Toggle navigation

Lågaffektivt bemötande

Bakgrund

Affekt är ett annat ord för känslolägen. Utgångspunkten är att vi vill skapa optimala förutsättningar för att eleven skall lära känna sina känslor och kunna ta kontrollen över sig själv i en jobbig situation. Det finns ett antal grundläggande affekter/känslor som finns från att vi är små barn: glädje, överraskning, ilska, ångest, fruktan, ledsenhet, skam, leda och avsky.

Lågaffektivt bemötande på Källan handlar om att vi som personal bemöter eleverna på ett sådant sätt som inte ökar deras affekt, samtidigt som vi har koll på oss själva så att vi inte reagerar med kraftfulla affekter. Affekt är något som smittar. Grundtanken är att om vi som personal är lugna och trygga så blir eleverna lugna och har lättare att känna trygghet. På Källan pratar vi om att vi har ett ”affekt-ansvar”. Det innebär att vi förebilder för våra elever och att vi är medvetna om hur vi själva påverkas av olika reaktioner. Därför har vi varje dag reflektionstid där vi går igenom hur vi hanterar olika situationer på ett lågaffektivt sätt och vem som gör vad.

Ett exempel: ”Pedagogiskt kaffe”. När någon i personalen på Källan känner att den är i en situation där känslorna riskerar att ta över kan man be sina kollegor om att få gå och ta kaffe. Det är en överenskommen signal om att man vill bli avlöst. Vi kan också ibland behöva uppmuntra varandra om att ”Gå du och ta lite kaffe!” i en affektladdad situation.

De olika affekterna kan upplevas mer eller mindre kraftfullt, man kan vara lite ledsen eller väldigt ledsen. Alla affekter kan bli för mycket och svåra att hantera. Man kan bli så glad att man biter sin mamma, drar sin klasskompis i håret eller på annat sätt förlorar självkontrollen. Kraftig affekt blir genom detta inte bara en situationsbestämd belastningsfaktor, utan är utlösande för en hel del problemskapande beteende.Ingen slåss om man är lugn, utan för att man är upprörd, i affekt.

I förhållande till problemskapande beteende är det därför inte affekterna i sig som är intressanta, utan hur våldsamt de upplevs och hur de smittar.

Om barn blir glada av att uppnå någonting blir vi glada tillsammans med barnet och båda upplever den delade glädjen, om barnet blir ledset pratar vi med ledset tonfall ”affektiv intoning”. På samma sätt speglar barnet våra affekter.

När vi är stressade har vi svårare att avskärma oss affektivt och blir påverkade av andras affekt.

Ett effektivt sätt att begränsa problemskapande beteende i form av utåtriktat beteende är att se till att man inte ökar barnets affekt och därefter använda sig av affektsmitta för att dämpa barnets affekt. En grundregel är att vi alltid ökar barnets affekt om vi är stressade, pratar för mycket eller kommer in i ett rum med för mycket energi.

Belastningsfaktorer som ökar affektintensiteten
  • Kravsituationer – Äta snyggt, sitt på stolen, var tyst, räck upp handen, är krav som elever av olika anledningar kan ha svårt att leva upp till, detta ökar oron och affektintensiteten.
  • Konflikter – Två personers (vuxen- barn, barn-barn etc) ökade affektnivå.
  • Skäll – Brukar starta en affektiv reaktion, föreställ dig hur upprörd du blir om din rektor /Chef skäller på dig.
  • Att inte förstå – Innebär en frustration som ökar affektintensiteten.
  • Plötsliga oljud – Innebär överraskning eller chockupplevelse.
  • Plötsliga ändringar –Upplevs som oerhört frustrerande för människor med minskad flexibilitet.
Skilja mellan farligt och jobbigt beteende

När man arbetar lågaffektivt, som vi gör på Källan, är det viktigt att skilja mellan jobbigt och farligt beteende. Farliga beteenden måste stoppas omedelbart och jobbiga beteenden kan man arbeta med på ett mer långsiktigt sätt samtidigt som eleven får möjlighet att lära sig strategier. (Jämför ”korgarna” under CPS)

Beteenden hos eleven som är jobbigt men inte direkt farligt.

