Strategisk jämställdhetsplan för kommunala förskolor är ett verktyg för personalen att se hur långt arbetet kring jämställdhet har kommit på den egna enheten och hur arbetet ska utvecklas.

Innehåll

Förord

”Vi säger att vi vill ha jämställdhet, vi tror att vi är jämställda men vi agerar ständigt ojämställt. Det finns en bred uppslutning kring målet att nå jämställdhet men det brister fortfarande i genomförandet och förändringen går långsamt. Tanken om ett samhälle där kvinnor och män fullt ut är likvärdiga människor är ett hopp för många, ett hot för några. Jämställdhet måste lagstiftas, men det handlar också om hur vi uppfostrar våra barn, vad vi lär våra flickor och våra pojkar. Både struktur och individ måste förändras” (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).

Utifrån förskolans och skolans värdegrund och demokratiuppdrag har jämställdhetsuppdraget ett eget värde, men det är också en förutsättning för att lyckas med kunskapsuppdraget (Skolverket, 2017).

Vision

Vår vision handlar om att:

• Alla blir bemötta utifrån individ och behov, aldrig utifrån könstillhörighet.
• Maktstrukturer mellan kön utjämnas.
• Mäns våld mot kvinnor upphör.

Syfte

Syftet är att synliggöra könsnormerna, bryta stereotypa normer och fördela makten lika mellan kvinnor och män.

Mål

Kortsiktigt mål; att öka medvetenhet och höja kunskapsnivån om jämställdhet hos alla som arbetar inom kommunala förskolan och pedagogisk omsorg samt barn och vårdnadshavare.

Långsiktigt mål; att jämställdhetsarbetet integreras i det vardagliga arbetet och blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet som på sikt kommer bidra till att samhällets resurser fördelas rättvist.

Bakgrund

Jämställdhet har hög prioritet i skollagen och skrivs fram i första kapitlets andra paragraf;

1 kap §2 ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1. Främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Skollag 2010:800)”.

1 Kap 5 § ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.”

”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling” (Skolverket, 2010).

“Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” Lpfö 98/16.

Förutom att det skrivs fram i skollagen och läroplan för förskolan så återfinns jämställdhetsuppdraget bl. a i följande konventioner och riktlinjer;

• De Globala målen för hållbar utveckling
• Europarätten - EU-rätt
• Nationella jämställdhetspolitiska mål
• Politiska mål Uddevalla
• Barnkonventionen
• Kvinnokonventionen
  
  

På vetenskaplig grund

“Det som är mest centralt för att starta och upprätthålla i en hållbar process för jämställdhet i förskolan och skolan är förhållningssättet till kunskap och vilken kunskapssyn som präglar skolenheten/organisationen. Stödet behöver också pågå över tid, och följa processen och också upprepas. För att arbetet sedan ska gå vidare behövs en organisation för arbetet.

Vem gör vad? När, eller hur ofta? Vilka har mandat? Hur mycket resurser finns – ekonomiska medel eller personal? är frågor som väcks när det handlar om att skapa en organisation för arbetet” (rapport SKL).

Enligt läroplan för både förskola och skola, har alla barn och elever rätt till en likvärdig utbildning. De ska med andra ord undervisas på samma sätt, och ska betraktas som likvärdiga individer med samma rätt till utbildning och undervisning. Flickor och pojkar ska inkluderas på samma sätt i undervisningen och få samma möjlighet att lära sig lika mycket och på lika villkor. Barn och elever har rätt att bli sedda som de unika individer de är, där förskolan och skolan som befinner sig på både struktur- och individnivå samtidigt, har ett ansvar att förhålla sig till individernas behov och inte utifrån ett stereotypiskt förhållningssätt som grundar sig i egna/personliga föreställningar om hur flickor och pojkar är och bör vara (Heikkilä, 2013).

Wahl, Holgersson, Höök & Linghag (2011) lyfter följande faktorer som är gemensamma för organisationer som upplever ett framgångsrikt jämställdhetsarbete;

• Ett tydligt engagemang och stöd från högsta ledningen.
• Att arbetet mäts, målsätts och följs upp.
• Att det finns incitament som belönar rätt beteende och rätt handlingsmönster bland personal.
• Att jämställdhet tas i beaktande i samband med rekrytering och befordran.
• Att det finns fungerade jämställdhetsnätverk för de som är ansvariga.
• Att det finns ett organiserat jämställdhetsarbete som får resurser att tillgå.

Arbetsgång enligt SKA

• Följa upp och kartlägga – resultat och måluppfyllelse
• Analysera – förstå och bedöma utvecklingsbehov
• Planera
• Genomföra (Efter genomförande börjar cirkeln om med uppföljning och kartläggning).

Vårt systematiska arbete planerar, genomför och analyserar vi i olika steg, beroende på vilken förförståelse den enskilda förskolan har.

• Steg 1: Från tyckande till professionellt agerande
• Steg 2: Synligt arbete med aktiva val på vetenskaplig grund
• Steg 3: Förankring och spridning
• Steg 4: Organiserar och bedriver ett systematiskt jämställdhetsarbete

Steg 1

Steg 2

Steg 3

Steg 4