Idrottsundervisning med eleven i centrum

22 mars 2021, kl. 10.01

Hur formar vi en idrottsundervisning som är inkluderande och hälsofrämjande? Det har idrottslärare Lina Källman på Sommarhemsskolan tagit reda på. Här kan du ta del av hennes bästa råd för att forma en undervisning som passar alla elever.

Idrott

Det finns forskning som visar att nästan all skolfrånvaro börjar på idrotten (Larsson, 2016). Därtill visar Skolinspektionens granskning (2018) att regler som skolor själva tagit fram påverkar deltagandet på idrottslektionerna. Lina Källman, lärare på Sommarhemsskolan 7-9, menar att frånvaro från idrottslektionerna innebär att eleverna missar viktiga kunskaper om hälsa och rörelse men också att frånvaron får konsekvenser för elevens hela studietid. Vilka faktorer som spelar in och hur eleverna själva ser på idrottsundervisningen går att läsa i en kartläggning som Lina gjorde under våren 2020 på Norgårdenskolan. Frågeställningen i kartläggningen var: Hur ska vi få fler elever att delta i idrottsundervisningen och nå en ökad måluppfyllelse?


Mot en forskningsbakgrund som är framtagen av Lina Källman och Jenny Christensson, intervjuade Lina 15 elever som sällan eller aldrig deltog i idrottsundervisningen. I intervjuerna använde Lina stödmaterial från symbolbruket. Stödmaterialet finns fritt att ladda ned och kan användas vid samtal med elever om hur de vill ha det i skolan. Inspiration - Symbolbruket. Här kan du ta del av Lina Källmans kartläggning. Med anledning av kartläggningen så pratar vi med Lina kring hennes reflektioner efter intervjuerna med eleverna.


Kan du berätta mer om bakgrunden till kartläggningen?

Bakgrunden har jag skrivit tillsammans med Jenny Christensson som jag var vfu-handledare för och som också blev en nytänkande och betydelsefull kollega. Jenny hade med sig färsk forskning från universitetet och mot den bakgrunden fanns det anledning att titta djupare på elevernas frånvaro samt orsaker till denna. Vi visste att en elevs frånvaro i flera olika ämnen ofta börjar med att eleven uteblir från just idrottslektionerna, dvs. om du börjar skolka i idrotten är det lättare att börja skolka även i andra ämnen. Ur det perspektivet är idrott och hälsa extra viktigt, att missa idrottslektionerna kan innebära att hela din utbildning påverkas.

I den här kartläggningen är det eleverna som sällan eller aldrig deltar på idrottslektionerna som har fått säga hur de upplever ämnet- både innan, under och efter lektion. Eftersom dessa elever sällan eller aldrig kommer på lektionerna hinner vi lärare inte alltid att prata med dem. I denna kartläggning är det dessa elever som är viktiga. Det är dem vi har lyssnat på.

Förberedelse

Resultatet av kartläggningen visar att eleverna vill veta innan vad som kommer att hända på lektionen. Jag förstår dem. Det är sällan vi vuxna bokar in oss på ett gruppträningspass utan att veta vad för slags pass som väntar. Om innehållet på idrottslektionen ändras för att det t.ex. är fint väder blir det väldigt svårt för en del elever då de mentalt var förberedda för idrott inomhus. Då startar vi lektionen i uppförsbacke. För att inte behöva riskera att hantera dessa förändringar är det enklare för vissa elever att inte delta alls.

Ombyte

En annan aspekt som framkom i kartläggningen är ombytet. Vissa lärare eller skolor har skapat egna regler som innebär att eleverna måste ha idrottskläder för att få delta på lektionen. Det går inte att finna stöd för detta i våra styrdokument. Jag brukar tänka att om en elev har glömt sin mattebok när matematiklektionen börjar så ber du aldrig den eleven att gå en promenad istället. Du löser situationen, för självfallet har eleven rätt att få sin undervisningstid, oavsett material. Men vi måste också ha en förståelse för att kläder är viktigt och något som vi lärare behöver ta på allvar. Självfallet ska eleverna (på sikt) ha rätt material på lektionerna och här måste vi ha en dialog både med eleven och dess vårdnadshavare. Ofta räcker det med ett kort mail om att ditt barn inte har varit ombytt under de senaste lektionerna- kan du vara snäll att påminna om ombytet. I den meningen startar ofta en dialog kring varför eleven inte har med sig eller väljer att använda sina idrottskläder. Är det märket på tröjan? Omklädningsrummet? Skor som skaver? Att vara lärare innebär ibland att vara detektiv och detta arbete måste ske i samarbete med hemmen.

