Måltiden som utgångspunkt för lärande

Måltidspedagogik handlar om lärandet om och med mat och måltider. Kockar och pedagoger i förskolan arbetar tillsammans i den pedagogiska verksamheten, både teoretiskt och praktiskt, och tar vara på de pedagogiska möjligheter som måltiderna ger.

Med ett helhetsperspektiv på mat och måltider är det enkelt att integrera läroplanens mål, exempelvis språk, motorikträning, matematik och naturvetenskap.

Genom måltidspedagogiken grundläggs en god hälsa och hållbara matvanor i tidiga år vilket är angeläget i en likvärdig förskola. Kunskap kring kretslopp och återvinning följer också med på ett självklart sätt.

Med utgångspunkt i Sapere-metoden låter måltidspedagogiken barnen prova sig fram och uppleva maten med alla sinnen. Sapere handlar om att ge barnen tid och möjlighet att lära känna sina sinnen och sin egen smak och inte minst att kunna sätta ord på upplevelsen.

Måltidspedagogik utgår från barns nyfikenhet och skaparglädje. Genom att använda livsmedlens färger och former kan måltiden även bli en estetisk upplevelse och lärprocess.

Måltidspedagogik - ett förhållningssätt

Måltidspedagogiken är inte bara en pedagogik som lär barnen pröva nya maträtter utan ett förhållningssätt som ökar barns inflytande, delaktighet och självkännedom. Barnens möjligheter att delta i demokratiska processer ökar.

Att servera maten i en buffé är ett sätt att göra barnen delaktiga. Barnen tar själva till sig av det de vill äta och pedagogerna finns med som stöd och inspirerar till att våga smaka.
Det är viktigt att vara medveten om att barn, som alla människor, har rätt till sin egen smak, vuxna uppskattar inte heller alla smaker. Inget barn ska uppleva eller känna press kring måltiden.

Måltidspedagogikens parlör

Ditt ordval spelar en viktig roll. Med rätt ordval kan du vända en negativ tanke till en positiv.
- Vilken grönsak vill du ha?
- Ät det du tycker om!
- Hur smakar blåbär i din mun?
- Hur låter det när du biter i paprikan?
-Tror du att den lila moroten smakar likadant som den gula?

Samarbete är centralt

Att mötas och skapa relationer med varandra och med maten är en viktig beståndsdel i måltidspedagogiken.

Samarbete kock – barn

Genom att barnen samarbetar med personalen i förskolans kök får de en inblick i olika processer i köket. Det är viktigt att barnen får en förståelse för vad kocken gör i köket och att förskolan tar tillvara möjligheten att använda köket som en lärmiljö för barnen. En fin relation mellan kock och barn ger barnen ytterligare en trygg vuxen i förskolan.

Samarbete barn-barn

Samarbete mellan barnen kan leda till många lärprocesser såsom turtagning, att kunna lyssna och kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter.

Samarbete barn-pedagog

Under samarbetet mellan barn och pedagog är det viktigt att det är barnen som styr aktiviteten, och att pedagogen är med som stöd. Vid vissa aktiviteter i köket kan man använda ”steg för steg”-metoden, vilket innebär att barnen följer ett recept med tydliga instruktioner och bilder. Pedagogens roll är att finnas till hands.

Samarbete kock-pedagog

För att ta vara på varandras kompetens på bästa sätt är det viktigt att ha diskuterat ett gemensamt professionellt förhållningssätt och ha en gemensam planering. På så vis kan båda professionerna ta initiativ till samarbete. Vissa perioder kanske köket är mer drivande och andra är det förskolepersonalen som har tid och möjlighet.

Barnens miljö vid måltiderna

Miljön - både den sociala och fysiska- spelar en stor roll för lärandet under måltiden. Med måltiden som utgångspunkt kan personalen väcka nyfikenhet och skapa goda möten och samtal. För detta krävs att personalen månar om en stressfri och lustfylld socíal miljö som bjuder in det kompetenta barnet och visar tilltro till barnets förmågor och möjligheter.

Allt som behövs för måltiderna, såväl mat som porslin, ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Den fysiska måltidsmiljön skall vara inbjudande och trivsam för alla. För att barnen ska få en chans att lära sig hantera glas, bestick och mat används varken pipmugg eller haklapp.