Budskap från förstelärare som inte träffas men möts ändå

24 maj 2018, kl. 11.41

Alla grundskolans förstelärare nätverkar då och då över skolgränserna. En gång per termin möts de i i fysisk form och 2 gånger via videokonferenser. Nätverkandet har som syfte att stödja arbetet att bidra till utveckling på den egna skolan, samt att sprida goda idéer mellan våra skolor. Här kan du läsa mer om vad detta arbete innebär och ta del av budskapet till alla kollgor i kommunen från den senaste träffen.

Förstelärarträffar IRL och på nätet

Att träffa pedoagkollegor och dela arbete och utveckling är kanske det viktigaste bränslet för att utvecklas i lärarrollen. Det ger både möjligheter att få veta hur andra gör och chans att få tänka om sitt eget arbete. Man brukar säga att man inte kan se det motiv som man själv är en del av - som lärare är man en del av hela sin skola. För att utvecklas behöver man kunna stiga ur "tavlan" och se sig själv i helheten, och för det behövs hjälp av någon annan som kan mitt arbete och min skola. I hög grad är detta syftet med våra förstelärarträffar. Att sprida utveckling och få syn på sitt eget arbete, är viktiga syften när förstelärarna träffas. En gång per termin möts man i verkliga livet i syfte att öka kunskapen om skolsystemet både nationellt och i kommunen, samt för att nätverka och bli klokare tillsammans. Under läsår 17/18 har förstelärarna fått välja att ingå i olika nätverksområden baserat på inriktningen av uppdraget på den egna skolan. I dessa nätverksområden delas utveckling, anlyseras behov och bedrivs omvärldsbevakning.

Men 2 träffar per år duger inte för ett fördjupat nätverkande. Hur kan vi få till mer tid utan att tid för mycket tid i anspråk? Ett svar är att jobba smartare med stöd av digital teknik. För att slippa gräva fler hål i redan fulla kalendrar eller stressa till ännu ett möte, har vi därför valt att prova en form för att träffas utan att träffas. I den fysiska världen vill säga. Via videokonferenser i Google Meet nätverkar vi vid ytterligare 4 tillfällen under ett läsår. Förstelärarna kan stanna kvar på sin skola och koppla upp sig via en Google-meet-länk för en gemensam start och slut under Utvecklingsenhetens ledning. Däremellan arbetar vi i 8 olika nätverksgrupper kors och tvärs mellan skolorna. Arbetet stöds också av gemensamma arbetsytor, där Google Classroom utgör navet. 

Budskap från senaste videokonferensträffen

Veckan före sportlovet hade vi vårterminens första Förstelärar-Hangout. Som uppkoppling och uppvärmning startade vi med en Padlet (en delad digital anslagstvala) där varje grupp fick reflektera med fokus på frågan hur digital teknik blir en del av ett bra klimat för lärande. Sen bar det in i arbetet med kors-och-tvärs-nätverkande. Först tillsammans med grannskolor för att stämma av läget med vår gemensamma kompetensutveckling, "Språkresan - alla språk bär till lärande", där förstelärarna haft ett uppdrag att hålla igång jobbet på den egna skolan. Därefter kopplade man upp sig i de sedan tidigare aktiva nätverksgrupperna. Dessa totalt 8 grupper, rör allt från systematiskt kvalitetsarbete, till det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Dagens fokus var att delge varandra omvärldbevakning som bedrivits inför träffen. Utvecklingsenheten bad också varje nätverksgrupp att sammanfatta det viktigaste och mest användbara i dialogen med adress till alla kollegor på våra skolor. Uppgiften innebar också att vi skulle sprida nätverksgruppernas tankar här via Pedagog Uddevalla.

Följande tankar och budskap är ett axplock från gruppernas arbete:

