Roliga och undersökande NO-lektioner
Elevernas frågor om omvärlden är många och deras nyfikenhet stor. Genom elevernas delaktighet och praktiskt arbete kan du väcka intresset hos de flesta. Hur riggar man då en undervisning som är inspirerande, undersökande och som samtidigt inte är för tidskrävande?
- Vad händer när det åskar och blixtrar?
- Varför kan man inte dricka saltvatten?
- Varför är havet blått?
- Varför rullar bollen inte lika snabbt när gräset är vått?
- Varför flyter man bättre i saltvatten?
- Vad innebär högtryck?
- Vad menas med ett surt ämne?
- Varför slår hjärtat fortare när man springer?
- Vad händer i kroppen när man är kär?
- Varför blir löven gula på hösten?
- Varför har barrträd kottar?
- Varför flyter olja på vatten?
- Hur kan båtar flyta?
- Varför kan man inte tvätta bort nagellack med vatten?
Frågeställningarna kan vara utgångspunkt i NO-undervisningen, några av dem kan undersökas tillsammans eller som laborationer för eleverna.
Kursplaner
I läroplanens kursplaner för NO står det att läsa i syftesdelen “Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.” Vidare skrivs
Undervisningen /.../ ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper /.../ och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor /.../ utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar.
I NO-undervisningen behöver vi ge elever utrymme att ställa frågor och träna på att genomföra systematiska undersökningar (Skolverket, 2018).
Undersök!
I yngre åldrar kan undersökningarna kopplas till vardagen. På mellanstadiet ska eleverna träna på att göra
- systematiska undersökningar,
- dokumentera,
- ställa hypoteser och
- dra slutsatser.
Äldre elever klarar att vidga sin förståelse för att undersöka hur NO-ämnena används i samhället och vilka samhällsfrågor som behöver naturvetenskapliga kunskaper du för att ta ställning eller fatta beslut. Exempel på samhällsfrågor i naturvetenskapen kan vara: Hur påverkas min kropp av vad jag äter? Vilket shampoo ska jag välja om jag vill ha rent hår och tänka klimatsmart? Blir man sjuk av mobiltelefonen? Vad händer om en krabba från Asien börjar bo i våra hav? När måste man använda djurförsök? Kan det vara farligt att vaccinera sig?
I alla tider har människor varit stimulerade av att upptäcka. Att försöka förstå sin omvärld är spännande. När eleverna är inspirerade och vill lära mer, blir jag som lärare också inspirerad. Hur riggar man då en undervisning som är inspirerande, undersökande och som samtidigt inte är för tidskrävande?
Inspireras av bloggar, filmer med mera
Hans Persson delar med sig av sina goda exempel och didaktiska erfarenheter till alla verksamma NO-lärare i Sverige. Hans Persson är lärare, läromedelsförfattare, bloggare och fantastisk inspiratör för NO- och matematikundervisningen. Tillgång till hans kunskaper och laborationer finns på Hans hemsida. Här hittar du tips och inspiration till att komma igång med undersökningar och laborationer. På hemsidan delger Hans många exempel på vardagsnära experiment med enkelt material som kan utföras i biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Experimenten visas på hemsidan genom instruktionsfilmer och är genomförbara i större och mindre grupper. De finns i textversion i Hans Perssons läromedel.
I biologi finns experiment om växter, djur, människor och kretslopp. I fysik om luft och tryck, värme, el, magnetism, ljud, ljus och astronomi. I kemi om sorteringar, faser, syror och baser, lösningar och kemiska reaktioner.
I vårt fantastiska digitala samhälle finns oändliga resurser att använda sig av. Ett TV-avsnitt kan många gånger vara ett stöd för att komma igång med undersökningar. Beprövade avsnitt att använda sig av är UR´s program
Kemi nästa och Kayos krita hittar du via digital pedagogik.Tiggy testar och Testa! finns både där och på ur.se.
Sprid gärna era kunskaper och didaktiska erfarenheter genom att kommentera blogginlägget och tipsa varandra om källor som är bra och enkla att använda!
Referenser:
Ekborg m.fl. (2012). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Gleerups utbildning: Malmö.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan. Fritzes:Stockholm.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad 21 juni 2022
Kommentarer