Hur kan vi via ett salutogent förhållningsätt främja elevernas hälsa och resultat? 

Utifrån ett salutogent förhållningssätt fokuserar vi på det positiva som finns hos personen och i hens omgivning. Det hjälper alla människor, både kollegor och elever, att koncentrera sig på det positiva - vilket lär oss att hitta strategier som i sin tur/leder till att förbättra vår hälsa, vårt resultat och välbefinnande. Det salutogena förhållningsättet utgår från att fokusera på vad som fungerar och vad som får oss att må bra och prestera bättre oavsett vad vårt utgångsläge är.

Antonovsky

Salutogenes betyder hälsans ursprung (latinska salus = hälsa och grekiskans  genesis = ursprung). Aaron Antonovsky är upphovsmannen till teorin bakom det salutogena förhållningsättet. Istället för att se till varför människor blir sjuka var Antonovsky mer intresserad och nyfiken på vad som gör/håller en individ frisk/hälsosam, trots alla typer av kriser man kan stöta på under en livstid. Han kom fram till att de personer som utvecklat en stark känsla av sammanhang, byggt på deras hanterbarhet av yttre påfrestningar, mådde bättre samt presterade bättre och hanterade livet bättre än de som hade lägre känsla av sammanhang.

Centrala begrepp

Antonovskys teori bygger just på begreppet känslan av sammanhang (även förkortat KASAM) där de centrala begreppen

• begriplighet,
• hanterbarhet och
• meningsfullhet ingår.

Tillvaron blir sammanhängande när den görs begriplig, hanterlig och meningsfull menar Antonovsky.

Begriplighet – här arbetar vi för att eleven har en förutsägbar skoldag. Eleverna får reda på vad som ska hända under dagen och vad som förväntas av hen. Vi arbetar för att eleven inte ska känna kaos eller få negativa överraskningar i skolan och om dessa ändå uppstår så kan eleven handskas med dessa. Kan även beskrivas som upplevelsen av att jag vet.

Hanterbarhet – vi möjliggör/hjälper eleverna att skapa strukturer i skolarbetet som gör att de känner att de klarar av uppgifterna som ligger framför dem. Känsla för i vilken utsträckning vi kan bemöta de krav som ställs på oss i olika situationer och sammanhang, samt att hitta lösningar till dem så att vi kan undvika att känna oss som offer när någonting inträffar ingår här (balans mellan krav och resurser). Kan även beskrivas som upplevelsen av att jag kan.

Meningsfullhet - meningsfullheten gör oss motiverade och bygger på delaktighet, vilket i sin tur resulterar i att vi går in med ett känslomässigt engagemang inför en uppgift. Vi kan arbeta för att alla ska känna sig meningsfulla och betydelsefulla på sitt eget sätt genom att berätta för eleven att de är betydelsefulla samt få dem att göra saker som gör att de känner sig meningsfulla. Kan även beskrivas som upplevelsen av att jag vill.

Begreppen begriplighet plus hanterbarhet ger meningsfullhet likväl som meningsfullhet många gånger ger en begriplighet och en hanterbarhet.

Till dessa begrepp kommer ytterligare ett begrepp som handlar om hur vi lär oss hantera vårt liv och vilka resurser vi har för att hantera det, så kallade copingstrategier. Skolan är en viktig faktor för vilka copingstrategier som eleverna lär sig och får med sig genom livet. 

Vattenfallet symboliserar

Det salutogena förhållningsättet har visualiserats av olika personer och vattenfallet får här fungera som ett symboliskt tankesätt för att tydliggöra det arbete som vi gör på de olika nivåerna – främjande, förebyggande, åtgärdande. Det kan vara svårt att skilja på vad som är främjande, förebyggande eller åtgärdande arbete i mötet med eleverna. Bilden hjälper oss att fundera över vilket insats vi gör, gjort och inte gör samt vilka effekter de ger.

Om vi börjar med det främjande arbetet så kan vi här tänka in allt som görs för att skapa glädje, trivsel, trygga miljöer och ökar känslan av KASAM. Det görs exempelvis via samtal, att se alla elever och kollegor att skapa en känsla av att vara behövd och efterfrågad men även genom insatser som ett pedagogiskt ledarskap och god studieteknik.

Det förebyggande arbetet kan handla om att identifiera risker för eleverna (och oss själva) och finna strategier som gör att vi tidigt kan fånga upp någon om den dippar, som exempelvis tätare kontakt med vissa elever med tydliga mål och strategier för att nå dit (visas med staketet).

Om det ändå är så att någon faller lite djupare trots vårt främjande och förebyggande arbete (och det händer såklart) så har vi strategier för att snabbt uppmärksamma detta genom samtal med eleven och vårdnadshavare exempelvis om frisk- och riskfaktorer. Här har vi även en plan på hur vi tillsammans arbetar tillbaka eleven upp till ”sjön” där det är en härlig, trygg och lärorik miljö att vara i.

Genom allt arbete som bedrivs i vattenfallet på de olika nivåerna och med fokuset inställt på det främjande arbetet och därigenom det salutogena så främjar vi elevernas (och vår egna ) hälsa och resultat. Vad kan du redan idag göra för att arbeta mer vid den främjande övre delen av vattenfallet?