Del 1 innehåller övergripande riktlinjer för läs- och skrivundervisningen för Uddevalla grundskolor med översikter för insatser och kartläggning. I slutet av del 1 följer en lista med begreppsförklaringar.

Syfte med gemensam läs- och skrivplan

• Att ge alla elever goda förutsättningar för tidig läs- och skrivinlärning samt främja fortsatt läs- och skrivutveckling
• Att utveckla grundskolans läs- och skrivundervisning genom att skapa samsyn och därigenom öka förutsättningar för likvärdighet
• Att systematiskt genomföra uppföljningar, analysera läs- och skrivutvecklingen på individ-, grupp-, skol- och kommunnivå

Läs- och skrivundervisning

Läs- och skrivundervisning ska bygga på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som genomförs i hela elevgruppen. Vår strävan är strukturerad läs- och skrivundervisning, som ger eleverna goda förutsättningar att kunna läsa, skriva, förstå och samtala om olika texter. Undervisningen ska ge eleverna livslång lust att lära, vilket innebär att läsintresse och delaktighet behöver ingå som naturlig delar.

Undervisningen ska innehålla läsning i olika former såsom gemensam läsning, högläsning och enskild läsning samt träning på att använda olika lässtrategier. Vid läsinlärning är det dagligt arbete med språklig- och fonologisk medvetenhet genom ljudande som grundlägger och utvecklar läsinlärningen (lyssna till fonem, stavelser mm). Eleverna ska ges många tillfällen att läsa och samtala om ord, bilder och olika slags texter för att främja den språkliga medvetenheten och läsförståelsen.

Vid skrivutveckling framhålls strukturerad undervisning om olika textgenrer/texttyper genom genrepedagogik och cirkelmodellen. Eleverna ska erbjudas många skrivtillfällen där de får hjälp med strukturer och strategier för att utveckla egna texter med fokus på innehåll och röd tråd. Rik användning av multimodala resurser är en viktig förutsättning.

Eleverna ska ges träning i studieteknik och få möjlighet att visa sina kunskaper på ett allsidigt och varierat sätt. Inom ramen för den ordinarie undervisningen ska lärmiljön göras tillgänglig för hela elevgruppen och vid behov kompensera för elevers olika funktionsvariationer genom att tillhandahålla olika multimodala lärverktyg såsom ljudböcker, e-böcker, visuellt stöd, talstöd, rättstavningsprogram, diktering, ordprediktion, variation av läromedel samt andra kompensatoriska former som differentierad undervisning och formativ bedömning.

Läsundervisningen består av två delar, läsning för att lära och inhämta kunskap samt lästräning för att öva på avkodning, läsflyt eller läsförståelse. Vid kompensatoriska åtgärder bör delarna särskiljas. Lästräning i avkodning, läsflyt och läsförståelse ska ges till samtliga elever. Läsning för att inhämta kunskap ska vid behov kompenseras genom att eleverna exempelvis får lyssna istället (legilexi.org). Undervisningen ska även stimulera elevernas läsintresse. 

Det är viktigt som elev att känna att du kan och duger. Skolan ska arbeta för att tillgodose båda aspekter.

Eleven har exempelvis rätt till:

• extra tid
• att få frågor och text uppläst via talsyntes eller av lärare
• alternativa redovisningssätt, t ex muntligt prov eller muntlig komplettering till skriftliga prov
• skrivhjälp, tala in svar, skriva på dator
• att utföra uppgifter i liten grupp eller enskilt

Kartläggning av läsutveckling

Kartläggningen görs kvantitativt med material som administreras på grupp- och individnivå. Resultatet ger lärare en översiktlig och allmän bild av klassens och enskilda elevers läsfärdigheter. Det ger också möjlighet att följa elevernas läsutveckling över tid. När en elev befaras eller bedöms ha svårigheter ska kartläggningen kompletteras med en kvalitativ bedömning. Utifrån resultatet och elevernas förutsättningar och behov omformas undervisningen med relevanta insatser/görs relevanta insatser i undervisningen.

