Hasselbacken är sannolikt till stora delar stadens äldsta offentliga park.

Hasselbackshuset uppfördes år 1814 och blev torgets nya "söderfasad". Till huset anlades en stor trädgård såväl mot torget som mot Bäveån. När husets ägare köpman Hasselgren gick i konkurs år 1875 köpte staden huset och planer fanns på att omvandla trädgården till en offentlig park. Förändringarna sker snabbt. På vykort från 1910- och 20-talen ser man hur förträdgården är decimerad till en liten triangel framför husets entré och att en grupp granar tillåtits växa sig höga invid husknuten.

År 1905 revs det sista av kåkbebyggelsen, trädgården utvidgades ner mot Bäveån och hela området planerades till en park av stadsträdgårdsmästare C. A. Andersson.

Parken i Hasselbacken växte snart upp till en lummig och grön oas mitt i staden. 20 år senare utvidgades Hasselbacken mot kyrkan, för att skapa en trevlig förbindelseväg mellan kyrkan och parken. Kyrkslänten ner mot ån var helt terrasserad. Rester av grunder och murar påträffades. Stenen har återanvänts i nya murar och trappor men också som fyllnadsmaterial. År 1925 anordnades en fågeldamm nedanför Strömberget där diverse simfåglar inplanterades. Utvidgningar och förbättringar har därefter gjorts i flera etapper.

Som ett sista led i Hasselbacksparkens utvidgning får arbetena i Dyrhaven ses: promenadstig, planering av ny granitkaj och renoverad fågeldamm. År 1961 invigdes den bro som förbinder de båda parkerna.

Konstverket ”Vera” av Einar Luterkort kan beskådas i parken liksom många olika ståtliga träd. I samband med skredsäkring mot ån byggdes en ny trappa med sittgradänger vid Bäveån, en perfekt mötesplats och plats för att sitta och sola sig med vacker utsikt.