Uppmärksammade av Skolverket

I juni blev utvecklingsenheten uppringd av Skolverket gällande differentierad undervisning. De önskade komma i kontakt med lärare i årskurs F-3 för att få hjälp med att sprida praktiska exempel på hur lärare gör för att skapa en “Undervisning som möter alla elever”. Ett tiotal lärare från fyra av våra skolor träffade via Google Meet Skolverkets undervisningsråd Camilla och Susann för att berätta om sin undervisning. Det var ett mycket inspirerande möte som slutade med att Skolverket önskade att få göra en filminspelning på en av våra skolor. Efter någon veckas betänketid accepterade vi och bestämde att filma på Norgårdenskolan samt att vi skulle skriva reportage om alla dessa lärares undervisning. Filmen kommer under hösten läggas upp på Skolverkets hemsida och vara tillgänglig för alla som arbetar i skolan. Reportagen kommer publiceras via nyhetsbreven under läsåret.

Den första delen i den här serien är hämtad från filmförberedelserna och intervjuerna med Liselott Friman, lärare i förskoleklass och Pornpimol Olander, lärare i år 3.

HUR i fokus

Frågan är HUR arbetar vi med differentierad undervisning, hur skapar vi en undervisning som möter alla elever i elevgruppen? Vilka medvetna handlingar och strukturer använder de sig av? Hur syns det i undervisningen att den

• utgår från gruppen och inkluderar alla elever
• ger eleverna möjlighet att delta och lära på sina villkor
• bygger på gemenskap
• gör lärmiljön tillgänglig för alla
• tillvaratar olikheter och främja delaktighet
• innefattar aktiviteter med flera olika vägar att nå målet
• skapar variation i uppgiften gällande tempo, nivå, omfång, metod och intresse

Teorier i all ära, men HUR gör man som lärare i praktiken? Det är en fråga som inte har ett enkelt svar för det finns inte en metod som är universell och som fungerar i alla situationer med alla grupper. Hade det varit så, så hade den metoden varit känd och i bruk av alla lärare sedan länge. Skolans värld är komplex och undervisningen påverkas av många faktorer och är situationsbunden. Därför blir varje undervisningssituation olika. Trots komplexiteten ifrågan ska vi försöka synliggöra några exempel på hur differentierad undervisning kan se ut genom att besöka olika lärares undervisning för att beskriva hur de arbetar och deras förhållningssätt till eleverna.

Undervisning i förskoleklass

Liselott Friman arbetar i förskoleklass och har som målsättning att ALLA elever ska få chans att lyckas i skolan. Att bygga relationer till eleverna är centralt.

- Vi planerar verksamheten så att de inskolas i rutinerna lugnt och med stöd av oss först och främst. När vi känner att de är trygga med detta så tar vi in nya moment, några i taget. Vår erfarenhet är att de flesta av 6-åringarna är sugna på att börja skolan och vill bara ha mer av det som är nytt.

Stationer tränar egen förmåga och samarbete

Stationer är ETT arbetssätt som Liselott använder i sin undervisning för att låta eleverna ta sig an olika områden. Stationerna innehåller varierande uppgifter/områden (ma, sv, motorik, spel, skapa) och arbetssättet introduceras successivt. I början är stationerna fasta med ett av läraren bestämt innehåll, eleverna får cirkulera och alla får prova allt. Samarbete och att hjälpa varandra är viktigt. Lärare finns som stöd och uppmuntrar hela tiden genom att säga:

- Det fixar du! - Prova! - Fråga en kompis om hur man gör, den kanske kan hjälpa dig! - Är det någon som är bra på ….? - Hjälp … med detta .- Vad tror du själv?

Målet är att eleverna ska lita på sin egen förmåga och sina kamraters förmåga att hjälpa. Under dessa veckor ingår alltid en fast station med lärare som genomför den obligatoriska kartläggningen i matematik eller svenska. Efter ett par veckor får eleverna välja vilka stationer de vill jobba på för att träna på att ta eget ansvar att välja. Uppgifterna på stationer har valts utifrån det Liselott sett att eleverna uppskattar samt att det skall finnas variation både på innehållet och variation på utmaningarna. Digitalt verktyg, som dator, finns alltid med. Allt material visas på gemensam samling först.

- Vi är tydliga med att berätta syftet “vi tränar på veckans bokstav på olika sätt”. - Du väljer det som passar dig bäst, våga prova olika stationer, vi finns här om du behöver hjälp”.

Efter ett arbetspass med stationerna utvärderar Liselott och hennes kollega tillsammans med eleverna för att lyssna in hur de har upplevt uppgifterna. Eleverna får chans att ge förslag på stationer som tränar bokstaven eller pånvilken station de vill ha igen .