Samverkan

Lärare och personal i elevhälsan ska samverka och gemensamt sträva mot att noggrant följa, dokumentera och kartlägga elevernas framsteg och utveckling. Regelbunden uppföljning och kartläggning av elevernas läs- och skrivutveckling ska ske årligen. Läraren ansvarar för att dokumentera elevernas resultat. Arbetslaget analyserar gruppens och enskilda elevers resultat. Vid eventuella tveksamheter görs den pedagogiska bedömningen i samråd med speciallärare, specialpedagog, sva-lärare eller logoped. Utifrån analysen planeras insatser i ordinarie undervisning på gruppnivå och individnivå. Insatserna innebär att undervisningen förändras för att kunna möta gruppens eller enskilda individers behov. Insatserna följs upp utvärderas kontinuerligt av lärarkollegiet. Om en elev befaras att inte nå kunskapsmålen sätts extra anpassningar in. Om anpassningarna inte leder till någon utveckling görs en utredning om särskilt stöd. Utredning om särskilt stöd beslutas av rektor. Se schematisk översikt över insatser.

Alla kompetenser runt eleven har ansvar att gemensamt arbeta för elevens läsutveckling.

Schematisk översikt av kartläggning

Följande kartläggningar ska genomföras i respektive årskurs. Varje skola kan välja att göra ytterligare kartläggningar. Kartläggningen ska stötta arbetet att synliggöra elevernas progression och planerade insatser på individ- och gruppnivå.

Kartläggning i grundsärskolan

Kompetensutveckling

I linje med läs- och skrivplanens intention ska kompetensutveckling erbjudas för lärare både gällande läs- och skrivutveckling, kompensatoriska hjälpmedel och analysarbete. Det kollegiala lärandet utgör en central roll i arbetet att sprida framgångsfaktorer i undervisningen och utbyta kunskap i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, läsinlärning, läsförståelsestrategier och undervisning enligt cirkelmodellen och genrepedagogik.

Grundskolans skolutvecklare, specialpedagog, logoped och skolbibliotekarier ansvarar för att Läs- och skrivplanen årligen utvärderas och revideras.

Förklaringar till kartläggningsmaterialet

Bygga svenska: bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling
(Skolverket 2017)

Bygga svenska är ett bedömningsstöd som kartlägger nyanlända elevers språkutveckling. Bedömningsstödet innehåller en bedömningsmodell med beskrivningar av elevens språkutveckling i svenska i fem nivåer.

Hitta språket
(Skolverket, 2019)

Hitta språket är ett kartläggningsmaterial av elevgruppens språkliga medvetenhet i förskoleklass. Materialet har tagits fram som stöd för att tidigt identifiera elever som visar en indikation behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt och genomförs i grupp under höstterminen.

Hur låter orden
(Logistikteamet, 2018)

Hur låter orden är ett normerat prov som kartlägger fonologisk medvetenhet i förskoleklassen. Materialet ger vägledning för olika förebyggande insatser.

Kartläggaren

Kartläggaren är ett normerat digitalt program för kartläggning av elevers läsförståelse och stavningskunskaper i årskurs 4-9. Materialet innehåller både förtest och eftertest som är självrättande med förslag på uppföljning på individnivå.

Nationellt bedömningsstöd läs- och skrivutveckling år 1-3
(Skolverket 2019)

I ämnena svenska och svenska som andraspråk finns ett nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs 1–3. Det är obligatoriskt att använda bedömningsstödet i årskurs 1. Bedömningsstödet har tagits fram som en likvärdig bedömning av elevers kunskapsutveckling i svenska och svenska som andraspråk i de tidiga skolåren. Materialet ska underlätta uppföljningen av elevernas läs- och skrivutveckling, samt tidigt identifiera elever i svårigheter men även de i behov av ytterligare stimulans.

Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk
(Skolverket, 2019)

Nationella prov är ett stöd för att likvärdigt göra bedömningar av elevers kunskaper i svenska och svenska som andraspråk. De genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Provdatum finns på Skolverkets hemsida.

Nya Språket Lyfter! 1-6

Nya Språket lyfter! är ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1-6 i grundskolan och sameskolan samt för motsvarande årskurser i specialskolan och kan användas i samarbetet med modersmålslärare. Materialet bygger på löpande observationer i den ordinarie undervisningen. Som stöd ingår lärarhandledning med en forskningsöversikt och observations- och avstämningspunkter som fokuserar både elevens språkutveckling och undervisningen. Till varje elev finns ett observationsschema som synliggör den egna språkutvecklingen.