Goda effekter

Arbetet har resulterat i att antalet kränkningsanmälningar minskat avsevärt under de raster som har vuxenstyrda rastaktiviteter. Rastaktiviteterna har även fokuserat på elever som tidigare inte känt sig delaktiga eller förstått lekarna eller vad som förväntas av dem på rasten. Aktiviteterna har även lärt elever att leka genom olika tydliggörande förberedelser och en förutsägbar återkommande struktur.

Se rasten som en resurs

Skolgårdsläraren Gustav Sundh uttrycker att rasten inte är någon lek. Därmed vill han förmedla att se rasten som en resurs och använda rasten tätt kopplat till elevernas intresse. en en bra förutsättning för rastverksamheten. En bra förutsättning för rastverksamheten är att kartlägga skolgården och synliggöra “hotspots” och “coldspots”. Att känna till sin skolgård och att ha många vuxna med tydliga roller såsom “helikoptern” som har överblick, “djupdykaren” som håller en aktivitetet, “lotsen” som hjälper barn in i olika aktiviteter, samt “utcheckaren” som har rollen dit elever eller vuxna kan vända sig till om något har hänt, behöver omplåstring eller funderar över något. Genom att arbeta normkritiskt med aktiviteterna på rasten ökar man delaktigheten och blicken på vad som “normalt” och vidgar på så vis rådande normer. Exempelvis att låta en elev som inte är normbärare av en aktivitet introducera en den nya aktiviteten.

Bra raster ger bra lektioner

Ett aktivt och systematiskt arbete med rasten ökar tryggheten för eleverna, minskar bråk och konflikter som i sin tur möjliggör en bättre undervisningssituation när eleverna kommer tillbaka till lektionen. Rasten kan även kopplas an till undervisningens innehåll och därigenom skapa möjligheter till ett fördjupat lärande hos eleverna.

Låna boken

Gustavs Sundhs bok “Nyckeln till skolgårdens lärande” finns för utlåning på welib.