Att få med sig alla elever i undervisningen

Pedagog Uddevalla har kikat in hos läraren Linda Jacobsson och hennes 3:a på Sommarhemsskolan för att få en inblick i hur Linda planerar för en inkluderande undervisning.

Två elever ligger på golvet och skriver en spökhistoria - på engelska!

Det är tidig morgon och skoldagens första lektion har ännu inte börjat. Linda förbereder klassrummet för att om en stund möta eleverna. Stolar ställs i ordning, material plockas fram, dagens datum och innehåll skrivs på tavlan med viktiga saker att komma ihåg, ett godmorgon-meddelande med startuppgift läggs upp på smartboarden. Klassrummet är möblerat för att bäst passa elevgruppen att möta undervisningen på. Det finns bestämda bänkplatser för var och en, en del sitter långt fram, andra utmed fönsterväggen och några mot en vägg placerade i grupp, parvis eller enskilt. Små utrymmen i hörnorna utgör avskilda arbetsplatser. Efter en stund kommer en förälder och placerar en frukt på sitt barns plats. Föräldern byter några ord med Linda om hur morgonen varit. Samtalet är varmt och inlyssnande. Samarbetet dem emellan är tydligt.

Det ringer in och Linda tar emot eleverna i dörröppningen. En efter en kommer eleverna lugnt och stilla in i klassrummet. De sätter sig på sin plats, läser på tavlan och allteftersom tar de sig an dagens första uppgift. Det handlar om läsning, antingen ur sin bok, på chromebooken eller att lyssna till ljudbok. Linda går runt bland eleverna och stämmer av, lyssnar till deras funderingar eller när de läser. Efter en stund ber hon dem att avsluta läsningen. Hon ger dem tid att läsa klart och lägga undan.

Klassen samlas för att gå igenom skoldagen. Eleverna får återkoppling om gårdagens arbete. Första lektionen är SO och handlar om Barnkonventionen och barns rättigheter. Linda visar fotografier på barn från olika delar av världen och deras sovrum. Eleverna följer intresserat med och kommenterar vad de ser. Något fotografi föreställer en soptipp, ett annat en enklare hydda och en tredje ett rum fullt av leksaker.

Ramar, stöd och individuell frihet

Därefter instruerar Linda eleverna vad de ska träna på. Det handlar om samarbete i grupp, att tillsammans välja ut en av bilderna för att fundera vidare kring. Struktur för hur gruppens funderingar ska genomföras beskrivs både muntligt och skriftligt. Den skriftliga instruktionen är synlig på smartboarden. Linda väljer ett av fotografierna som de tillsammans i klassen hjälps åt med att beskriva. Exemplet tydliggör för eleverna hur de kan tänka och ger dem sätt att beskriva. När de gemensamt genomfört uppgiften delar Linda in eleverna i grupper och ger dem en plats att arbeta på. I klassens classroom har hon lagt in uppgiften som stöd.

Uppgiften är differentierad på följande sätt. Fotografierna är flera, men ändå utgör de en ram för vad det finns att välja på. Eleverna ska tillsammans välja ett av fotografierna, inget fotografi är lättare eller svårare än det andra. Till beskrivningen finns stödfrågor i form av rubriker men även ett exempel att härma för de elever som behöver det. I de olika grupperna funderar de tillsammans och hjälps de åt med vad de ska skriva. Det tänks högt och ges förslag till beskrivande ord. Någon i gruppen börjar att skriva och de andra följer efter. En del väljer att skriva precis som någon annan i gruppen, kanske endast byter ut ett ord. Några elever väljer att skriva egna meningar utifrån det gruppen har pratat om. Det märks att arbetssättet är intränat och bekant för eleverna sedan tidigare. När lektionen är slut har alla elever fått öva på att beskriva en bild och reflektera över hur stora skillnaderna kan vara för barns sovrum i världen. Linda berättar för klassen innan de ska ut på rast att texterna kommer de få möjlighet att läsa upp i slutet på dagen.

Differentiering vid varje lektion

Linda Jacobsson arbetar som lärare i F-3 på Sommarhemsskolan och berättar att hon har som målsättning att planera in moment med differentiering på varje lektion. Hon menar att det viktigaste är att redan i planeringen tänka in den elevgrupp som undervisningen ska möta.

  • Vad behöver var och en av de enskilda eleverna i undervisningen för att lyckas?
  • Vad behöver den elev som innehållet är helt nytt för?
  • Vad behöver den elev som innehållet är lite känt för?
  • Vad behöver den elev som innehållet är välbekant för?
  • Hur kan alla elever utmanas i samma uppgift?
  • Vad behöver de för stöd och hjälp i sin träning?

De största vinsterna med arbetssättet

- De absolut största vinsterna är att eleverna hjälper varandra. De är intresserade och vill att alla ska lyckas, de vill varandra väl. De är pratar mer och är mer delaktiga, vilket skapar ett öppet klassrumsklimat. De kan diskutera öppet hur de tänker och är intresserade av att lyssna in sina kamrater för att kunna lära av dem eller stötta dem. Andra vinster med arbetssättet är variationen. Det ger förutsättningar att en uppgift kan göras på flera sätt, att eleverna ges olika sätt att förklara och visa sina kunskaper på, vilket även förenklar arbetet med bedömning.

Vilka tips har du till lärare som vill prova på sättet att planera och undervisa?

- Fånga tillfället och våga prova, starta med något litet, säger Linda Jacobsson.

Boken Lektionsdesign stöttar

Linda tipsar även om Helena Walllbergs bok “Lektionsdesign”. Boken fungerar som ett stöd för henne, en bok att komma tillbaka till och kunna använda ungefär som ett uppslagsverk. Hon säger att innehållet ständigt ger henne nya idéer och saker att reflektera kring.

- Ta det enkla exemplet med att ge elever betänketid mer än två sekunder. Det händer mycket för elevernas delaktighet om de ges tid att tänka och fler elever ges möjlighet att svara innan man som lärare går vidare.

Mer läsning

Fler exempel på differentierad undervisning från våra skolor i Uddevalla

Syntolkning: Bilderna visar exempel på det variationsrika stöd som erbjuds varje skoluppgift.

Kategorier

F-6 Goda lärmiljöer

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300