Föreläsningen var en del i Skolverkets satsning “Samverkan för bästa skola”; och hölls för personal på Ramnerödsskolan, Västerskolan och Norgårdenskolan. Medbjudna var även grundskolans specialpedagoger och -lärare, rektorer, elevhälsa, förstelärare samt skolbibliotekarier.

Helena Wallberg har en gedigen meritlista. Hon har arbetat som gymnasielärare och specialpedagog, som undervisningsråd på Skolverket och som kvalitetsutvecklare på nätverkstjänsten Academia. Hon har skrivit flera böcker och är även en namnkunnig bloggare inom specialpedagogik.

En tankevända?

Just nu är Helena aktuell med boken “Lektionsdesign: en handbok” som vill ge pedagoger verktyg till att forma en undervisning som möter elevernas olikheter, samtidigt som den främjar deras delaktighet. Bokens huvudtes kan innebära sorts tankevända för oss pedagoger, menar Helena - åtminstone var det så för henne. Tankevändan är att istället för att ha individen och dennes anpassningar som utgångspunkt ska fokus ligga på hur vi anpassar lärmiljön och våra uppgifter så att de passar den grupp vi har framför oss.

Helena presenterade och förklarade verktyg och begrepp som vetenskapligt bevisat ger effekt på elevers lärande och som skapar en tillgänglig lärmiljö. Det är bland annat den explicita undervisningen och den differentierade undervisningen som ger oss möjligheter att arbeta mer förebyggande. Med explicit undervisning, menar Helena, tydliggör vi både förväntningar och arbetssätt för eleverna. Differentierad undervisning handlar om att erbjuda eleverna aktiviteter med variation på nivå, tempo, omfång, metod och/eller intresse. Variationen blir alltså inte en etikett på eleven utan en etikett för aktiviteten.

Ledning och stimulans

Helena menar också att vi bör sluta prata om extra anpassningar i den omfattning som sker nu. Andemeningen blir att vi anpassar något från “det normala”. Istället för att klassificera en inkluderande åtgärd som en extra anpassning, vill Helena att vi talar om inkluderande åtgärder inom ramen för ledning och stimulans, begrepp hämtade från skollagens kap 3 §3.

Det vill säga, ledning för att kunna och vilja utveckla, lära och visa kunskaper och stimulans för att kunna och vilja utveckla, lära och visa kunskaper. I våra klassrum finns de som behöver mycket ledning och de som behöver mer stimulans för samma mål: att utvecklas i riktning mot kunskapskrav och kunskapsmål (kunskapsmålen i läroplanens andra kapitel). Ibland behöver en elev mycket ledning och ibland behöver samma elev mer stimulans.

Faser som är viktiga för lärande

I föreläsningens senare del exemplifierade Helena olika faser för en lektionsdesign. Dessa faser är tänkta som ett stöd för tanken så att undervisningen görs tillgänglig för alla elever i den elevgrupp man har och för att se till att alla delar som är viktiga för att lärande ska ske ingår i lektionen. Helena gav här många konkreta exempel på aktiviteter och övningar inom de olika faserna.

- Differentierade aktiviteter används av många lärare redan nu men kan förbättras så att många av elevgruppens extra anpassningar ingår som en naturlig del i undervisningen, säger Charlotta Olsson, utvecklare. Vi hoppas att deltagarna från föreläsningen fick med sig idéer hur de genom små förändringar kan utveckla sin undervisning så att den blir allt mer differentierad och fler elever inkluderas.

Läs mer på Helena Wallbergs blogg om

• Ledning och stimulans
• Vad är en extra anpassning?