Språkstudion på Dalabergsskolan

7 januari 2021, kl. 10.08

Specialläraren och försteläraren Belma Göltoplayan Yilmaz ger oss en inblick i hur de arbetar med särskilt stöd i Språkstudion på Dalabergsskolan årskurs 1-6.

Flicka med skrivbok.

Vad är en Språkstudio?

Språkstudion var jag med och startade för några år sedan här på Dalabergsskolan. Tanken var att arbeta med skolans kompensatoriska uppdrag på ett mer strukturerat sätt med riktat stöd till de elever som var i behov av det. Man kan säga att det är som ett gym som elever besöker för att träna upp sin språkliga förmåga tillsammans med mig och studiehandledare.

Även om lärarna är kunniga i sitt ämne och arbetar språk- och kunskapsutvecklande här på skolan så finns det ett behov att stötta en grupp elever som visar tecken på språklig sårbarhet. Precis som elever som har svenska som modersmål så har även elever som har ett annat modersmål behov av särskilt stöd. Skillnaden är att det kan vara svårare att upptäcka vilket stöd elever behöver när det handlar om elever som har ett annat modersmål. Är det att eleven inte kan tillräckligt med svenska eller är det något annat som ligger bakom?

Som speciallärare ingår det i mitt uppdrag att identifiera vilka behov eleven är i och vilket stöd som behöver sättas in. Det är något som man som speciallärare måste kunna. Språkutveckling och språkdidaktik ingår i speciallärarutbildningen och är till stor hjälp när man sedan möter elever som visar tecken på språkliga svårigheter. Sedan är min egna flerspråkiga bakgrund och att jag i grunden är lärare i svenska och svenska som andraspråk en tillgång.


Hur identifierar ni vilka elever som är i behov av stöd?

Klassläraren signalerar om elever som visar tecken på språkliga svårigheter. När elevens andraspråksutveckling eller läs- och skrivutveckling dröjer trots att man arbetar språk- och kunskapsutvecklande gör jag en kartläggning tillsammans med studiehandledare på elevens modersmål. Elevens modersmål är en värdefull resurs som vi kan använda på kartläggningen. Vi använder oss bland annat av bedömningsstöd från Skolverket och Språkens hus. Språkens hus (sprakenshus.se). Om kartläggningen visar att det finns behov startar vi en utredning för att identifiera vilken typ av stöd som ska sättas in.

Jag är i klass vissa lektioner men oftast träffar jag dem enskilt i Språkstudion. Det blir ett riktat stöd under en begränsad tid cirka 6-8 veckor. Sedan sker en uppföljning och utvärdering ihop med elevhälsan, därefter tar jag emot en ny omgång med elever.


Hur kan stödet se ut?

Kartläggningarna visar ofta på att eleverna behöver riktad stöd vad gäller den grundläggande läsutvecklingen. Då arbetar vi med fonologisk medvetenhet. Det innebär individuell stöttning av mig med övningar som tränar eleven på kopplingen mellan fonem och grafem. När eleven tränar enskilt kan jag under tiden identifiera vilka ljud de behöver arbeta extra med, vilket kan vara svårt att göra i större grupp i klassrummet.

Läromedel för grundläggande läsinlärning utgår från att eleverna kan de svenska ord som finns i texterna, detta är utmanande för elever som har ett annat modersmål än svenska. I språkstudion arbetar vi därför mycket med textsamtal. Eleverna tränar på att läsa genom att träna på att läsa men också genom att skriva. Vi använder oss av funktioner i digitala resurser som talsyntes, dikteringsfunktion och uppläst text. Det passar alla elever. Just stödet som eleverna får via digitala resurser har stor betydelse. Eleverna har kommit långt nu och börjat med att skriva längre meningar med datorns hjälp. Misslyckas de i förskoleklass och årskurs 1 och får känslan att de aldrig lyckas så hittar de inte sin elevidentitet. De lär sig från början att skolan inte är något för dem.

Eleverna visar att de uppskattar stödet. Vi är flexibla med hur vi hjälper eleverna men det finns ändå tydliga ramar. Att vi har det flexibelt betyder inte att det är rörigt. Det är inte rörigt, det är rörligt istället och jag kan se vad som är akut och stötta upp där det behövs mest.