Detta beteende behöver vi kanske inte handskas med direkt utan hitta strategier för att ändra.

  • Olydnad
  • Glåpord och fula ord.
  • Att bita sig i handen
  • Att neka aktiviteter och uppgifter
Farliga beteenden hos eleven

Beteenden som är farliga antingen för eleven som har beteendet eller någon annan måste vi handskas med direkt:

  • Slag
  • Sparkar
  • Bett
  • Att slå huvudet hårt in i väggen
  • Att skära andra eller skära sig själv

När vi på Källan måste stoppa ett farligt beteende förklarar vi alltid för eleven att ”Nu måste jag stoppa dig, för det du gör är farligt för dig, oss och andra elever”.

För att inte öka elevens affekt är det viktigt att tänka på följande:

  • Vi behöver bemöta eleverna på ett sätt som inte ökar deras affekt samtidigt som vi behöver ha koll på oss själva så att vi inte reagerar med kraftfulla affekter.
  • Reagera lugnt och behärskat
  • Undvik ögonkontakt
  • Undvik beröring
  • Respektera det personliga utrymmet
  • När du känner behov av att gå framåt ska du gå två steg baklänges
  • Ställ dig aldrig mitt emot en elev i affekt
  • Sätt dig
  • Prata lugnt
  • Undertexa
  • Lugna
  • Ge dig
  • Byt personal
  • Vänta

I en kaos-situation är det viktigt att:

  • Vänta ut situationen- ofta räcker det att få ut andra så det blir utrymme och lugn
  • Undvik beröring med spända muskler
  • Slappna av om någon tar tag i dig
  • Och i nödsituationer, där du måste ta tag i någon - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet
  • Släpp aktivt efter några sekunder
  • Se till att undvika smärta, smärta ökar stressen
  • Ha en väl kommunicerad handlingsplan där eleven är delaktig i hur vi hanterar farliga situationer tillsammans
Plan B-handlingsplaner

När vi tar fram en plan för hur vi tillsammans med eleven kan hantera situationer som är jobbiga för eleven och som kan innebära situationer som är farliga för eleven själv, andra elever och personal är målet alltid att göra eleven delaktig i hur vi kan hantera situationerna på ett bättre sätt tillsammans.

Fokusera därför först och främst inte på den farliga situationen utan utgå ifrån elevens tankar om vad som är svårt i situationen och vad eleven själv kan göra för att dem jobbiga situationerna inte ska uppstå.

  1. Vi börjar med att prata med eleven om gröna aktiviteter för att identifiera det eleven blir lugn av och på så sätt blir det lättare att undvika affektpåslag och oro.
  2. Vi har sett att det blev jobbigt för dig idag när…… exempelvis du ville leka samma lek som annan elev på idrotten och inte fick det för din klasskompis. Då blev du arg… Vi behöver fundera över vad du kan göra istället? För att slå annan elev, eller personal är farligt… lyssna till eleven och försök identifiera specifikt vad som är jobbigt och om vi kan få fram tidigare tecken, d v s hjälpa eleven innan det blir alltför jobbet/affekten stiger att hitta en bättre strategi.
  3. Bestäm en eller några strategier som eleven tänker att hen kan använda sig av
  4. Tydliggör vad personalen behöver och kommer göra för att hantera en allvarlig/farlig situation, exempelvis ta med eleven till ett enskilt rum, ringa vårdnadshavare, gå iväg med elev etc.

Många gånger löser vi dessa situationer fortsättningsvis genom punkt (1) och (2) men vi behöver tydliggöra vad vi gör (3) i dessa specifika situationer för att hjälpa eleven på bästa sätt om dem uppstår.

Kontakt

Stefan Larsson, +46 522‑69 72 09

Enhetschef

stefan.c.larsson@uddevalla.se

Gräsholmsvägen 6

45134 

Uddevalla

Eller kontakta oss

Telefonikon

0522-69 60 00