I den differentierade undervisningen ges eleverna möjlighet att arbeta på olika nivåer och olika sätt inom samma kunskapsområde. Undervisningen differentieras genom att aktiviteterna innefattar variation i tempo, nivå, omfång, metod och intresse och ger därmed bättre förutsättningar att passa fler elever i klassen.

Viktiga delar är

• struktur och tydlighet,
• gemenskap och delaktighet,
• kooperativt lärande,
• lärstrategier och
• formativ bedömning.

Konkreta metoder för formgivning

I Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok”, beskrivs konkreta metoder, aktiviteter och tankesätt för en differentierad undervisning.

Ordet lektionsdesign, jämfört med lektionsplanering, har fokus på process och formgivning av en lektion istället för att “förmedla” ett bestämt innehåll. En lektionsdesign, enligt Helena Wallberg, består av åtta olika faser. Alla faser kan differentieras olika mycket och i olika hög grad beroende på sammanhang. Faserna är tänkta att fungera som stöd för elevernas lärande samtidigt som det är en struktur vid planeringen av undervisningen och val av aktiviteter.

Lektionsdesignens olika faser är:

1. Sätt igång lektionen - ritualer och rutiner
2. Skapa nyfikenhet och engagemang
3. Klargör förväntningar
4. Aktivera och träna
5. Bearbeta och reflektera
6. Ta reda på vad eleverna kan
7. Avsluta lektionen
8. Bedöm undervisningen formativt

I vårt tidigare inlägg "Rutiner och nyfikenhet - inledande faser i en lektionsdesign" från Helena Wallbergs bok beskrevs arbetet med fas 1 och 2. I detta inlägg beskrivs fas 3 och 4; “Klargör förväntningar” samt “Aktivera och träna”.

Fas 3: Klargör förväntningar

Fas 3 “Klargör förväntningar” handlar om att tydliggöra för eleverna vad vi förväntar oss av dem på lektionen. Ett annat ord för detta är att göra undervisningen explicit, att tydligt synliggöra lektionens innehåll och arbetssätt för eleverna. Den visar även på hur aktiviteterna kopplas till målet, vad som ska läras, vilket hjälper eleverna att förstå förväntningar, tillvägagångssätt och syftet med arbetet.

För att kunna göra undervisningen explicit måste vi först själva tänka igenom vad vi förväntar oss och fundera över vad eleverna måste förstå för att kunna lära sig ett område. Vi behöver tydliggöra syftet med uppgiften, varför det är angeläget att lära sig eller träna på detta. Därefter är det viktigt att tänka igenom uppgiften utifrån den elevgrupp vi har. Är förväntningarna realistiska för den elevgrupp jag har? Är kraven för låga eller för höga eller finns det detaljer som ännu inte är genomtänkta? När vi lärare klargör för oss själva vilka förväntningar vi har på elevernas arbete blir förväntningarna tydligare också för eleverna.

Ställ dig frågor utifrån kategorier

Helena Wallberg föreslår att vi kan ställa frågor utifrån kategorierna för differentiering:

• Tempo - är det möjligt för alla elever att göra det som jag har planerat inom tänkt tidsram?
• Nivå - Är det möjligt för alla att hålla sig på den nivå jag har tänkt att de ska befinna sig på?
• Omfång - Är det möjligt för alla att göra allt det som jag har tänkt inom tidsramen och på den nivån?
• Metod - Är det möjligt för alla att både lära, träna och visa kunskaper på de sätt som jag har planerat?
• Intresse - Finns det möjlighet att använda elevernas intresse för att främja deras lärande och motivation till ansträngning?
  

Ställ dig frågor utifrån ett elevperspektiv

Att ställa sig frågor utifrån elevperspektivet, är ett annat sätt att göra undervisningen explicit.

• Vad ska jag göra?
• Varför ska jag göra det?
• Var ska jag vara?
• Vem ska jag vara med?
• Hur länge ska det hålla på?
• Vad ska hända sen?
• Vad behöver jag ha?

Använd Cirkelmodellen

Cirkelmodellen är ytterligare ett exempel för att tydligt visa vad som förväntas kunna och tränas i olika steg. Syftet är att göra varje steg av lärprocessen tydlig och modellen utvecklades för att träna på olika textgenrer, men kan med fördel även användas i andra sammanhang. Första steget handlar om att skapa förförståelse där läraren i interaktion med eleverna tydligt visualiserar eller “modellar” och förklarar texten, räknesättet eller bildanalysen. Därefter ges tillfälle att härma eller gemensamt utföra aktiviteten vilket följs av att eleverna får prova på det i grupp eller i par för att slutligen klara av det på egen hand.

Fas 4: Aktivera och träna

Fas 4 i lektionsdesign handlar om hur vi kan organisera lektioner för eleverna att på olika sätt “aktivera och träna” förmågor och kunskaper. I differentierad undervisning är gemenskap och delaktighet viktigt. Undervisningen bygger på att skapa en “VI-känsla” i gruppen och att alla elever upplever sig ha en tillhörighet i gruppen. Det betyder att även om eleverna behöver arbetar på olika sätt och på olika nivåer sker det tillsammans i klassrummet.

Alla jobbar med samma område och alla kan bidra till området, oavsett hur de har arbetat och med vad. Tanken är att det är aktiviteten som ska differentieras, inte eleverna som ska delas upp i olika nivågrupper. Differentierad undervisning innebär att vi främjar en variation av sätt att lära, träna och visa kunskaper och undviker på så vis att sätta etiketter på elever.

Helena Wallberg ger i sin bok många förslag på aktiviteter och organisation av undervisning som “aktiverar och tränar” eleverna i gemenskap och på olika nivåer.

Här nedan ges några exempel:.

Organisera undervisningen

• Kooperativt lärande ger strategier för att öka elevernas delaktighet som samtidigt ger förutsättningar för att skapa gemenskap i gruppen. Exempel på strukturer är EPA, lärpar och karusellen. Fler finns på deras hemsida.
• Olika stationer med aktiviteter för att träna och lära på flera olika sätt. Om syftet är läsa kan stationerna handla om att läsa på egen hand, läsförståelseaktivitet på dator, i bok/papper, läsa i par med inlevelse, lyssna till läsning. Stationsundervisning ger läraren möjlighet att undervisa en mindre grupp i taget för exempelvis vägledd läsning eller träna att tolka och förstå en text “mellan raderna”.

Aktiviteter som aktiverar

• Dela upp talet 80 på så många sätt du kan. Ringa in ditt bästa sätt. Berätta för din lärkompis.
• Leta efter så många adjektiv du hittar på en valfri sida i din bok. Skriv dem och välj ett att skriva meningar med. Läs upp din bästa mening för kamraten bredvid.
• Skriv en argumenterande text. Välj ett innehåll som engagerar dig.
• Välj en mening ur din bok att läsa högt.
• Använd stödmeningar eller bilder