“Även skolprestationer ska firas”

Lukas på Ljungskileskolan placerade sig bra i en nationell matematiktävling. Vi tittar in hos Lukas lärare och frågar om knep för att lyckas med matematik i klassrummet. Läraren är utbildad för skolår F-6 med inriktning på matematik och NO. Hon arbetar i en klass med samtliga ämnen. Klassen är just nu i mellanstadiet. Läraren önskar att inte framträda med sitt namn men delar gärna med sig av sitt sätt att arbeta. 

Du har en elev som har klarat sig bra i Kängurumatte, en matematiktävling som anordnas av Nationellt centrum för matematik. Hur kom han med i tävlingen?

-Jag letar hela tiden efter sätt att motivera eleverna och stärka dem, speciellt i matematik. I klassen har jag många som är idrottsintresserade och på en samhällsnivå framhålls idrotten mycket om vi ska se till utmärkelser och belöning, men det har aldrig varit jämställt med att vara bra på matte. Det har aldrig varit lika häftigt som att vara bra på fotbollsplanen. Även skolprestationer ska firas. Jag anmälde hela klassen och berättade att de skulle tävla med sig själva och utmana sig själva. I stort sett alla ville vara med. Två elever ville inte och då behövde de inte vara med.

Problemlösning

Läraren berättar att de ofta arbetar i små grupper. - De får ett problem de ska lösa tillsammans. Att de ska lösa uppgiften tillsammans gör att de börjar motivera varandra.

Förutsättningarna i grupparbetet är att alla ska förstå. Det blir som en lagövning. Tidspressen går inte ut på att bli färdig först, istället handlar den om att alla ska vara med i lösningen. Det leder till att den som är starkare också hjälper sina kompisar för att hela gruppen ska klara det.

"Pratar man matematik kommer man också se matten runt omkring sig."

- Många elever låser sig på att uppgiften ska lösas fort. Det kan också vara en känsla av att det måste finnas färdiga svar med tydliga siffror i problemformuleringen. Då förklarar jag att det inte kommer se ut så när de ska lösa problem hemma. Hemma i vardagen finns inte färdiga tal. I dessa lägen kan vi börja prata matematik och samtidigt diskutera vikten av att testa sig fram, våga misslyckas, göra om och göra rätt. Matematik är så mycket mer än bara siffror. Pratar man matematik kommer man också se matten runt omkring sig. Det tror jag är viktigt för barnen, att se hur mycket matematik vi faktiskt omger oss av. Eftersom vi håller på med multiplikationstabellen pratade vi idag på lektionen om att vi, i vardagen, kanske inte får talet 5x2 och ska skriva svaret. Men, du behöver kunna det ändå för du kan möta det i vardagen på andra sätt.

Läraren berättar också att just skrivmomentet i matematiken kan göra att elever låser sig. De hänger upp sig på hur mattetalet ska redovisas. - I Kängurumatte är det så bra för det finns alternativ att välja på. På prov kan det ibland bli stressande att skriva sitt svar. Kanske man inte är så nöjd med sin skrivstil, eller inte får till uppställningen, en sådan sak kan blockera. I Kängurumatte finns svaren att kryssa i. Se exempel nedan.

Matematik i vardagen

Har du något exempel på att få in matematiken i vardagen?

-Ja, förra terminen gjorde vi ett projekt som vi kallade Mitt rum och barnen hade så roligt med det projektet. Efteråt gick vi igenom vad de hade lärt sig och de fick fundera på vad de hade varit med om. Många tyckte då att det hade varit lätt och roligt.

