Rutiner och nyfikenhet- inledande faser i en lektionsdesign
Arbetet med människor och lärande innebär ett komplext uppdrag och att vi aldrig blir fullärda. Men att snegla på framgångsrika pedagogers bästa tips är ett bra sätt för att underlätta, utveckla och hålla sig ajour i arbetet. Skolutvecklare Charlotta guidar dig här genom första delen i specialpedagog Helena Wallbergs konkreta metod för att formge en lektion.
Vårt komplexa uppdrag
I läroplanens första kapitel står det att “varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”.
Det är inget enkelt uppdrag vi pedagoger har, utan väldigt komplext. Arbete med undervisning innebär ett ständigt sökande efter delar, metoder som passar den elevgrupp och de elever man som lärare har. Det finns ingen enkel lösning på hur man praktiskt genomför detta i en klass med 25 elever. Det finns ingen metod med stort M som alltid fungerar. Samtidigt är det just det som är den fantastiska utmaningen och tjusningen med läraryrket: man är alltid på upptäcktsfärd och blir aldrig fullärd. Att vara lärare innebär att vara nyfiken på sina elever samt vilja och våga lära nytt i sitt arbete.
En differentierad undervisning ger eleverna möjlighet att arbeta på olika nivåer och olika sätt inom samma kunskapsområde. Undervisningen differentieras genom att aktiviteterna innefattar variation i tempo, nivå, omfång, metod och intresse och därmed bättre förutsättningar att passa fler elever i klassen. Struktur och tydlighet, nyfikenhet och delaktighet, kooperativt lärande, lärstrategier och formativ bedömning är viktiga delar.
Konkreta metoder för formgivning av lektioner
I Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok”, beskrivs konkreta metoder, aktiviteter och tankesätt för en differentierad undervisning. Ordet lektionsdesign, jämfört med lektionsplanering, har fokus på process och formgivning av en lektion istället för att “förmedla” ett bestämt innehåll. En lektionsdesign, enligt Helena Wallberg, består av åtta olika faser. De fungerar som stöd för elevernas lärande samtidigt som det är en struktur vid planeringen av undervisningen och val av aktiviteter. De olika faserna är:
- Sätt igång lektionen - ritualer och rutiner
- Skapa nyfikenhet och engagemang
- Klargör förväntningar
- Aktivera och träna
- Bearbeta och reflektera
- Ta reda på vad eleverna kan
- Avsluta lektionen
- Bedöm undervisningen formativt
I detta inlägg beskrivs de första faserna “Sätt igång lektionen - ritualer och rutiner” samt “Skapa nyfikenhet och engagemang”. Syftet med dessa faser är att markera lektionens start, fånga elevernas uppmärksamhet och skapa förförståelse till lektionens innehåll. Faserna inleder lektionen, öppnar för lärande. De varar under kort tid, har tempo och bjuder in till kreativitet och delaktighet.
Fas 1: ritualer och rutiner
Fas 1 “Sätt igång lektionen - ritualer och rutiner” handlar om olika strategier att börja lektionen, hur vi möter eleverna och öppnar för lärande. Genom rutiner och ritualer som blir igenkännande för eleverna skapas trygghet och arbetsro.
Rutiner handlar om formen för lektionens början. Det kan handla om rutiner såsom hälsa välkommen på en viss plats, bestämda platser, skriva upp dagens eller lektionens innehåll på tavlan. Men även förbereda rummet och göra det välkomnande, ta ner stolar, dra upp persienner, lägga iordning pennor och papper eller andra lärverktyg för lektionen.
Ritualer handlar om att bestämma vad du vill att eleverna ska mötas av när de går in i klassrummet. De är aktiviteter som sätter igång tänkandet, förbereder hjärnan för ämnet och ger signaler om att lektionen har startat.
De kan exempelvis innebära ett meddelande, några ord, en mening, en fråga eller en bild på tavlan. Det kan vara något från förra lektionen för att försöka minnas. (Se inlägg aktiva lektionsstarter). Avsluta aktiviteten kan göras genom nedräkning eller en timer.
Fas 2: Nyfikenhet
Fas 2 i lektionsdesign handlar om hur vi kan “Skapa nyfikenhet och engagemang” hos eleverna för lektionen. Det innebär aktiviteter som fångar upp elevernas engagemang, utgår från deras tidigare erfarenheter och intresse samt väcker deras nyfikenhet att vilja lära mer. De skapar förutsättningar för ökad motivation vilket stödjer det fortsatta arbetet.
Jag tycker att denna fas liknar ritualer i fas 1. En ritual-aktivitet kan vara inspirerande och väcka elevernas nyfikenhet. Ett sätt att skapa nyfikenhet är att ställa frågor som berör eller som får eleverna att tänka och fundera. Hur kommer det sig att…? Nyfikenhet kan också skapas genom att lägga fram något nytt exempelvis ett tekniskt eller historiskt föremål. Exempel på andra aktiviteter är “Vilket ska bort?” (eller “Vilka hör ihop?”) eller en uppmaning om att hitta felet i en uträkning, stavning, mening. Antal idéer är oändliga.
Sammanfattning
Ritualer och rutiner öppnar lektionen och förtydligar för eleverna att den har börjat genom igenkännande aktiviteter som inger trygghet och utmanar tänkandet. Att planera för att skapa nyfikenhet och engagemang hos eleverna stimulerar och stödjer det fortsatta lärandet, vilket också bidrar till ökad arbetsro. Att hitta strukturer, rutiner och ritualer för att möta alla elever är ett sätt att differentiera undervisningens inledningsvis. Nedan följer frågeställningar att använda vid designen av en lektion:
Rutiner
- Hur möter du eleverna när lektionen startar?
- Hur uppfattar eleverna dig när du kommer in i klassrummet?
- Hur förbereder du rummet?
Ritualer
- Hur kan eleverna förbereda sig på lektionen?
- Hur kan alla vara med från början?
- Vilken sorts startaktivitet är gynnsam?
Nyfikenhet och engagemang
- Hur blir eleverna så nyfikna att de vill veta mer om området eller ämnet?
- Hur kan eleverna engageras på flera sätt?
- Hur kan eleverna stimuleras för att vilja lära mer och jobba fokuserat med lektionens tänkta innehåll?
/Charlotta Olsson, utvecklare
Fler faser i en lektionsdesign
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad 21 juni 2022
Kommentarer