Vad är viktigt i ditt arbete som speciallärare?

Det är mycket som är viktigt speciellt eftersom andraspråkselever behöver arbeta både med vardagsspråket, det ämnesspecifika språket parallellt och samtidigt lära sig ämnet på sitt andraspråk. Det är utmanande för både elever och lärare. Men om ska jag lyfta något specifikt så kan jag säga att elevernas modersmål är viktigt. Studiehandledaren och samarbete är en viktig resurs för att kartlägga elevens behov och för att sätta in stöd och för att utvärdera för fortsatt stöd. Det är med hjälp av modersmålet som eleverna utvecklar svenska språket. Där är studiehandledaren en oumbärlig resurs. Vi använder oss bland annat av parallelltexter där modersmålet finns på ena sidan och svenska på andra sidan. I början när eleven inte kan så mycket svenska så undervisar studiehandledaren på modersmålet och allteftersom tar svenskan över mer och mer.

Sedan handlar ju mitt arbete om att stötta eleven så att eleven kan klara sig utan särskilt stöd och då handlar det mycket om att visa på strategier som eleven kan använda och studieteknik. Hur gör jag om jag inte förstår?


Vad ser du som den största utmaningen?

Den största utmaningen som jag har varit med om är elever som inte visar språklig medvetenhet, varken på modersmål eller svenska. Nu har vi kunnat identifiera de här eleverna sedan vi började kartlägga eleverna från förskoleklass. När eleverna kommer till årskurs 1 ska de börja träna bokstavsljud. De ska se skillnad på ett ord och en bokstav och kunna prata om en enkel bild och kunna vara med i textsamtal när man pratar om en text. När eleverna inte har något av detta så vet man inte riktigt vad man ska hänga upp undervisningen på. I förskoleklassen har man identifierat de här eleverna men det finns inga studiehandledare i förskoleklass. Eleverna kan ha varit i förskoleklassen men inte kunnat prata svenska. När de kommer till årskurs 1 vet vi lärare inte hur mycket svenska eleven förstår. Hur mycket har de tillgodogjort sig av undervisningen?

Jag är inne på många områden men måste agera snabbt och ge rätt stöd fort och därför behöver jag ha kunskap inom många områden, vilket är en annan utmaning.

Tack Belma Göltoplayan Yilmaz för att du gett oss inblick i det viktiga arbetet med språkstudion!


Språkstudion....

... uppmärksammar och stöttar elever som visar tecken på språklig sårbarhet. Det är generellt svårare att upptäcka vilket stöd elever behöver när det handlar om elever som har ett annat modersmål.

... genomför kartläggningar, tillsammans med studiehandledare, på elevens modersmål. Om kartläggningen visar att det finns behov startar Språkstudion en utredning för att identifiera vilken typ av stöd som ska sättas in.

... erbjuder ett riktat stöd under en begränsad tid, cirka 6-8 veckor. Sedan sker en uppföljning och utvärdering ihop med elevhälsan.

... arbetar med fonologisk medvetenhet.

... arbetar med textsamtal.

... nyttjar frekvent funktioner i digitala resurser som talsyntes, dikteringsfunktion och uppläst text.

... ser elevernas modersmål som ytterst viktigt.

... ser studiehandledaren som en ytterst viktig resurs.

... hjälper eleverna att hitta goda lärstrategier och studieteknik.

... hjälper eleverna med att lyckas för att tidigt kunna skapa en positiv elevidentitet för resten av skolgången.

Språkstudion medverkar i Skolverkets Lärportal

Dalabergsskolan medverkade 2018 i Skolverkets film Flerspråkighet i ett inkluderande perspektiv.

Lär dig mer om vikten av att stärka elevernas språk

Tips på webbinarium med bland andra Anne-Marie Körling: På bokmässan 2020 diskuterades problematiken kring att många barn har bristfälliga kunskaper både i svenska och föräldrarnas språk.

Ge dina barn ett språk - Bokmässan (bokmassan.se)

Boktips: Låna i det pedagogiska biblioteket, Welib

Bokomslag: Stärk språket stärk lärandet
Bokomslag. Språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00