I projektet Mitt rum fick de gå hem och mäta sitt rum, de fick en budget på x antal tusenlappar och skulle fylla sitt rum med saker. De fick fundera kring problem som: om du lägger 10.000 kr på en tv, vad behöver du mer i ett rum? Då valde några en madrass och tog bort en kudde. Så kunde pratet gå. Vi fick många intressanta diskussioner vad pengar räcker till och hur man ska disponera sina pengar. Efter att ha gjort en budget och inrett sitt rum, byggde de modeller som var skalenliga. Vi arbetade med Mitt rum i en halv termin. Vi använde metallburkar, kartonger, tyger, återvinningsmaterial. Jag försöker visa att vi vuxna gör det här hela tiden och det kommer dom också göra. Jag tror att det är först när vi pratar om matematik i vardagen som de förstår skillnaden mellan 1000-lappar och 10.000-lappar. Det finns hur många såna exempel som helst.

Ge alla elever en chans att utvecklas

Att utgå från läroboken kan ge en struktur, berättar läraren men sedan väljer hon ofta att ta steget utanför, för att ge de elever som fastnar i matteböckerna en chans att lära. Detta är ett sätt att differentiera undervisningen, det vill säga, ge alla elever en chans att utvecklas och ge dem utmaningar de kan möta på olika sätt. Läs mer om differentierad undervisning.

-De eleverna som kanske kör fast i matteböckerna får det helt plötsligt mycket lättare. Medan de eleverna som jobbar allra bäst när det finns en massa tal uppställda fick problem i projektet Mitt rum, inget blir rätt eller fel. Det försöker jag träna bort från dem. Du måste själv identifiera vad det är du ska räkna ut. Jag tror det är viktigt att utsätta de som har lätt för matteböckerna för andra problem också. Det blir en utmaning för dem att ta steget från matteboken. De som har svårt för böckerna kan få känna det lättare ibland. Ett annat exempel är programmering som vi gör på datorn. Eftersom vi gör det på datorn så är det jätteskojigt tycker de.

Programmering

Hur hänger matematiken ihop med programmering?

-Matematiken handlar om att se mönster och när du ser mönster i matematiken så faller allt på plats, du förstår hur det hänger ihop. I programmeringen handlar det om att vara så tydlig i mitt mönster eller min instruktion så att jag kan tala om för någon, bara genom att titta på mina siffror, så ska du veta vad du ska göra. Det kan vara att beskriva en position med koordinater. Exempel: om jag vill att min gubbe ska gå uppåt, då måste talet stiga. Eleverna har jobbat mycket med positionssystemet utan att jag ens gått igenom det med dem.

Spel är också ett exempel där vi har mycket matematik. Vi pratar mycket spel och jag försöker koppla till saker som är viktigt för dem. Jag spelar Fortnite och Pokémon för att få ett begrepp om vad de kan lära mig. Jag lär mig mycket om hur de funkar när de förklarar för mig.

När du har matematik-perspektiv på spel, vad pratar ni om då?

-Det kan vara grundläggande saker som vilken level man är uppe i. Eller, hur många poäng som krävs för att gå upp? Hur lång tid tar det innan du går upp? Det beror på hur mycket poäng jag kan få på en dag. Vi använder många matematiska begrepp som dubbelt, hälften, skillnad och tid. Spelen är väldigt tacksamma på det sättet och något som barnen sysslar med. Jag försöker se vad de tycker är viktigt i livet just nu och koppla ihop det med det som jag vill få in. Det gäller även fotboll, men där är jag inte lika duktig.

Tidspress

Hur gör du för att lindra tidspressen?

-Den upplever jag finns på lektioner allmänt och där använder jag classroomsscreen till hjälp. En timme säger kanske inte så mycket för en del personer. Med Classroomscreen kan du visa hur mycket tid som är kvar.

Det fungerar bra i min klass med nedräkning. I någon annan klass kan det upplevas som stressande. Jag kan ibland säga till eleverna så här: jag lovar att tala om för er när det har gått en tredjedel av tiden. På detta sätt tycker jag att vi har jobbat bort mycket av tidspressen. I grunden handlar det om trygghet. Jag påminner dem ofta om att det inte är någon katastrof om de har glömt läxan. Visar för dem att jag inte blir besviken. Jag jobbar mycket med att skapa en trygg grupp. En trygg grupp med ett tillåtande klimat är A och O.

