Det handlar om att vi redan i planeringen organiserar och skapar förutsättningar för undervisning och lärande för den elevgrupp vi har. Betydelsefullt är ett nyfiket förhållningssätt och bygga utifrån det som fungerar tillsammans med ledarskapsförmågor som struktur och tydlighet, gemenskap och delaktighet, kooperativt lärande, lärstrategier och formativ bedömning.

Konkreta metoder för formgivning

I Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok”, beskrivs konkreta metoder, aktiviteter och tankesätt för en differentierad undervisning.

Lektionsdesign har fokus på process och formgivning av en lektion jämfört med lektionsplanering där tolkning av ordet kan innebära att det handlar om att “förmedla” ett bestämt innehåll. Helena Wallberg beskriver design av lektioner med hjälp av åtta olika faser. Alla faser kan differentieras olika mycket och i olika hög grad beroende på sammanhanget. Faserna är tänkta som stöd för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och som struktur vid planering av undervisning med val av aktiviteter.

Lektiondesigns olika faser är:

1. Sätt igång lektionen - ritualer och rutiner
2. Skapa nyfikenhet och engagemang
3. Klargör förväntningar
4. Aktivera och träna
5. Bearbeta och reflektera
6. Ta reda på vad eleverna kan
7. Avsluta lektionen
8. Bedöm undervisningen formativt

I detta inlägg beskrivs fas 7 “Avsluta lektionen” och fas 8 “Bedöm undervisningen formativt”.

Fas 7 “Avsluta lektionen”

Den näst sista fasen “Avsluta lektionen” handlar om att vi i förväg har tänkt igenom hur lektionen ska sluta och hur detta blir synligt för eleverna. Det är lika viktigt att bestämma rutiner för hur lektionen avslutas som hur den börjar. Precis som man packar upp en lektion i början behöver man packa ihop den i slutet.

Avslutningsaktiviteten ska förbereda eleverna på att lektionen snart är slut, att det är dags att avsluta det man håller på med för att börja med någonting annat. Eleverna behöver ges tid att avsluta, reflektera över lektionens innehåll och plocka undan sitt arbetsmaterial. En förutbestämd avslutningsaktivitet bidrar till att skapa goda förutsättningar för elevernas trygghet och studiero, så att lektionen avslutas gemensamt och inte eleverna själva tar beslut att gå därifrån.

Signal för avslut

Alla elever oavsett förutsättningar ska ges goda chanser att avsluta. Helena Wallberg ger i sin bok flera olika förslag på aktiviteter som avslutar en lektion. Ett sätt kan vara att säga “det är dags att avsluta om en minut” eller använda sig av nedräkning. Ett annat sätt kan vara att använda en ljud- eller ljussignal såsom ringklocka, en sång eller att släcka ner, som signalerar att “dags att plocka ihop” eller “tillbaka till din plats”. Signalen behöver dock förberedas och introduceras för eleverna så att de känner till den. Ytterligare ett alternativ som kan fungera i en del grupper är att ha en tidsangivelse uppskriven på tavlan när det är dags att samlas för gemensam avslutning.

Förstärka positivt beteende

Ett bra sätt att avsluta lektionen på är att uppmärksamma goda exempel och förstärka det av elevernas beteende som vi önskar se mer av på lektionerna. Förstärkande återkoppling främjar relationerna i gruppen och gynnar det sociala klimatet samt att eleverna tydligare förstår vilka förväntningar vi har på dem. Att uppmärksamma det som varit positivt är gynnsamt i alla elevgrupper, även i de grupper där studieron behöver förbättras. Ett sätt att inleda förstärkande återkoppling kan vara genom att säga “Jag såg…” eller “Jag hörde…”. Eller att låta eleverna delge varandra vad som fungerat bra på lektionen. De positiva sakerna kan listas på tavlan och stå kvar till nästa lektion i syfte att förstärka och tydliggöra förväntningar.

Synliggöra lärandet

En avslutningsrutin kan också vara att sammanfatta lektionens innehåll genom att återkoppla till lektionens agenda eller skriva nyckelord. Att synliggöra det som elevgruppen har lärt sig eller tränat på genom att lista elevernas upplevelser på tavlan eller på post-it lappar hjälper oss att rikta fokus på att vi går i skolan för att lära oss och träna oss för att bli bättre. Om vi dagligen frågar: Vad har du lärt dig idag? Hur har du lärt dig idag? Hur gjorde du för att lära? kommer vi att lära om hur elever lär sig, att de lär sig, vad det är de lär sig. Det är viktiga frågor för skolan, undervisningen, lärarna och eleverna.

Vad händer härnäst?

Många gånger kan det också vara gynnsamt att berätta vad som ska hända nästa gång genom att kort ge en ledtråd eller rubrik för vad som blir nästa steg i lärandet. En del elevgrupper behöver också ges tid att tänka igenom vad de ska göra på rasten eller få en påminnelse om vad som ska hända lektionen efter. Det allra sista vi gör vid avslutningen är att tala om för eleverna att det är dags att gå ut från lektionen. En del elevgrupper behöver påminnas om att hålla ljudnivån låg och att ge varandra utrymme så att ingen skadas. Med yngre elever kan det vara fördelaktigt att inte låta alla elever gå ut samtidigt, utan göra det i en viss ordning exempelvis genom en lek- eller lärandeaktivitet exempelvis “Alla med någonting blått på sig får gå ut”. Oavsett vilka avslutningsrutiner som väljs behöver de ges tid så att inte det blir stressigt att sluta lektionen.

Fas 8 “Bedöm undervisningen formativt”

Fas 8 är den sista fasen i lektionsdesign och handlar om att vi lärare ska bedöma undervisningen formativt. Formativ bedömning innebär ett undersökande förhållningssätt som vilar på två ben. Det första benet har eleven som agent och handlar om att synliggöra vad som ska läras samt att stödja elevens lärande genom att ge kontinuerlig feedback. Det andra benet har läraren som agent och handlar om att ta reda på vilken skillnad lektionen har gjort för elevernas lärande samt använda resultatet som underlag för fortsatt planering.

Kortfattad reflektion

I den här fasen handlar differentiering främst om att för egen del undersöka elevgruppens behov av differentiering. Vi behöver efter avslutad lektion reflektera över vad som fungerade bra och mindre bra på lektionen, vad som blev som planerat eller inte blev som planerat, vad som är viktigt att tänka på till nästa gång och vad som behöver följas upp. Att kortfattat dokumentera lektionens händelser och elevernas reaktioner underlättar arbetet med att bedöma undervisningen formativt. Underlaget fungerar som minnesstöd vid planering av undervisningens nästa steg.

I denna fas kan tiden upplevas som ett hinder. När ska jag hinna detta? Helena Wallberg skriver att hon själv antecknar på lektionstid när eleverna förbereder sitt arbetsmaterial, arbetar självständigt eller reflekterar över vad de lärt sig. Enkla stödanteckningar eller dokumentationsmodeller kan fungera som hjälp i reflektionsarbetet. Ett exempel är linjära skalor som får symbolisera elevgruppens nuläge av de förmågor som tränats på lektionen. Ett annat är frågor att besvara för att ta veta vad som ägt rum av lärande:

• vad innehöll lektionen
• hur relaterade eleverna till lektionen
• hur utvärderade eleverna sitt lärande
• vad lärde sig eleverna
• hur förstod eleverna undervisningen
• vilka frågor hade jag förberett mig med
• vilka frågor ställde eleverna
• på hur många sätt kunde eleverna pröva
• hur vet jag att undervisningen påverkade elevernas lärande