En ny digital vår med nya vägar till digital kompetens

28 juni 2018, kl. 13.16

Hur laddar du som pedagog för att gå en digital vår till mötes inför läsåret 18/19 då ett förtydligande kring digital kompetens finns i våra styrdokument? Att ha koll på styrdokumenten, bra resurser och kollegialt lärande kan vara vägar att vandra.

Styrdokumenten är början

Först och främst kan man behöva fundera över de läroplansförändringar som börjar gälla fr.om nästa läsår. Vad innebär dessa? Vad står det i styrdokumenten och vad innebär de för oss på skolan och i min egen undervisning? Kapitel 1 och 2 som gäller alla i skolan har de största förändringarna och det är där utvecklingsarbetet ska starta. Kursplanerna har också förtydligats men enbart när det gäller det centrala innehållet - syfte och kunskapskrav är sig lika. Vad innebär det för mig och mitt ämne? Ett svar på frågan är att ställa sig en motfråga: på vilket sätt bör en förändring av det centrala innehållet påverka min undervisning i det stora hela? Om man känner sig pressad att förändra sin undervisning radikalt kan man behöva stanna till och läsa de allmänna råden kring planering och genomförande av undervisiningen. Där ges tydliga riktlinjer kring det mest grundläggande i lärarjobbet och när det gäller hur man bör tänka kring arbetet med att kombinera syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i en planering som har fokus på elevers kunskapsutveckling utifrån skillnader i kunskapskvalitéer. Det centrala innehållet beskrivs som ett bränsle för att nå kunskapksrav i relation till ämnets syfte och kravet är att innehållet ska beröras någon gång under kursplanens tre år. Beröra betyder inte att det måste testas av eller ägnas mycket tid. Tiden ska vi däremot läggas på att utveckla elevernas förståelse och kunskaper så långt som möjligt, och då kan man behöva beröra vissa saker för att få tid att utveckla och fördjupa andra.

Ett bra tankemodell om förhållningssättet behövs

När man hittat balansen i sina kursplaner och är redo att ta itu med digitala inslag i sitt ämnes centrala innehåll - hur kan man göra då? Med tanke på att det handlar om ett förtydligande av det som redan stått i kursplanen, är det klokt att först se det man redan gör. Med det som grund kan man fundera över vad ett nästa steg kan eller behöver bli. För många är ordet programmering något man behöver förhålla sig till. Alla som arbetar i skolan kan med fördel använda programmering i sitt ämne - till exempel finns mängder av goda exempel på hur man i svenskämnet programmerar som ett sätt att arbeta med språk, berättande och presentation - men lärare i matematik och teknik är de som har allra mest anledning att programmera. Är man igång och tycker det är kul så är det bara att gratulera! Men om man är osäker och inte ser var man ska börja, vad gör man då? Att tänka på programmering som något vardagligt är viktigt. Har vi tankemodellen att programmering är något som görs av unga människor i toppluvor framför skärmar där text av grön kod på svart botten swischar förbi i en väldig fart, eller ser vi programmering utifrån eleven och lärarens perspektiv där laddandet av en diskmaskin kan innebära att programmera? Skolans uppdrag är inte att utbilda programmerare, utan att använda programmering som ett medel för elever att lära sig i linje med ämnets syfte. Lika lite som en lärare är historiker för att den undervisar i historia, är en lärare programmerare bara för att den förväntas använda programmering i undervisningen. Att tänka att en bra lärare innan programmering kan vara en bra lärare med programmering är viktigt. Detta är också något som tydligt visade sig när vi under hösten avslutade vår egen programmeringspilot med dryga 20 lärare där majoriteten inte hade tidigare erfarenhet av att programmera. Deras budskap är solklart - programmering är användbart och du behöver inte vara expert! Att prova tillsammans med eleverna är nyckeln för att komma igång och inte minst är det kul! En del av pilotgruppens erfarenheter finns samlade i vår utvärdering som både kan ge tips på användbara sätt att arbeta på och digital resurser att använda sig av.

Svar på HUR man utvecklar digital kompetens

Koll på styrdokumenten och uppdraget - check! Koll på ett bra sätt att förhålla sig till att lära det man ännu inte kan eller gjort - check! Koll på användbara verktyg eller resurser- check! Men hur kommer man igång? Själv är inte bästa dräng utan här behöver vi varandras hjälp för att ingjuta mod att prova tillsammans. Ett kollegialt lärande kan göra stor skillnad - något som pilotgruppen verkligen skickar med som budskap. Så mer konkret - var och när kan man lära kollegialt kring digital kompetens som lärare i Uddevalla kommun? Här är några möjligheter:

Lärande på egen hand tillsammans med det utvidgade kollegiet.

Om du inte har eller inte just nu kan samverka med kollegor på skolan så är det inget hinder. Mängder av resurser finns på nätet där lärare delar med sig till varandra via Facebookgrupper, bloggar och delade dokument. Oavsett ditt ämne lär du hitta forum för att ta del av andras erfarenheter och utbyta erfarenheter. En mycket bra sammanställning har Pedagog Trelleborg gjort, men självklart finns det många fler möjligheter. Lektioner och planeringar på nätet blir det bara fler och fler av. Skolverket, Internet och infrastrukturstiftelsens digitala lektioner eller Makerskola är några bra startpunkter.

Lärande med kollegorna på den egna skolan

Om man har arbetslags- eller ämneskollegor på egna skolan som vill arbeta tillsammans erbjuder skolverket idag är en bra utgångspunkt via skolverkets moduler kring Digital kompetens. Dessa finns på lärportalen och bygger på samma modell som matematik- och läslyftet. Det går att plocka russin ur kakan och välja delar av innehållet och den takt man finner lämplig. Texter, teoretisk förankring, förslag på resurser att använda och inte minst samtalsunderlag finns att ta del av. Om ni är inne i arbetet med läslyftet är detta också en möjlighet att tänka digitala inslag som stödjer lärandet. Då utifrån hur digital teknik kan bidra till läs- och skrivutveckling.

Lärande med kollegorna i Uddevalla kommun

Om man saknar ämenskollegan på egna skolan att utvecklas ihop med, eller om man vill vidga ramen för utveckling utöver den egna skolan men inom kommunens ram, vad gör man då? Sedan 2012 har "Mötesplats showit" varit en väg för samverkan över dessa gränser. Här möts pedagoger mellan skolor och över skolformsgränser för att lära tillsammans. Nytt för vårterminen 2018 är att vi erbjuder ett basutbud med fokus på de digitala kompetenser många kan ha nytta av. Formen har också förskjutits från kurs/föreläsning till nätverksträff, där hela gruppen ansvarar för att lära med och av varandra. Vi är också öppna för till exempel ämnesgrupper som vill nätverka mer specifikt kring digital kompetens och kan erbjuda den mötesplats man kanske annars saknar på egna skolan (hör av er om ni vill bjuda in till andra träffar än basutbudets). Läsårets gemensamma kompetensutveckling Språkresan kommer den 9 mars göra stopp igen och då med mycket fokus på hur digital teknik gör skillnad för elevers språk- och kunskapsutveckling. Då språkresan i hög grad handlar om skolutveckling via klassrummet där varje pedagog sätter upp mål för sitt språk- och kunskapsutvecklande arbete, kommer alla att ta ett digitalt språkresesteg till under våren.

Välkomna att möta den våren där vi sår digitla frön som kan börjat slå rot efter sommaren. Tillsammans gör vi varandra bra! Hälsar utvecklingsenheten och Jonas Berling.

 

Kategori

Digitalisering

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00