  • Gruppen "Handleda studenter och nyanställda" - Hur man stödjer nyexade eller oerfarna kollegor, stod i fokus. Hur tänker man kring att den som är ny kan ha något färre ansvarsområden eller något mindre tid under sin första tid i yrket och successivt få växa in i rollen istället för att bara kastas in? Det är många frågor i gruppen, men förstelärarna ger också svar kring hur man stödjer nya kollegor genom att till exempel utgöra team på lektioner eller samla lärarstudenter till dialog på skolan. Fokus på att dela ansvaret i arbetslag och den skillnad det gör i vardagen för att slippa stå ensam är ett förhållningssätt som syns, liksom vinsterna med att dela arbete med planering och bedömning. Att ha en gemensam idé - "röd tråd" - i och mellan ämnen är underlättar också för den som är ny. Här passar Utvecklingsenheten på att slänga in en påminnelse. Ni har väl uppmärksammet vårt nätverk för VFU-handledare? Här finns både chans för nya och gamla handledare att utvecklas i rollen att stödja nya och gamla kollegor. Under våren sker både nätverksträff, fortbildning för handledare och utbildning av nya handledare. (Vill du delta i handledarutbildningen så kontakta din rektor eller Lena Nielsen på utvecklingsenheten).
  • Gruppen "Värdegrund och studiero" - Ett konkret tips i form av SPSM:s material "Studiepaket NPF (om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar". Källan har arbetet med materialet och kan tipsa om att detta är användbart för alla för att öka förståelse för elever med olika typer av funktionsnedsättningar, men också att detta arbete gynnar alla elever och klassrumsklimtatet som helhet. I media har denna vecka Norrtälje utmärkts sig som en kommun som låter all pedogogisk personal arbeta med detta material. På flera skolor, bland annat Norgårdenskolan, pågår också ett aktivt arbete med studiero där elevråden involveras, enkäter används för att stämma av och skolornas trivselgrupper (där alla personalkategorier, skolledare och elever ingår) gör skillnad i att förebygga och fånga upp. Arbetet runt begreppet "Grit" nämns också som ett sätt att skapa på djupet motiverade elever som både vill och vågar.
  • Gruppen "Ledarskap i klassrummet" - Sommarhemmets arbete där man tagit in föreläsare och skapat workshops inspirerade gruppens deltagare. Här gavs många exempel på vad som kan göra skillnad som lärare. Det kan till exempel handla om hur man pratar, hur man placerar sig eller rör sig i klassrummet. Ramnerödsskolans påbörjade arbete inom ramen för Skolverkets "Samverkan för bästa skola", kommer också att kunna ge många vinster kring det pedaogiska ledarskapet. Förväntningarna är höga kring det arbete som dragit igång. Här kan utvecklingsenheten inte annat än heja på, men också påminna om allt jobb som gjorts inom ramen för till exempel BFL, Läslyft och "Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt". Här finns förhållningssätt och samtalsmodeller som gör stor skillnad när det gäller att få med sig eleverna i en kollaborativ undervisning. Kom ihåg att recycla!
  • Gruppen "Att processleda kollegor" - Ett viktigt budskap från gruppen är påminnelsen om att processer tar tid. Vad innebär det praktiskt? Till exempel att våga prova nya saker och inte glömma bort tidigare arbete bara för att det är läslyftet just nu, utan fortsätta med de goda exemplen även efteråt. Just i relation till arbetet som gjorts kring både matte- och läslyft är detta en klokskap som kan verka som en självklarhet, men som behöver påminnas om! Att använda erfarenheter och arbetsformer från "lyften" är användbart. Att prova olika samtalsmodeller i det kollegiala arbetet är också viktigt kopplat till möjligheten att använda samma former för lärande tillsammans med eleverna.
  • Gruppen "Systematiskt kvalitetsarbete" - Många tankar finns kring vad vi menar med kvalité och hur vi kan avgöra vad som är det? Grundtanken är att vi måste ha vision och målbild tydlig för alla och att denna är väl förankrad. Men förändringsarbete tar tid (5 år enligt viss forskning) så det gäller att hålla i och hålla ut. Skolas årshjul är också ett viktigt reskap för detta arbete. Om man har klart för sig vad vision och mål är ska också jobbet göras med att konkretisera målen kopplat till varje arbetslag och undervisningen och återkommande stämma av var men befinner sig i relation till arbetet. Målen måsta vara "våra egna" och arbetet med dessa ägas av oss själva. Ett bra lästips ger också gruppen: Jan Håkanssons "Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem." Utvecklingsenheten fyller på med tips om arbetet med "Mittköping", som Uddevallas alla skolformer och IT-avdelningen är delaktiga i. Denna Wiki har skapats under SKL:s ledning i syfte att systematisera arbetet med hur man digitaliseriar på smart sätt. Mycket av kretsar kring just processen att leda och arbeta systematiskt kring digialisering och har bäring även på annat utvecklingsarbete än just digitalisering.
  • Gruppen "Skolans organisation" - Denna nätverksgrupp samtalade mycket kring schemats betydelse för att skapa goda förutsättningar för lärande. Fokus måste alltid vara att lägga scheman sett ur elevens perspektiv. Men det är ett pussel där det ibland är svårt att hitta rätt utifrån tillgång till slöjdsalar, rasttider och olika tjänstgöringsunderlag. Gruppen bestämde att träffas för att dela än mer tankar kring schemaläggning med fokus på nästa läsår - bra där! tänker vi på utvecklingsenheten!
  • Gruppen "Samordna ämnes- eller nätverkssträffar" - Det finns ett specifikt behov av att träffas och dela digital utveckling (i relation till nationell digital strategi som gäller fr.om läsår 18/19). Hur kan det tas tillvara nästa läsår? fundear gruppen över. Likaså är bedömning i fokus med möjlighet till olika former av sambedömning, och som alltid finns behov av att dela planeringar och idéer över skolgränserna. Hur kan detta ske? Vi på utvecklingsenheten slår ett slag för möjligheterna med både icke-fysiska-träffar med Google Meet+Classroom samt chansen att ses på Mötesplats Showit (instruktionsfilm finns HÄR), som ett möjligt sätt att ämnessamverka.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00