Klassrummet som den tredje pedagogen

Med inspiration från Reggio Emilia-filosofin har läraren Jane Liljegren skapat ett klassrum som är tillåtande, flexibelt och stimulerande. Här ger hon sina bästa tips för en lärmiljö med eleven i centrum.

Bild från klassrummet som har många rum i rummet, medveten belysning och möjligheter till rörelse.

Elevinflytande, många rum i rummet, mjuk belysning, flexibel möblering och möjlighet till rörelse är några av ledorden till en framgångsrik lärmiljö, säger Jane Liljegren, lärare på Källdalsskolan.

Text & bild: Jane Liljegren, lärare Källdalsskolan


När jag tog min lärarexamen 2010 så kände jag mig inte helt redo att ta mig an en egen klass i grundskolan. Jag ville börja från grunden och arbeta i arbetslag , och då min behörighet sträcker sig ända från förskolan upp till år sex så bestämde jag mig för att söka mitt första lärarjobb på en förskola.

Reggio Emilia har inspirerat

Jag fick, vad jag förstått i efterhand, en fullträff och började arbeta inom Matildaskolan. Källdals förskola blev det och där fick jag mitt första möte med Reggio Emilia-filosofin. Jag har varit på studiebesök på flera framstående förskolor inom området och även i självaste regionen Reggio Emilia i Italien, där allt startade, för att hämta inspiration och kunskap.

Det jag tagit med mig allra mest av mina år i förskolan är tänket att det finns tre pedagoger i en lärmiljö. Det är läraren, barnen som hjälper varandra i sökandet efter kunskap, och miljön som ska vara stimulerande, levande och föränderlig. Sedan jag började arbeta i skolan så har jag haft mycket nytta av detta tänk och särskilt nu sedan jag för två år sedan valde att gå ner på lågstadiet och ta en helt egen etta och även då ett helt eget klassrum.

Klassrummet uppbyggt i stationer

Jag har gått mycket till mig själv och min egen känsla av att det ibland kan bli väldigt jobbigt att sitta still för länge på en plats om man ska orka hålla fokus på ett bra sätt. Detta fick mig att prova ut ett system med olika stationer i klassrummet med varierande typer av arbetsplatser. Det som finns i mitt klassrum i dagsläget är en station med ett bord och två pilatesbollar att sitta på, två olika stationer där man står och arbetar i olika höjd, en lugn plats där man kan sitta enskilt i en stor saccosäck som är avskild med hjälp av skärmvägg och hurts. Där har vi även en luftfuktare och mysig belysning som ger en avslappnad skön miljö. Vi har ett grupprum med två arbetsstationer som är avskilda med skärmvägg även där. Elevernas platser varierar i hur många som sitter tillsammans men även där finns det skärmväggar och hurtsar som avskärmar de olika platserna för att skapa rum i rummet. Jag har en elev som har en egen pilatesboll vid sin plats i stället för en vanlig stol och detta är väldigt bra och funktionellt för just den eleven.

Goda förutsättningar för lärande och tillåtande klimat på barnens arbetsplats

Vi arbetar mycket med ljus av olika slag i klassrummet och försöker skapa en dämpad, avslappnande känsla med många små ljuskällor. Mitt grundtänk är att detta är barnens arbetsplats och för att kunna lära så mycket som möjligt så krävs det bra förutsättningar i form av sittplatser som går att variera och ett tillåtande klimat. Det som är bra för ett barn med till exempel npf är även bra för alla barn så därför försöker jag alltid att göra anpassningarna för alla i stället för att någon känner sig utpekad. Exempel på detta är likadana stödmallar för alfabet, tallinje, siffror med mera på alla bänkar oavsett behov. Time-timer vid alla lektioner som är synlig för alla barnen i klassrummet. Bildstöd och färgkodning vid dagens schema och tydlig struktur för varje lektion är en självklarhet i vårt klassrum.

Delaktighet och inflytande

På morgonen då barnen kommer så skriver de upp sig under en bild på de stationer de känner för just den dagen. Man får skriva upp sig på hur många stationer man vill och även fylla på eller ändra sig under dagens lopp. Varje lektion, efter kort genomgång, så talar jag om vem eller vilka som ska sitta var och detta är väldigt populärt och uppskattat. Barnen och jag utvärderar tillsammans med jämna mellanrum och det är tydligt att de allra flesta barnen upplever en bättre studiero och lugn i klassrummet på grund av våra stationer.

Barnen är delaktiga på så sätt att de inför klassrumsbyte fått titta i sitt nya klassrum och därefter i par har de gjort kartor med sina tankar och önskemål om stationer och innehåll. De har därefter redovisat för övriga klassen och sedan har jag gjort mitt bästa att utforma klassrummet utefter barnens tankar.

Ett levande klassrum är flexibelt

En nyckel är att alltid vara flexibel. Klassrummet är levande och vid behov flyttar vi om och ändrar. Vårt huvudsakliga uppdrag att undervisa våra barn, kan bara bli riktigt lyckat om vi ger dem bra förutsättningar att ta till sig sin undervisning på bästa sätt. Det börjar med trygga, fina relationer och en miljö som barnen känner sig hemma och bekväma i. Där har vi som lärare världens möjlighet att utforma ett klassrum som fungerar som den tredje pedagogen. Det gäller bara att våga gå utanför sin egen komfortzon tror jag. Vi i 2C har kastat oss ut och vi älskar vårt klassrum!

Av Jane Liljegren, lärare på Källdalsskolan, Uddevalla.

 

Kategorier

F-6 Goda lärmiljöer

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300