Matematik handlar om att testa och våga misslyckas för att komma framåt och mitt mål är att de ska känna sig så bekväma i klassrummet att de alltid vågar räcka upp handen. Bara vi pratar med varandra och vågar säga hur vi tänker och motiverar. De är så schyssta i klassen. Jag har mycket att tacka den här eleven som fick en placering i Kängurumatte, som hjälper till så att statusen i klassen handlar om att kompisarna också vill plugga.

Det är häftigt att lära sig

-Vi fick lyssna på en föreläsning av Fredrik Zimmerman om pluggkultur som var tankeväckande. Problemet med bristande pluggkultur har jag inte i den här klassen, för här är det häftigt att lära sig. Föreläsningen var så bra och den fick mig att tänka till mycket. Några elever i klassen har satt statusen att det är häftigt att vara de här som pluggar. Därför tycker jag också det är roligt att rektorn här på skolan bidrog till att fira med tårta. Hela klassen blev involverad i firandet. Jag berättade att det inte var vanligt att man kommer så här bra och eleverna hjälpte till i firandet. De elever som har lättare för sig, kan också berömma de elever med större problematik, när de ser att de också har gjort en stor utveckling. De kan säga till varandra, “bra jobbat” och stötta varandra. Det är något jag blir imponerad av.

Hur arbetar du ämnesintegrerat?

- I det här projektet “Mitt rum” fick vi in teknik, bild, matematik och svenska. Året innan hade vi medeltidsby som vi arbetade med på samma sätt. Efter höstlovet kommer vi arbeta med broar. Då kan det handla om SO. Hur ser olika broar ut i olika delar av världen? Vad gör en bro? Det binder samman folk. Hur var det innan vi hade broar? Vi var mycket mer isolerade. Sen kommer tekniken: Varför bygger man inte alla broar likadant? Vilka olika funktioner har de? Sedan kommer matematiken och bilden där de får skapa. I matematiken blir det allt från vinklar till det geometriska, i fysiken får jag in hållfasthet och olika material. Sedan behöver vi mäta och omvandla skala. När de ska mäta så kommer alla räknesätten in. Om jag ska sätta in pelarna med jämna mellanrum och den ska vara så här lång, hur långt ska det vara i mellan? Höjden? Hur många rör? Det finns så många bitar så allt flyter ihop.

Var hämtar du inspiration ifrån?

-Jag hämtar inspiration från föreläsningar som till exempel den här med Fredrik Zimmerman om hur fler pojkar ska lyckas i skolan. Jag läser mycket om ny forskning. Det sätter igång massa tankar. Utifrån det kopplar jag ihop vad jag ska lära dem under den här terminen och sedan börjar jag leta. Jag får också en del material och inspiration från Facebookgrupper. Det finns en person som heter Ulla Öberg, som skriver mycket bra tänkvärda saker om hur vi undervisar i matematik. Första reaktionen är kanske att man blir lite irriterad för man förstår att det där jag gör kanske inte är så bra, men man får ifrågasätta sig själv.

Hon brukar säga, “sluta räkna, börja se”. Subtraktionsalgoritmer som många tampas med är ologiskt. Varför är det så? Det är med subtraktionsalgoritmer jag undervisar men Ulla visar på att man inte gör så i verkligheten och då får man sig en tankeställare. Ulla Öberg har en blogg.

-Det bästa blir oftast när man är lite irriterad för då förstår man att man gör fel. Någonstans får man inspiration från de dåliga exemplen också. I mitt fall har jag själv haft några mattelärare som har motiverat mig att aldrig göra som dem.

