Lucka 21 - Petra McGowan kombinerar praktiska estetiska ämnen med biblioteket

Petra McGowan på Äsperödsskolan

18 december 2018, kl. 09.17

I en serie reportage kring läsning i grundskolan träffar vi nu i december på bild-, slöjd- och hemkunskapsläraren Petra McGowan på Äsperödsskolan som inspirerar oss att tänka ämnesövergripande. Kan man kombinera läsning med praktiska ämnen? Jo det finns det bevis på. Petra tar fasta på det som tilltalar eleverna och delar med sig av sina erfarenheter.

Vad har du för tjänst?

-Jag jobbar som bildlärare, slöjdlärare och hemkunskapslärare och har hand om skolbiblioteket. Jag har eleverna i årskurs 3-6 i slöjd, i årskurs 4-6 i bild och årskurs 6 i hemkunskap. Jag har klasserna uppdelade i halv- och tredjedelsklass. Nu har textilsalen blivit vattenskadad och inte går att använda. Vi har bild och slöjd i samma sal på grund av det. Just nu får eleverna brodera porträtt.

Berätta lite om hur du jobbar i biblioteket.

-Oj! Var ska jag börja?

Jag har flyttat böckerna om arkitektur och konst till bildsalen så att vi har dem nära till hands. Det blev lättare och mer levande för eleverna. Jag använder böckerna för att visa olika konstnärer och låta eleverna hitta fakta ur dem. Just nu ska vi börja jobba med Pablo Picasso och kubism. Vi arbetar med figur och form i bilden och nu ska de få prova på kubism själva.

Vi använder oss mycket av Åsa Fants bok Tummen upp. Jag jobbar övergripande med fyrorna, femmorna och sexorna med den.

Vi har olika teman på skolan och då dukar jag upp inspirationsbord i biblioteket utifrån dem. Denna vecka har vi tema vetenskap och experiment och då har jag plockat fram böcker som hör ihop med vetenskap och experiment, både fakta och skönlitteratur. Då kan barnen se vilka böcker som hör till det ämnet. Det är även så jag har delat in biblioteket, jag har blandat fakta och skönlitteratur inom samma teman.

Du blandar skönlitteteratur och faktalitteratur, hur menar du då?

- Jag tänker så här: om du inte förstår dig på kroppen så kanske du inte får i dig rätt mat och då orkar du inte träna och hålla på med idrott, då får böckerna om idrott, sport, mat och människokroppen stå nära varandra. Fantasy och mytologi står tillsammans och seder och folkkultur ihop med spöken.

Du går alltså från det vanliga bibliotekssystemet?

-Ja, det är för att lyfta fram böcker som annars lätt glöms bort. Matböckerna har blivit väldigt populära bland eleverna. Spöken brukar ju vara populärt men böckerna om folkkultur hittar barnen inte så ofta. Hästböcker och husdjursböcker blandar jag med skönlitteratur, de har fått ett uppsving nu. 

I biblioteket kan man ibland glömma bort vissa böcker. Man kan lyfta fram det som inte alltid lånas. Jag läser de böcker som jag ställer fram på inspirationsbordet så att jag vet vad de handlar om och kan prata med eleverna om dem.

 

Förklara lite hur du tänker.

-Ja, det finns många fina böcker som försvinner i hyllan, det är lätt att de glöms bort. På det här sättet kan man se att eleverna upptäcker böckerna. Det är också roligt att se vad eleverna tilltalas av.

I media lyfts det ofta fram att läsningen minskar på grund av mobiltelefoner. Har du märkt av det minskade intresset av att läsa böcker?

-Nej, inte jättemycket. Förra veckan var hela fantasyhyllan borta. Spöken, fantasy och spännande böcker är det som lånas hos oss. De lånar till bänkboken och ibland för att läsa hemma. Ibland hittar de en bok på stadsbiblioteket och så kan de inte ha den så länge för att någon annan står på kö. Då är det bra att den finns på skolbiblioteket.

Märker du någon skillnad på hur lågstadiet- och mellanstadiet läser?

- Klassläraren kommer ofta och lånar till lågstadiet medan mellanstadiet lånar mer själva.

- Vi har många arabisktalande elever här på skolan och då köper jag in böcker som är både på svenska och arabiska, vilket fungerar jättebra för många. Nu har jag köpt in adventsböcker så att vi har två exemplar per årskull. Femmorna ska få lyssna på en förtrollande jul och sexorna Jakten på julen som handlar om en klass i sexan.

Det hjälper att man har eleverna i flera olika ämnen för man kan prata om böcker med dem på flera olika sätt och när de får reda att jag jobbar i biblioteket så kan de komma med boktips till mig.

Berätta lite hur du jobbar i klassrummen med läsning.

-När det gäller högläsningsböckerna så brukar vi scanna in bilderna i boken så att eleverna kan se och följa med. I lågstadiet hade vi boken Vår trädkoja med 13 våningar som högläsning. De böckerna är väldigt utlånade. Vi diskuterar vad man kan se på bilderna och vad man kan göra med det. Vi tovade bilderna i boken. Diskussionerna kan bli att någon har sett det ingen annan har sett och så pratar vi om vad de skulle vilja ha i sin egna trädkoja. Barnen har tyckt om det och det är huvudsaken. 

Till nästa termin ska vi jobba med vikingatiden i fyrorna. I bilden kommer jag då göra tecknade serier om vikingatiden eller så får de tova sin runskrift. På ShowIt lärde jag mig Creaza och där kan vi lägga in serierna digitalt. Vikingatemat gör jag tillsammans med Jonas Hansson. Han står för faktakunskaperna och jag för slöjden och bilden.

 Förra årets fyror tovade Sverigekartan. Faktadelen gjorde de tillsammans med Anna Molin. Förra årets sexor målade världskartan. Vi satte dit hej på alla språk som fanns i klassen. Detta årets fyror har målat Sverigekartan med alla landskapsnamnen runt. Du lär dig på ett annat sätt om man gör så här.

I slöjden försöker vi hitta inspiration genom att jobba tematiskt bland oss lärare.

Utifrån barnbokskatalogen tittar jag med barnen och bestämmer vad vi ska köpa in till skolbiblioteket. Det gör även de andra lärarna. Sexorna lockas ibland av böcker för äldre barn. Det är en svår balansgång. Jag vill inte att de som har bra läsförståelse ska tappa intresset, men innehållet bör ju passa åldern ändå.

I anslutning till skolan finns även Skansen och Källan, det är en grundsärskola årskurs 1-6. Där gäller det att vara lyhörd för vad eleverna tilltalas av för att underhålla deras intresse. Många gånger lånar de böcker från Hcg-hyllan men nu har ”Hur du tränar en drake” varit populär också.

Det är ett dilemma ibland att lärare inte vet skillnaden mellan Hcf och Hcg. Hcf står för böcker för barn mellan 6-9 år och Hcg 9-12 år. Hcf är alltså inte lättlästa böcker som många tror.

Stort tack Petra! För att vi har fått ta del av dina tankar och se hur ni jobbar med biblioteket och tematiskt på Äsperödsskolan.

Tips till din klass:

Hitta roliga aktiviteter för just din klass med hjälp av Trädkoje-böckerna. Få tips på författarnas egna webbsida där det även finns lärarhandledning på engelska.

Kategorier

F-6 Skolbibliotek

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00