Är du nyfiken på att vidareutbilda dig genom att läsa en magister- eller masterutbildning?

17 maj 2019, kl. 14.31

På utvecklingsenheten har vi tre medarbetare som nyligen avslutat varsin masterutbildning och som gärna delar med sig av sina erfarenheter.

  • Utvecklare Helene Grantz, masterprogram i pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning
  • Samordnare för nyanländas lärande Anna Bjerkstig, masterprogram i svenska som andraspråk
  • Utvecklare Charlotta Olsson, nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning

Berätta om din studie!

Helene Grantz, utvecklare

Helene Grantz, utvecklare

Helene: Jag har genomfört två olika studier. I den första ville jag undersöka hur undervisningens utformning kunde påverka elevernas utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. I samarbete med en SO-lärare på högstadiet utformade vi undervisning om hållbar klädkonsumtion för två klasser, där den ena klassen hade all undervisning i klassrummet medan den andra fick göra butiksundersökningar i centrum vid två tillfällen. Analysen visade att eleverna som lämnade klassrummet hade utvecklat mer kritiskt tänkande och såg fler handlingsmöjligheter för att kunna bidra till en mer hållbar konsumtion.

Den andra studien byggde på en studiecirkel om lärande för hållbar utveckling som jag genomförde på en grundskola under ett läsår. Här ville jag undersöka hur kompetensutvecklingen påverkade lärarnas uppfattningar och förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling och hur de såg på det i förhållande till sin egen praktik. Resultaten visar att lärarna ändrade sina uppfattningar om vad lärande för hållbar utveckling kan vara både vad gäller innehåll och undervisningens utformning. Lärarna gav också uttryck för ett större mod att utveckla sin undervisning att bli mer utmanande för elevernas tänkande och innehålla fler inslag av verkliga kontexter.

Anna Bjerkstig, samordnare nyanländas lärande

Anna Bjerkstig, samordnare

Anna: Syftet med min studie var att undersöka vissa av flerspråkighetens villkor, närmare bestämt det som inom lingvistiken kallas arvsspråk, på engelska heritage language. Mitt stora intresse för svenskan i “Amerika”, närmare bestämt i Minnesota och i Texas, har lett till att jag har genomfört två undersökningar om detta. Det har resulterat i en magisteruppsats och en masteruppsats. Dessa handlar om vad som kan hända i mötet mellan två språk, i detta fall svenska och engelska, och vilka språkliga förändringar dessa språkmöten kan leda till.

Resultaten visar att språkmöten ofta leder till till högre grad av likhet mellan språken. Det finns också en tendens till lägre grad av komplexitet i strukturer som påverkas av språkkontakt. Som exempel på detta kan nämnas att en struktur som ‘jag gifte mig med henne’ i mötet med ett annat språk, i studiens fall engelska, blir till ‘jag gifta henne’. Flera komponenter faller bort; det reflexiva ‘mig’, prepositionen ‘med’ samt preteritumböjningen ‘gifte’.

Det är värdefullt då lärare arbetar med flerspråkiga elever att ha kunskap om att denna typ av förändringar är en del av de processer som sker då språk “möts”.Studien har gett mig ökad medvetenhet om vad som sker i mötet mellan förstaspråk och andraspråk, att det sker förändringar i båda språken och att det är en ständig process.

Charlotta Olsson, utvecklare

Charlotta Olsson, utvecklare

Charlotta: Min studie handlar om hur jag som lärare kan öka elevernas delaktighet i undervisningen genom att ta tillvara deras frågor. Jag har använt en frågemodell och studerat vilka förändringar som sker i min egen undervisningspraktik med fokus på lärarrollen. Aktionsforskning syftar till att förstå och förändra sin praktik och innebär att man i praktiken genomför en medveten handling eller aktion, vilken observeras och efteråt reflekteras över hur det gick. Reflektionen leder till nya frågor och planering av nya aktioner. Processen dokumenteras och analyseras systematiskt och kan liknas vid en spiral, liknande det systematiska kvalitetshjulet. I aktionsforskning kan du både ha rollen som forskare och deltagare. I min studie använde jag mig även av teorin om praktikarktitekturer för att kunna få distans och analysera min egen undervisning. Teorin hjälpte mig att belysa vad jag som lärare sa, gjorde och vilka relationer som skapades mellan eleverna och mig, men även till lärmiljön för att därefter undersöka hur dessa faktorer möjliggjorde eller förhindrade att tillvarata elevernas frågor. Resultatet visade att användandet av frågemodellen i undervisningen utvecklade såväl elevernas förmåga att ställa frågor som min förmåga att lyssna och att ge eleverna återkoppling. Samspelen mellan eleverna ökade och utvecklades till en mer kvalitativ dialog, där mitt förhållningssätt och ledarskap visades ha en betydande roll.

Varför valde du att läsa en masterutbildning?

Helene: Jag kände att jag behövde få bättre koll på vad som var beforskat inom mitt område och få göra det tillsammans med andra genom att diskutera och pröva mina tankar utanför min vanliga arbetsplats.

