Tillsammans med byggnader utgör träd stadens stomme och spelar en viktig roll för att ge staden dess speciella identitet och karaktär. Vid grävningsarbeten förändras markförhållandena och därmed förutsättningarna för de växter som växer på platsen. För träd och buskar är det direkt livsavgörande, oavsett storlek och ålder. 

Effekterna av en negativ markförändring för ett stort träd visar sig ibland först efter tio till tjugo år. Det behövs långsiktiga strategier och en bred kunskap hos alla som i sitt arbete på något sätt kommer i kontakt med träd.

Hur kan träd skadas vid arbeten?

Om rotsystemet skadas påverkar det trädets vitalitet, förankring och stabilitet. Ibland kan det gå flera år innan skadan märks och det är inte alltid att skadan kopplas samman med den åtgärd som genomfördes på platsen flera år tidigare.

Om rötterna grävs av påverkas trädets stabilitet utan att det alltid syns och när trädet vuxit sig större eller utsätts för en hög belastning till exempel vid hård vind eller mycket snö kan trädet lägga sig. Och om marken runt rötterna kompakteras av tunga fordon eller depåer av material, minskar möjligheten för sugrötterna att ta upp syre, vatten och näring. De får också svårare att breda ut sig i den hårda marken. Det kan leda till rotdöd och dålig vitalitet i hela trädet vilket man ofta ser på träd som står i hårdgjorda ytor. Mark som en gång blivit kompakterad är svår att återställa både på naturlig och på mekanisk väg.

Kontakt och platsbesök

Innan ett nytt grävningsarbete kan inledas ska stadsträdgårdsmästaren eller av denne vald person varit i kontakt med den sökande. Parksektionen är mycket angelägen om att hålla god kontakt med den som sökt grävtillståndet. Därför är det av största vikt att den sökande och parksektionens representant får talas vid eller i vissa fall ses på plats för att kunna diskutera. Varje enskilt arbete är unikt och kräver ett beslut därefter.

Parksektionen vill med detta kunna förebygga större återställningskostnader för den ansvarige (sökande) och onödiga skador av kommuns gröna ytor, träd och buskar. I undantagsfall kan grävtillstånd beviljas i efterhand för akutarbeten som vattenläckor och kabelbrott. I de fall akutarbeten måste utföras intill vegetation ska åtgärder sättas in direkt för att minimera skador som torka eller rotröta. Vid upplåtelse och i anspråkstagande av
allmän mark, t ex för uppställning av bodar, upplag mm, ska tillstånd sökas hos polismyndigheten.

Skyddszon för stora och små träd

Den så kallade skyddszonen är ett begrepp för att påvisa ungefär inom vilket område trädrötterna finns. Innanför denna zon är det absolut förbjudet att gräva eller på något annat vis påverka markförhållandena. På bilderna som följer visas hur rotsystemet breder ut sig i takt med att träden blir äldre och utvecklar fintrådiga rötter nära jordytan - sugrötter. Det är dessa sugrötter som tar upp näring, syre och vatten till träden. De grova rötterna
förankrar träden i marken. Ingrepp i marken kan därför allvarligt skada träden.

Tänk ett skoptag längre

Rötter söker sig alltid till optimala förutsättningar där tillgång på syre, vatten och näring är god. De kan därför finnas utanför kronans dropplinje, både grunt och djupt samt i en enda riktning. Det kan resultera i stora rotsamlingar i våra VA ledningar, eller långa tarmliknande rötter som sträcker sig under våra vägar för att komma åt gröna öppna ytor på andra sidan av en hårdgjord yta. Det gäller alltså att tänka sig för en gång extra när det kommer till att gräva i anslutning till träd som står i hårdgjorda ytor med dåliga markförhållanden.

Riktlinjer för skyddsåtgärder och skyddsavstånd

För att bevara befintlig vegetation krävs avspärrningar och skydd från transporter och upplag. Skyddsåtgärderna ska finnas på plats, besiktigade och klara före uppstart av markarbeten. Alla led som arbetar med schakt och planering bör få kännedom om syftet med skyddsåtgärderna och vikten av att dessa respekteras eftersom påföljderna kan bli dyra. Alla arbeten ska genomföras enligt de beslut som tagits gemensamt med parksektionen i hopp om att kunna undvika dyra och skadliga påföljder.

1. Inhägnad och stamskydd.
   Avspärrning av markyta med olika typer av stängsel är effektivast. Placering av inhägnader ska ske specifikt för varje objekt då generella föreskrifter för träds rotutbredning i marken är svåra att ge.
2. Skydd mot kompaktering.
   Rötterna skyddas genom att avgränsa ett område runt trädet med staket, betongsuggor eller liknande. Området ska vara minst fyra meter utanför kronans ytterkant. Inom detta område ska inte grävning, körning med tunga fordon, upplägg av massor, uppställning av bodar eller arbetsmaskiner ske. Inom området ska inte heller bensin, diesel, bekämpningsmedel eller lösningsmedel hanteras. Överfarter och vägar för fordon är ofta ett måste vilket påverkar rotsystemen. Det skadar rötterna samt genom kompaktering försvårar syreväxlingen i jorden, den så kallade rotandningen. Detta kan innebära en långsam död för träden. För att undvika rotskador kan ett tryckutjämnande lager användas som utgörs av geotextil och makadam 32-63 millimeter som är avjämnat med samkross 0-32 millimeter, alternativt cellweb. Utbredning av skyddet är objektsspecifikt. 
3. Beskärning.
   Grövre rötter bör inte skadas vid grävning, framförallt om de är större än 50 millimeter i diameter. Ett sätt att undvika att skada rötterna är att handgräva runt dem. Rötter som måste kapas, ska beskäras med grensåg eller sekatör. Avskavd bark och fläkning av rötter bidrar till framtida rötskador. Små rötter är känsliga för uttorkning och frostskador men klarar kapning bättre än större rötter. Små rötter har dessutom lättare för att återbilda nya finrötter.
   
4. Stamskador.
   Sällan kan träd räddas som fått för allvarliga stamskador. Precis som med allt levande måste näring, vätska och syre transporteras runt i ett system för att tillväxt ska kunna ske. Denna transport sker precis innanför barken i ett lager som heter ”kambium” som är som en mycket tunn transparent hinna. När barken avlägsnas och veden blir synlig finns det inget som skyddar kambiumlagret från uttorkning. Trädet tar mycket stor skada av detta och det tar många år innan kvarvarande bark vallar igen såret från sidorna. Trädets vitalitet är redan kraftigt försämrad och dess livslängd lika så. Det är även en svag punkt för brott i framtiden vid till exempel storm.
5. Skydd mot torka och kyla.
   Frischaktade rötter ska täckas omedelbart med säckväv eller annat material som hålls fuktigt tills återfyllnad kan ske. Vid minusgrader täcks rötterna med halm eller markmattor för att undvika frostskador. Vid torka bör schaktens sidor även vattnas och så snabbt som möjligt återfyllas.

Text

Återställning

All återställning sker av parksektionen och faktureras om inget annat har överenskommits innan.

Besiktning och ersättning

Har inte parksektionen ansvarat för återställningen ska en besiktning av återställningen ske. Finns uppenbara skador på material skall dessa betalas av byggherren/ansvarige för arbetet.