Skolåret består av 178 dagar som eleven ska var i skolan. Det innebär att 187 av årets övriga dagar är ”lediga” eller helgdagar.

Skolan är elevernas arbetsplats och ledighet från skolarbetet bör undvikas. Enligt skollagen har elever i grundskolan och gymnasieskolan närvaroplikt samtliga skoldagar under läsåret. Resor bör därför förläggas till de ordinarie skolloven.

En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas av rektor.

Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av eleven. Det är viktigt att veta att all ledighet räknas samman, även om en elev endast varit borta under kortare perioder, hela dagar eller delar av dag oavsett skäl.

I 7 kap. 18 § skollagen anges:

”En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.”

www.uddevalla/ledighet Ledighetsansökan för gymnasieelev

Syftet med registrering av närvaro/frånvaro är ytterst att säkerställa barnens/elevernas rätt till utbildning, men även att göra barnen/eleverna sedda och signalera betydelsen av närvaro. Registreringen av närvaro/frånvaro skapar förutsättningar för en tidig upptäckt av eventuella svårigheter och att ett närvarofrämjande arbete kan starta på förskolan/skolan. Om frånvaron blir oroande eller problematisk möjliggör en noggrann registrering och analys av frånvaron att andra berörda verksamheter kan sätta in lämpligt stöd.

Registreringen av närvaro/frånvaro är även en förutsättning för det systematiska kvalitetsarbetet på både skol- och kommunnivå.

Begreppet ”problematisk frånvaro” eller missad undervisningstid visar att frånvaron kan leda till problem. Problematisk syftar på att frånvaron är av sådan art att den kan leda till att barnet/eleven kunskapsmässigt eller socialt inte utvecklas mot utbildningens mål.

Fler faktorer bidrar till frånvaro och behöver därför uppmärksammas. Missad undervisning kan leda till negativa konsekvenser för barnet/eleven. Dessutom kan problematisk frånvaro vara ett symptom på andra problem i barnets/elevens tillvaro som förskolan/skolan behöver kartlägga för att kunna möta eventuella behov.

Uddevalla kommun har ett gemensamt signalsystem för att upptäcka och bedöma om frånvaron är problematisk.

Varje verksamhet har en egen detaljerad rutin för arbetet med att främja närvaro och vem som ansvarar för varje del av det arbetet.

Nedanstående rutiner ger en översiktlig bild av hur olika nivåer av frånvaro hanteras i grundskola och gymnasieskola samt vad som händer om frånvaron blir omfattande och problematisk.

Förskolan omfattas inte av skolplikt utan verksamheten är frivillig. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år har barnet rätt till allmän förskola (Skollagen 8 kap. 4§). Utbildningen i förskolan ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Läroplan för Förskolan, Lpfö 18). I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling. Det är därför viktigt att förskolan arbetar med uppföljning av barns frånvaro. Förskola omfattas inte av samma krav gällande ledigheter som finns i skolan.

• Det är vårdnadshavarens ansvar att kontakta förskolan vid barnets frånvaro
• Om ett barn är frånvarande utan att förskolans personal känner till orsak eller inte blivit kontaktad av vårdnadshavare ska ansvarig pedagog på förskolan kontakta vårdnadshavaren. Om vårdnadshavaren glömt att anmäla frånvaron blir samtalet en påminnelse om att det är viktigt att meddela frånvaro.
• Vid fortsatt oro bokar förskolans personal in ett samtal med vårdnadshavare där vikten av kontinuitet för barnet betonas.
• Förskoleplatsen upphör efter 2 månaders frånvaro.

Elever som går i förskoleklass, grundskola samt övriga obligatoriska skolformer ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Det gäller även elever som inte omfattas av skolplikten, och kallas ibland för närvaroplikt. Även elever som går i de frivilliga skolformerna gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan har närvaroplikt.

Vårdnadshavare till elever som har närvaroplikt men inte skolplikt kan inte ges ett föreläggande av hemkommunen om eleven inte kommer till skolan. Skollagens bestämmelser om utredning av upprepad eller längre frånvaro gäller dock även för dessa elever.

Källor: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i- skolfragor/skolplikt-och-ratt-till-utbildning

7 kapitlet 17, 19 a och 22 §§, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen.

Skolplikt

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då ett barn fyller sex år.

Källa: 7 kapitlet 10 § skollagen.

Vem ansvarar för att skolplikten fullgörs?

Ansvaret för att skolplikten fullgörs är delat mellan flera parter:

• Barnets vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till skolan och för att uppmana barnet till att delta i utbildningen.
• Hemkommunen ansvarar för att skolpliktiga barn får den utbildning de har rätt till. Hemkommunen måste se till att utbildning i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola kommer till stånd för alla som har rätt till sådan utbildning och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Om en skolpliktig elev har upprepad eller längre frånvaro, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, ska hemkommunen vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs.
• Huvudmannen för den skola där en elev är inskriven ska se till att eleven fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skola med en annan huvudman än hemkommunen ska huvudmannen snarast informera hemkommunen om det. Detsamma gäller om det har inletts en utredning om en elevs frånvaro hos en annan huvudman än

Källor: 7 kapitlet 20-22 §§, 9 kapitlet 12 §, 10 kapitlet 24 § och 11 kapitlet 24 § skollagen.