Anna: För att få fördjupade kunskaper i ett ämne och få kontakt med ett universitet var de viktigaste skälen.

Charlotta: Jag har alltid varit nyfiken på min egen undervisning, hur eleverna tänker, vad de lär sig och vilka gensvar jag får. I flera år har jag läst forskning och hur andra lärare gjort, som jag sedan försökt omsätta i mitt eget klassrum. Jag sökte masterutbildning för att utveckla mitt arbete mer systematiskt och göra det tillsammans med andra kollegor. Valet föll på aktionsforskning eftersom den är väldigt praktiknära och syftar till att förstå och förbättra sin egen praktik.

På vilket sätt har du nytta av dina masterstudier i din dagliga verksamhet?

Helene: Jag har fått ett mycket mer vetenskapligt förhållningssätt till mitt uppdrag och har bättre koll på vad det finns belägg för inom mitt fält och vad som fortfarande saknar vetenskapligt stöd. Det hjälper mig och ger större tyngd till exempel i samband med planeringen av kompetensutvecklingsinsatser och stöd till arbetslag.

Anna: Ofta blir det så att jag kan fungera som bollplank för kollegor som har ämnesrelaterade frågor de vill diskutera, eller frågor som rör ämnesdidaktik. Ibland vill kollegor som vidareutbildar sig i svenska som andraspråk bolla sina tankar kring uppgifter, och vi kan ha intressanta diskussioner kring detta. Det är också bra att jag har kontakter inom universitetsvärlden som jag kan utnyttja exempelvis i samband med K-dagar.

Charlotta: Jag har fått mer kunskap om hur man systematiskt och med ett vetenskapligt förhållningssätt kan förbättra sin praktik. Det hjälper mig i mitt nuvarande arbete som skolutvecklare att stötta utvecklingsprocesser, välja metoder, analysera resultat och få syn på den utveckling eller förändring som skett.

Hur kommer det eleverna till del?

Helene: Utomhuspedagogik och lärande för hållbar utveckling som erbjuder autentiska upplevelser och större delaktighet har stor potential att stärka elevernas motivation och engagemang. Det är centralt för ett förbättrat lärande.

Anna: Att studera på masternivå har gett mig mycket djupare och bredare ämneskunskaper i svenska som andraspråk, och jag känner verkligen att jag i mitt dagliga arbete med eleverna har nytta av det jag har läst på masterutbildningen.

Charlotta: Aktionsforskning handlar om att förstå och förbättra sin praktik, det vill säga höja kvaliteten på undervisningen och därigenom gynna elevernas lärande. Det kan ske genom flera olika sätt exempelvis ökad delaktighet eller annat lektionsupplägg som främjar elevgruppen. Pröva nytt kan man alltid göra, aktionsforskning innebär att det sker med en medveten systematik.

Vem skulle ni rekommendera att läsa ett masterprogram?

Skolverksamheten ska vila på vetenskaplig grund och kunskapsläget ändrar sig ständigt i och med att forskningen kommer fram till nya slutsatser. Det innebär egentligen att alla som arbetar med utbildning måste hålla sig à jour med nya rön. Om man gillar att utmana sitt eget tänkande, vetenskapliga arbetsmetoder och att skriva, så kan det vara väldigt utvecklande och motiverande att studera på avancerad nivå.

Vilka magister- och masterprogram erbjuder universiteten?

Olika universitet erbjuder olika program, de allra flesta universiteten har program inom utbildningsledarskap och skolutveckling. Man kan studera antingen på plats eller på distans på heltid, halvtid eller kvartsfart. En magisterutbildning innebär 60 hp och en master 120hp.

Universitetens grundkrav för att studera på avancerad nivå är att man har en grundexamen på 180 hp, exempelvis lärarexamen.

 

Webbplatser för att hitta relevanta utbildningar

 

Länkar till Helenes, Annas och Charlottas masteruppsatser

Magisteruppsats, Helene Grantz Lärande för hållbar utveckling

Handla med handlingskompetens: en kvasiexperimentell studie kring undervisning om hållbar konsumtion

Masteruppsats, Helene Grantz, Lärande för hållbar utveckling

”Ursprungligen så tänkte jag miljö men efter det här året så tänker jag att det är egentligen allt vi gör”: – Studiecirkeln som verktyg för kompetensutveckling i lärande för hållbar utveckling för yrkesverksamma lärare

Masteruppsats, Anna Bjerkstig, svenska som andraspråk

Transfer och andra språkkontaktfenomen i amerikasvenskars svenska

Masteruppsats, Charlotta Olsson, aktionsforskning

Att undervisa utifrån elevers frågor - en aktionsforskningsstudie om lärarens och undervisningens betydelse för att skapa en lärmiljö där elevers frågor tas tillvara

 

Kontakt

Har du frågor eller funderingar, hör gärna av dig till oss!

helene.grantz@uddevalla.se

anna.bjerkstig@uddevalla.se

charlotta.olsson@uddevalla.se

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00