Matematik handlar om personligheter och sätt att tänka

-En sak som jag hörde på en föreläsning och som jag tog fasta på är att det finns två sorters personligheter. Den ena kan acceptera och bara lära sig det som står i matteboken, den andra behöver förstå varför. Det är ganska utmanande som mattelärare att få den frågan. -Varför ska jag göra så? Det är inte alltid lätt att ha en förklaring på den frågan. Att bara säga, som en del lärare i mitt liv har gjort, - det bara är så, acceptera det. De orden skapar en frustration. Istället försöker jag att lyssna på eleverna, vad är det de frågar efter egentligen? Och sedan demonstrera med praktiska saker.

Andra lärare inspirerar mig och det är en ständig process att hitta det som fungerar för olika elever. Att hitta kopplingar till begreppen. Vi är fem stycken i vårt arbetslag och jag har fått en ny kollega. I personalgruppen delar vi tankar emellan och man kan fråga om hjälp. Vår chef lyfter upp bra grejer och har tid för frågor. Jag har också elevhälsan vägg i vägg och kan ställa frågor..Man har det där nätet av folk runt omkring sig.

Resurser som klassen använder

-Vi använder Nomp, en webbsida där eleverna kan träna sig själva och se sin egen utveckling. Nomp är en gratisresurs men man kan också köpa licenser.

Skolan använder Bingel, ett digitalt läromedel av Sanoma och det är jättebra men tyvärr fungerar det inte riktigt för oss. Det blir lätt att eleverna leker där. I programmering använder vi Scratch. Vi använder också en hel del mattespel både från böcker, papper och digitalt såsom bingo, yatzy och kortspel. Jag har kopierat upp papper att färglägga area. Det är sådant som man kan bryta av med lite. Matteboken är inte allt. Vi har Matteborgen och använder den som en del av undervisningen. Det är en bra vägledning. Classroomscreen är också ett sätt att få med så många möjligt. Där skriver jag arbetsbeskrivningar. Och där kan jag visa slump med tärningar.

Vi är mycket utomhus också. Utomhus kan man göra mycket. Jag kan säga till dem: Ut och mät! Ut och uppskatta! Vi tittar på former eller bara vågar ta en paus i den tysta mattelektionen för att dansa lite. Tyvärr, måste jag säga, får jag lägga mycket tid efter arbetet på att leta efter material, köpa material och skapa material själv. Den här kommunen upplever jag som ganska fattig på det området, det ska sparas pengar och är köp-stopp.

Tips på kostnadsfria resurser som läraren hittat:

• Klassuppsättning av boken Varg från informationsförlaget Eduna.
• Klassuppsättning av boken Skuggan och det mystiska dokumentet från informationsförlaget Eduna.
• Whitelines övningshäften med rutade papper.

Är du något du avslutningsvis vill dela med dig av?

-Ja, att skratta mycket och ha roligt i klassrummet. Ha det tillåtande klimatet, jag bjuder gärna på mina misstag. Alla får vara precis som dom är. Eleverna ska se att det inte är något konstigt att göra misstag. Prov och tester är inte bara ett mått på eleverna, det är mått på min undervisning, om jag som lärare har varit tillräckligt tydlig. Sedan kan jag planera efter det. Jag jobbade i en annan kommun tidigare och där var det mottagning i kommunhuset med diplom när en tjej i skolan hade placerat sig i tävlingen Kängurumatte, så dessa framsteg ska lyftas fram. Hon hade placerat sig bäst i den kommunen. Därför tänkte jag att jag måste tipsa om detta så att vi inte missar det. Rektorn här på skolan gjorde det jättebra som uppmärksammade. Det är inte fel att fira prestationer. När de har idrottsdagar får de medaljer och på samma sätt kanske man ska fira om man är duktig i matte? Det är viktigt att alla barn får uppskattning för det de är duktiga på.

Vi tackar dig så jättemycket för att du delat med dig av tankar, tillvägagångssätt och metoder i din undervisning. Det kommer vara till stor hjälp för kollegor inom grundskolan och du har lyft många viktiga aspekter att ta fasta på.

Text: Jennie Högberg, skolbibliotekarie.

Vill ni komma i kontakt med läraren? Mejla jennie.hogberg@uddevalla.se