2017 fick Västerskolan svidande kritik från Skolinspektionen. Extra anpassningar och särskilt stöd gavs inte i den omfattning som behövdes, processerna för detta tog dessutom för lång tid, och uppföljningar och utvärderingar var bristfälliga. Skolan fick ett år på sig att åtgärda bristerna.

Omfattande dokumentation

Två specialpedagoger med extra utvecklingsansvar anställdes, Annica Jonsson och Sandra Vedberg Jansson. De hade sedan tidigare arbetat i ett team och kunde tillsammans med skolans personal direkt påbörja en målmedveten strategi för att åtgärda skolans brister. Första steget handlade om att se över ärendegångar och rutiner för att undanröja hinder, för att kunna snabba upp processerna och underlätta dokumentationen.

- Här hade vi hjälp av Uddevallas gemensamma rutiner för när elever riskerar att inte nå målen, säger Sandra Vedberg Jansson, specialpedagog. Vi jobbade också med att implementera Unikum på bred front i lärarkollegiet.

Därefter påbörjades ett omfattande arbete bland personalen med dokumentation av extra anpassningar och särskilt stöd. Pedagogerna skrev ner alla åtgärder och insatser, i syfte att få syn på vad som egentligen gjordes och få överblick över vilka begrepp som skulle användas, vad olika insatser skulle klassificeras som och vilket innehåll som skulle skrivas ner var.

- Under detta år ville vi få allt nedskrivet. Vi visste ju att många bra insatser gjordes redan, men de dokumenterades inte alltid, säger Annica Jonsson, specialpedagog.

Framgångsfaktorer för tillgänglig lärmiljö

Nästa steg innebar att specialpedagogerna gjorde regelbundna klassrumsbesök i alla klasser för att få syn på och dokumentera skolans framgångsfaktorer, det vill säga vad som fungerade under lektionerna utifrån ett elevperspektiv.

- Lärare och specialpedagog reflekterade och analyserade tillsammans för att rikta ljuset mot undervisningen, och undersöka hur den lyckas nå fram till eleverna. Vi ringade också in potentiella utvecklingsområden för vårt fortsatta arbete, säger Annica Jonsson.

De insamlade framgångsfaktorerna från lektionsbesöken sorterades sedan under rubrikerna

• Start
• Lektion
• Avslut
• Struktur
• Förhållningssätt

Det blev en mängd olika framgångsfaktorer som kom fram i ljuset. För att skapa en gemensam samsyn på skolan fick varje lärare sedan välja ut sju framgångsfaktorer från den samlade listan. Från det här urvalet framträdde ”Västerskolans pedagogiska framgångsverktyg” som är en sorts ”minsta gemensamma nämnare” för tillgänglig lärmiljö som gäller för all personal på skolan.

Att se över tillgängligheten i den fysiska miljön var också en av insatserna under klassrumsbesöken. I varje klassrum finns nu alltid lådor med material som eleverna kan tänkas behöva: överstrykningspennor, postit-lappar, pennor, suddgummin och antistressbollar. Det finns även bildstödslappar på tavlan i alla klassrum som talar om för eleven vad som ska hända under lektionen.

- Vad som kan vara nödvändigt för någon elev är bra för alla! säger Sandra Vedberg Jansson.

Kartläggning av extra anpassningar

Utifrån den omfattande dokumentation som lärarna gjorde kring extra anpassningar har Sandra och Annica gjort en gedigen kartläggning.

- Vi har samlat in och sorterat samtliga extra anpassningar på skolan. Därefter har vi analyserat materialet för att få syn på det som kan förändras och förbättras.

Vad som då blev uppenbart var att det fanns en ansenlig mängd extra anpassningar i de flesta av klasserna. Tydligt blev också att många av de extra anpassningarna var samma, sett över en klass, men även sett över alla klasser på skolan. Samma anpassningar kunde benämnas olika, och ibland ses som särskilt stöd i åtgärdsprogrammen. Vissa anpassningar hängde inte ihop med behoven och ibland saknades behoven. Ibland saknades koppling till kunskapsmålen.

- Det blev uppenbart hur viktigt det är att vara sammanpratade på skolnivå. Att vi har gemensamma, tydliga definitioner av anpassningar och stöd och av de begrepp som är kopplade till anpassningarna. Och att vi alltid måste se till att behovet och anpassningen eller stödet hänger ihop och alltid är kopplat till elevens kunskapskrav - samt att anpassningen eller stödet är utvärderingsbart.

Klassdokument beskriver ledning och stimulans

Med utgångspunkt i specialpedagogernas kartläggning blev nästa steg att försöka minska antalet extra anpassningar och skapa en tillgänglig lärmiljö i den ordinarie undervisningen, en undervisning som passar alla elever oavsett anpassning. En metod var att skapa ett så kallat klassdokument.

Klassdokumentet är en beskrivning av hur den ordinarie undervisningen ska se ut och göras tillgänglig för den aktuella klassen. Dokumentet utgår ifrån kartläggningsmaterialet och är framtaget av en mentorsgrupp för varje klass, och dokumentet finns åtkomligt för alla lärare i Unikum. De insatser som står med i klassdokumentet räknas som ledning och stimulans och i och med detta har alltså många extra anpassningar kunnat tas bort.

Utvärdering efter åtta veckor

För att skapa rutiner och kontinuitet åt personalen så att de alltid ska uppleva att de är uppdaterade på att varje elev får adekvat stöd, har skolan börjat med periodisering av elevstödet. Under åtta veckor sätts stödet in för eleven, för att därefter utvärderas och en ny planering görs. I Unikum finns datum och stöd för utvärderingen och skolan har gjort ett särskilt schema för när de olika momenten ska ske. Personalen har fått tid från konferenstiden till att utvärdera och de får kontinuerlig hjälp i form av workshops med specialpedagogerna.

- Nu har skolan gemensamt format verktyg och strukturer som ökar vårt gemensamma ansvarstagande utifrån alla elevers olika behov. Och detta gör att vi kan lyfta och fördela stödet på organisationsnivå utifrån de behov som finns. Det ska bli spännande att se hur skolans gemensamma ansträngningar kommer att ge resultat för elevernas lärande, säger Annica Jonsson.