Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan

13 februari 2020, kl. 11.37

Det går att förändra en antipluggkultur bland pojkar. Det förmedlade forskaren Fredrik Zimmerman under sina två föreläsningar onsdagen den 29 januari inför sammanlagt 500 fritidspedagoger, lärare, elevhälsapersonal med flera i grundskolan i Uddevalla. Föreläsningen är en del av ett utvecklingsarbete kring trygghet och studiero som pågår i Uddevallas skolor.

Skolkulturer och -normer går att förändra, säger Fredrik Zimmerman

Skolkulturer och -normer går att förändra, säger Fredrik Zimmerman

Fredrik Zimmermans bok

Fredrik Zimmerman är lektor i barn- och ungdoms­vetenskap vid förskol­lärar- och lärarutbildningen på Högskolan i Borås och aktuell med boken Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Han har under några månader följt två klasser i nionde årskursen i en skola som skapat en kultur som gör det möjligt för både pojkar och flickor att lyckas i skolan.

Olika skolkulturer styr resultaten

Fredrik redovisar under föreläsningen vad som utmärker tre olika typer av skolkulturer;

  • antipluggkulturen,
  • ingen ansträngningskultur samt
  • pluggkultur.

I antipluggkulturen anses det vara feminint att studera och pojkar som är duktiga i skolan blir retade. I ingen ansträngningskulturen kan pojkar ha bra betyg, men de tillåts inte erkänna att de ansträngt sig utan det handlar mer om att ha en naturlig intelligens. I en pluggkultur får pojkar vara duktiga i skolan genom ansträngning, och förlorar inte socialt på att plugga.

Vad utmärker en skola med pluggkultur?

Zimmerman menar dock att det går att bryta en destruktiv skolkultur som kan leda till dåliga resultat för pojkar i både skola och yrkesliv. Det som enligt Zimmermans studie utmärker en skola som lyckats skapa en framgångsrik pluggkultur är:

  • Skolans arkitektur och organisation är viktig. Det ska inte gå att gömma sig. Hög vuxentäthet – det vill säga många vuxna i rörelse där eleverna rör sig - skapar möjligheter för att konstruera andra normer än antipluggkultur. Färre kränkningar och trakasserier kommer på köpet.
  • Nolltolerans mot skojbråk och skojretning. Viktigt att hela skolan är överens om detta!
  • Fokus på studieteknik, att kontinuerligt reflektera över de egna studierna och hur man når lite längre. Pojkar får lära sig att de blir bättre genom ansträngning.
  • Tydliga uppgifter ger begriplighet. Förklara ingående, prata mycket, ge eleverna begrepp. Pojkars språk halkar efter redan i förskoleåldern, detta är viktigt att uppmärksamma och överbrygga.
  • Kontrollfunktioner: ge stöd för att hålla fokus. Ge eleverna enskild tid varje vecka för att känna sig sedda och ha målen i fokus.

- De här insatserna hjälper pojkarna att utveckla sitt ansvarstagande och motverkar antipluggkulturer, vilket ger en bättre skola för alla. Vi vuxna måste hjälpa pojkarna att bredda och utveckla sina förmågor för att inte behöva fastna i en väldigt snäv och destruktiv maskulin könsroll som många kan må dåligt av, säger Fredrik Zimmerman.

Varje liten förbättring i skolresultaten ger skillnad i livskvalitet på sikt

Undersökningar har visat att de pojkar som i efterhand läser upp sina betyg klarar sig bättre i livet.

- Detta gäller även till synes små insatser och ansträngningar; varje liten förbättring innebär på sikt en stor skillnad i livskvalitet för dessa pojkar. Det kan vara bra för er i skolan att ha med er när ni möter dessa elever - ni kan göra stor skillnad, säger Fredrik Zimmerman.

Fredriks forskning visar också att..

  • ....sociala förväntningar ger pojkar en snäv roll med en begränsad repertoar. Pojkar behöver vuxnas hjälp att bredda sin repertoar och utveckla flera olika karaktärsförmågor för att kunna hantera svårigheter.
  • ... fokus på den enskilde individens framsteg utan att jämföra med andras ger positiva resultat! Konstruera även uppgifter som visar tydlig utveckling. Pojkar missgynnas generellt av undervisning där de får ta mycket ansvar utan stöd.
  • ...pojkars ibland nedvärderande jargong sinsemellan är ett sätt att skapa och visa gemenskap – den som inte retas/blir retad är inte med i gemenskapen. Skojretning ger också maskulint kapital – du är tuff och tålig. Men många killar mår dåligt av den här jargongen. Värst är det i de klasser där även läraren anpassar sig efter eller förstärker jargongen. Förstärka jargongen kan både manliga och kvinnliga lärare göra, men kanske på olika sätt.
  • ...pojkar visar ofta sin identitet genom ”disidentitet” – vad de inte är.
  • ...pojkar vistas oftast inom tydliga hierarkier. Pojkarna längst ned i hierarkin skapar ibland andra normsystem med ideal som är lättare att leva upp till.
  • ... för att skapa förändring är det nödvändigt att förstå motiven för pojkar som utför självsaboterande och studiehindrande handlingar. Många gånger handlar pojkarnas avståndstagande om att de vill undvika misslyckande. Om man inte ger sig in i tävlingen kan man inte förlora. Om man struntar i provet kan man inte misslyckas.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00