Relation till eleverna

Eleverna i kartläggningen hade alla negativa erfarenheter av idrottsundervisningen. Dessa elever behöver lyftas och få en tilltro till sin egen förmåga. Nära hälften av alla som deltog i kartläggningen vill att vi pratar enskilt om de gör något felaktigt. De får tillsägelser i många olika sammanhang och detta är inte något som lyfter dem. Tvärtom. Vi behöver lyfta när dessa elever gör rätt. Relationen med eleverna är A och O. För att få elever att komma på lektionen underlättar det enormt om du har en god relation till eleven. Relationen är också viktig om eleven ska våga berätta varför hen inte vill delta. Om eleven inte kommer på lektionen så träffar du inte eleven och då blir det svårt att bygga en relation. Mitt jobb blir då att skapa en kontakt utanför idrottshallen. Att fånga eleven i korridoren, matsalen eller på sociala medier och prata om andra saker än idrotten. När eleven och jag har skapat en relation blir steget att komma till idrottshallen inte lika stort.

Tydlighet

I kartläggningen kunde vi se att majoriteten av eleverna behöver korta och tydliga instruktioner. Här tänker jag ledning och stimulans- det som är bra för några är bra för alla (inte minst för mig som har dåligt minne). Innan lektion skriver jag alltid på tavlan vilka tider som gäller, lektionens innehåll- uppvärmning, huvudaktivitet, avslutning och vad som sker nästa lektion. Detta tror jag att de flesta lärare gör men ibland kan det vara bra att påminnas om att det enkla ibland är det bästa.

Hur har ni gått vidare efter kartläggningen?

På Norgårdenskolan tog vi fram rutiner som bland annat handlar om (icke-)kravet på ombyte, att vi informerar vårdnadshavare vid terminsstart om vad som gäller och vi kom överens om att det alltid är vi lärare som delar in eleverna i grupper för att minimera risken att någon känner sig ensam.

Personligen skulle jag gärna gå vidare med samma kartläggningsmaterial och göra en större undersökning. Det finns många vinster i att utveckla idrottsämnet både på enskilda skolor, i Uddevalla kommun och på nationell nivå. Det skulle vara roligt att få göra en större studie för att jämföra utbildningsstadier och kön. Vi vet att pojkars betyg är lägre än flickors så hur kan vi differentiera idrottsundervisningen för att nå alla elever?

Idrott på distans, hur ser det ut?

På ett sätt blir distans mer på riktigt. Nu får eleverna testa olika styrketräningspass, skapa ergonomiskt korrekta arbetsplatser i sina hem, prova olika former av konditionsträning och reflektera över stresshantering. Allt det här kommer de kunna göra även när de är 40, 50 eller 60 år. Det är väldigt sällan som du som 55-åring går och testar på redskapsgymnastik eller börjar spela basket. Det är också härligt när man får höra att de träningspass på t.ex. Friskis, Sats eller Youtube som man tipsat om faktiskt har använts hemma både av elever, syskon och föräldrar. Min upplevelse är att undervisningen på distans blir mer verklighetsanknuten. Nu lär vi för livet.


Idrottslärare Lina Källman

Idrottslärare Lina Källman


Linas tips:


  1. Relationen till eleven är A och O. Lär känna dina elever. Prata om andra saker än skolan. Visa intresse för deras intressen (även om de är jättetråkiga).
  2. Vi har de elever vi har. Det betyder att du inte kan förändra dina elever- om något inte fungerar är det du som behöver förändra din undervisning.
  3. Eleverna vill (precis som du och jag) veta vad som kommer att hända. Skriv en kortfattad planering och håll dig till den.
  4. Lägg inte för stor vikt vid ombyte. Det viktigaste är att eleverna vill delta- därefter kan vi diskutera klädsel och tillsammans med hemmet nå önskat resultat.
  5. Skratta mycket! Det är nu vi lägger grunden för rörelseglädje och ett hälsosamt liv.


Tack så mycket Lina för att du ville dela med dig av dina tankar kring utvecklandet av idrottsämnet. Om ni vill kontakta Lina så går det bra att maila lina.kallman@uddevalla.se eller skicka dm till @idrottmedlina

 

Källor:

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: igår, idag, imorgon. Liber.

Skolinspektionen. (2018) Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9. Stockholm: Skolinspektionen.

 

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00