallet inträffade, om inte den avlidne var folkbokförd i Sverige. Ersättning för kostnaderna har kommunen rätt att få av dödsboet.

Efterlämnar den avlidne enbart tillgångar som täcker begravningskostnaderna och andra utgifter i samband med dödsfallet, skall anmälan göras till socialnämnden och det är deras skyldighet att inge dödsboanmälan till skatteverket. Saknas anhöriga i sådana fall behöver den f.d. gode mannen inte vidtaga några åtgärder för att ordna med begravning av den avlidne. Även den detaljen kan ordnas genom socialnämndens försorg. Finns det anhöriga är det deras angelägenhet att ombesörja att den avlidne begravs och, om det behövs, begära begravningshjälp från kommunen.

Om anhöriga saknas

Saknas anhöriga till den avlidne inträder allmänna arvsfonden som dödsbodelägare. Redovisningshandlingar som inlämnats till överförmyndaren expedieras därför till fonden när sluträkning har granskats.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet och ställföreträdaren ska av den anledningen anmäla dödsfallet dit. Efter en sådan anmälan skall Kammarkollegiet förordna en god man som företräder Allmänna arvsfonden vid boutredningen. Den förutvarande ställföreträdaren har sedan att följa de direktiv som lämnats från Allmänna arvsfondens sida beträffande överlämnandet av den avlidnes egendom.

Inte sällan förordnar Kammarkollegiet den förutvarande ställföreträdaren som god man. Det är Kammarkollegiets uppgift att övervaka att den gode man de förordnar fullgör sin uppgift. Någon redovisning till överförmyndaren blir då inte aktuell.