Våldsförebyggande arbete på Dalabergsskolan ger resultat

23 november 2020, kl. 14.50

Under drygt ett år har Dalabergsskolan arbetat med våldsprevention, normkritik och jämställdhet för att minska antalet kränkningsanmälningar bland eleverna. Skolan har satsat på få men konkreta åtgärder som alla på skolan har hjälpts åt att genomföra. Nu pekar statistiken på förbättrade resultat.

Lekvärdar håller i aktiviteter på Dalabergsskolan.

Läsåret 2018/2019 utreddes ovanligt många kränkningsärenden på Dalabergsskolan. Skolan hade redan då ett bra arbete med värdegrunden och goda rutiner för diskrimineringsarbetet, men personalen insåg att insatserna inte var tillräckliga för att komma till rätta med problemområdena. I den vevan anställdes Martin Svärd som rektor, som hade erfarenheter av arbete kring våldsprevention, normkritik och jämställdhet.

- Eftersom jag hade med mig goda erfarenheter och goda resultat av att arbeta utifrån dessa frågor fanns förväntningarna bland personalen redan från början, så vi kunde starta utvecklingsarbetet ganska omgående, säger Martin Svärd.

Elevernas generella upplevelse av skolan var att det fanns en god studiero, och att de kände sig trygga, men pedagogerna uppmärksammade ändå skeenden som inte var positiva. Målet för personalen på skolan var att få verktyg till att förstå, förebygga och upptäcka konflikter bättre. De ville hitta fler förklaringsmodeller för att komma åt kärnan i konflikter och i utmanande beteenden.

Perspektiv som saknades

Skolan hade bra och levande verksamhetsplaner och -rutiner, men det saknades analys kring genus- och jämställdhetsfrågor; om makt, våld och normer kopplat till pojkars resultat i skolarbetet.

Ledningsgrupp och personal planerade ett paket som skulle bestå av att öka kunskapen kring normer, genus, våldsprevention och heder. Att både fritids och skola gjorde allt arbete ihop var viktigt för att få helhet under elevens skoldag. De ville också ha fokus på att teoretiska kunskaper skulle bli till ett konkret och aktivt arbetssätt.

- Det var viktigt för oss att våra nya kunskaper skulle bli omsatta till handlingar. Varje kunskapsdel måste kopplas till hur vi ändrar i verksamheten, hur vi ändrar i vår undervisning och i vårt förhållningssätt när vi bemöter eleverna.

Kunskaper blir åtgärder

Skolan hämtade inspiration från ”En kommun fri från våld” ett våldspreventivt utvecklingsarbete i Borås stad, som i sin tur har byggt sitt arbete på den så kallade våldspyramiden. Skolan påbörjade ett medvetandegörande arbete kring våldspyramiden bland all personal på skolan och valde att fokusera på pyramidens nedersta del som exempelvis handlar om negativ jargong, nedsättande kommentarer och blickar. Alla elever på skolan fick jobba med våldspyramiden varje vecka, framförallt kring nedsättande kommentarer.

För att konkret kunna mäta förändringar började personalen räkna hur ofta de reagerade på nedsättande kommentarer. Utifrån de mätningarna hade de sedan samtal med eleverna varje vecka om upplevelsen av förekomsten av kommentarer och om eleverna tyckte att det blev någon förändring. Även elevrådet fokuserade på att reflektera över nedsättande kommentarer.

Två lekvärdar, Jakob Blomberg och Abdi Duale, leder rastaktiviteterna.

Jakob Blomberg och Abdi Duale leder rastaktiviteterna.

Skolan började också arrangera vuxenledda rastaktiviteter varje rast, varje dag, för att minska uppkomsten av konflikter. Rastaktiviteterna är väl kända för alla vuxna och elever och varje måndag kan eleverna se en film om vad som ska hända på rasten och ta del av eventuella regler för aktiviteten.

Jämställd undervisning

En annan viktig insats i utvecklingsarbetet var att se på läroplanen utifrån att åstadkomma en jämställd undervisning.

- Vi behöver ha ett raster, en checklista när vi planerar jämställd undervisning. Vi behöver vara noggranna med stoffet. Hur visar jag historien, vilka personer lyfter jag fram? Vilka bilder visar jag, vilka filmer visar jag, vilka texter läser vi? Man kan ju välja en text som inte är genusmedveten, men då måste man förhålla sig kritisk till den – och dessutom träna eleverna till att vara kritiska och medvetna.

Martin Svärd betonar att det är viktigt att leva som man lär – man kan inte lära eleverna om jämställdhet och våldsprevention på lektionen och sedan släppa ut dem på en rastaktivitet utan att ha samma perspektiv även där.

- Vi som lärare har en enorm makt att bryta reproduktionen av ojämställda normer, säger Martin Svärd.

Försiktig optimism

Under läsåret 2018/2019 var antalet utredda kränkningar 422. Läsåret därpå sjönk antalet till 284. Martin Svärd är försiktigt optimistisk, men hoppas att det är utvecklingsarbetet som gett resultat.

- Man får vara försiktig med tolkningar, men så länge det går åt rätt håll är det i alla fall något som vi gör rätt.

Nästa steg i arbetet är att arbeta med ”Aktiva åskådare”, en metod som förebygger våld i vardagen genom att ge strategier för hur man kan ingripa och hjälpa i en hotfull situation.

- Att välja ut ett litet och väl avgränsat område att arbeta med, har funkar väldigt bra för oss. Om alla ska vara med är det viktigt att det är konkret. Det finns många saker skolan kan göra för trygghet, men just att vi valde ut en liten del blev en framgångsfaktor för genomslagskraften, säger Martin Svärd.

Dalabergsskolans tips för utvecklingsarbete

  • Ny kunskap ska omsättas till åtgärder
  • Satsa på få och konkreta åtgärder, som alla på skolan arbetar utifrån
  • Åtgärderna ska vara mät- och utvärderingsbara
  • Samma åtgärder ska gälla under hela skoldagen; på lektioner, på fritids och på raster
  • Vuxenledda rastaktiviteter
  • Var noga med undervisningsinnehållet för att inte förstärka det du vill motverka

För mer information, kontakta gärna

Martin Svärd
Rektor Dalabergsskolan
Telefon 0522-69 66 55


Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00