- Utvärderingen visar vad eleverna har uppskattat mest (roligt) och vi ser var de tyckte att lärde sig mest (vad lärde du dig mest någonstans). Därigenom görs eleverna delaktiga och får reflektera över lärande, varför skall vi kunna bokstäver, skriva, läsa och räkna?

Liselott berättar också att de under arbetspassen observerar hur det går får eleverna i de olika stationerna.

- I kartläggningarna “Hitta språket” kan vi se vilka utmaningar vi behöver ge eleverna till exempel möjligheter att få kommunicera med bilder/bokstäver, öka deras intresse för bokstäver, urskilja första språkljudet, enkla ords språkljud, känna igen bokstäver, förstå enkla instruktioner.

Självständighet och utmaningar

Liselott menar att arbetssättet med stationer ger aktiva elever och ett lugn i klassrummet, studiero (aldrig helt tyst men ändå fokuserat). De tar sig an uppgiften direkt, och är engagerade när de får välja själva. Det blir mer variation i arbetsgrupper utifrån eget val av aktivitet, alla får på så vis chans att lyckas. Arbetssättet tränar eleverna på att bli självständiga och ta hjälp av varandra, vilket ger läraren tid att stötta de som behöver extra uppmuntran eller stöd. Men det är viktigt att vara observant på om någon elev väljer samma aktivitet en längre tid och kanske inte får den variationen som är tänkt, eller att de inte utmanar sig själva. Eleverna behöver också få tid att träna på arbetssättet, alla behöver få de goda förutsättningar för att lära sig nytt.

- Även du själv som lärare behöver tid för att utveckla detta arbetssätt!

Undervisning i år 3

Pornpimol Olander undervisar i år 3 och brukar börja lektionerna med en gemensam avstämning i klassen för att repetera vad de gjorde förra gången, var de är och vart de ska, vilket mål de arbetar mot. Tillsammans funderar de också vad de behöver för att behöver för att nå dit och kommer överens om vad för slags studiero som krävs för dagens arbete. De går igenom strategier för hur man kan få hjälp och hur man kan hjälpa varandra. När arbetsområdet presenteras försöker Pornpimol ge eleven en bild av ämnet i ett samhällsnyttigt perspektiv, vad anledningen är att de behöver lära oss detta.

- När eleverna får syn på detta, har jag sett att det skapar större engagemang

Relationen central

För Pornpimol är det viktigt att ha med sig eleven för att eleven ska se undervisningen som meningsfull och menar att vara lyhörd som lärare och skapa dialog ingår i förhållningssättet. Relationen till eleven är central för att kunna ha med elevens utgångsläge inför varje lektion.

- Jag lägger stort fokus på och att lära känna min elev, hur eleven fungerar i olika situationer, hur eleven fungerar enskilt, tillsammans med andra och med mig.

Pornpimol tycker att arbetssättet med att variera innehåll och tillvägagångssätt skapar möjlighet för eleverna att träna på många olika sätt men också att visa sina kunskaper på olika sätt. När eleven får chans att pröva olika aktiviteter och uttryckssätt får de fler möjligheter att hitta ett sätt som passar, men också vad som fungerar mindre bra. Elevens självkännedom blir bättre när hen blir medveten om vad som fungerar bäst. Att utveckla olika sätt att lära, kan vara en svårighet för en del elever, menar Pornpimol. Det här förhållningssättet kräver tillit till sin egen förmåga, till lärare och förmågan att ta ansvar för sitt lärande. Är eleven tryggast med ett specifikt arbetssätt är det viktigt att lärare utmanar eleven. Kunskapskravet finns alltid i fokus och ibland är vägen dit lite brokig och det blir lite omvägar, men hon finns alltid till hands för att hjälpa eleven.

- Den formativa bedömningen är ett redskap som hjälper mig att ge en rättvis bild av elevens kunnande. Jag kan genom detta arbetssätt synliggöra elevens olika förmågor bättre, om det finns variation. Då fïnns möjlighet att förstå mer hur eleven tänker och kan, helt enkelt.

Ge arbetssättet tid

En trygg lärmiljö, både fysiskt och där eleverna också är trygga med varandra är en grundförutsättning för differentierad undervisning. Man behöver också ge eleven och sig själv tid att träna på att arbeta differentierat och kan inte förvänta sig att kunna det vid första tillfället. Arbetssättet kräver tid till en början men Pornpimol och Liselott menar att vinsterna överväger.

- Man kan tänka såhär: “Om jag lägger mycket tid på att ge eleverna förutsättningar för att lyckas, skapar jag rätt förutsättningar för mig själv som lärare att lyckas redan från start.”

Mer om differentierad undervisning på Skolverkets hemsida

Länk till artikel av Elaine Kotte