Vad kan hemkommunen göra om en elevs vårdnadshavare inte ser till att eleven kommer till skolan?

Vårdnadshavare ska se till att deras barn fullgör sin skolplikt. I det ansvaret ingår att se till att barnet kommer till skolan och att uppmana barnet att delta i utbildningen.

Om ett skolpliktigt barns vårdnadshavare inte ser till att barnet fullgör sin skolgång får hemkommunen förelägga barnets vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande är ett myndighetsbeslut som innebär att den som beslutet gäller måste vidta en viss åtgärd. Hemkommunen får förena föreläggandet med vite. Det innebär att elevens vårdnadshavare kan behöva betala ett penningbelopp om föreläggandet inte följs. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om kommunen inte beslutar något annat.

Ibland utgör upprepad eller omfattande skolfrånvaro en signal om att ett barn far illa. Alla som arbetar i skolor och andra verksamheter enligt skollagen är skyldiga att göra en orosanmälan till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn under 18 år far illa. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för hur skolor och kommuner kan samverka med andra aktörer när barn befinner sig i utsatta situationer.

Källor: 7 kapitlet 20 och 23 §§ samt 29 kapitlet 13 § skollagen.

Skolpliktens upphörande

För elever i grundskolan och anpassade grundskolan upphör skolplikten vid vårterminens slut det tionde året efter det att eleven har börjat fullgöra skolplikten. För de flesta elever är det när de har gått ut årskurs 9. För elever i specialskolan upphör skolplikten vid vårterminens slut det elfte året efter det att de har börjat fullgöra skolplikten, vanligtvis när de har gått ut årskurs 10.

Källa: 7 kapitlet 12 § skollagen.

Kan en elevs skolplikt upphöra i förtid?

Ja, skolplikten upphör i förtid om eleven redan före den tidpunkt då skolplikten annars skulle ha upphört uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas. Samma sak gäller om en elev har fått förlängd skolplikt, men under det extra skolpliktsåret uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas. En elev har dock alltid rätt att gå klart den högsta årskursen, även om skolplikten har upphört. Hemkommunen prövar om en elevs skolplikt ska upphöra tidigare. För elever i specialskolan är det SPSM som prövar frågan.

Skolplikten upphör också om ett barn flyttar utomlands och inte längre ska vara folkbokfört i Sverige. Detsamma gäller om ett barn som är eller ska vara folkbokfört i Sverige varaktigt vistas utomlands. Det är inte reglerat hur lång utlandsvistelsen ska vara för att ses som varaktig. Hemkommunen gör den bedömningen i det enskilda fallet.

Källor: 7 kapitlet 2 och 14–15 §§ skollagen.

Fritidshem omfattas inte av skolplikt utan verksamheten är frivillig. Utbildningen på fritidshem ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet som anpassas utifrån elevens ålder. I samarbete med hemmen ska fritidshemsverksamheten främja elevens utveckling och komplettera undervisningen i skolan utifrån läroplanen. Det är viktigt att fritidshemmet arbetar med uppföljning av elevers frånvaro. Fritidshem omfattas inte av samma krav gällande ledigheter som finns i skolan.

• Det är vårdnadshavaren som ansvarar för att kontakta fritidshemmet vid elevens frånvaro.
• Om en elev är frånvarande utan att fritidshemmets personal känner till orsak eller inte blivit kontaktad av vårdnadshavare ska ansvarig pedagog i fritidshemmet kontakta vårdnadshavaren. Om vårdnadshavaren glömt att anmäla frånvaron blir samtalet en påminnelse om att det är viktigt att meddela frånvaro.
• Det är viktigt att fritidshemmets arbetslag följer upp elevens frånvaro om den fortsätter utan att anmälan görs eller om annan oro för eleven finns.
• Efter 2 månaders frånvaro avslutas fritidshemsplatsen.

Kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning är frivilliga skolformer och omfattas därför inte av skolplikt. Det är dock en känd framgångsfaktor att närvaro främjar studieresultaten. Utbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera utbildning och arbete. Flexibilitet ska alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära (Läroplan för vuxenutbildningen).

Elevers närvaro dokumenteras för att kunna följa och analysera resultat. Sjukdom eller frånvaro av annan orsak ska meddelas skolan. Det finns möjlighet att få ledighet med anledning av enskild angelägenhet beviljad av rektor.

Vid frånvaro är det är i första hand elevens progression i studierna som avgör om och i så fall vilka åtgärder som sätts in. Eleverna förväntas de ta eget ansvar för sina studier men det finns ett brett utbud av extra anpassningar och stödåtgärder som utgår från individens behov. Frånvaro kan påverka rätt till bidrag för studier för de elever som erhåller det. Vid frånvaro i tre veckor eller mer utan att frånvaro är meddelad skrivs eleven ut från kursen (förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 7 kap. § 1).

Varje skolform arbetar för att främja skolnärvaro. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnet/eleven blir därför övergångarna mellan olika stadier och verksamheter viktig. I samband med övergångar arbetar personalen i avlämnande verksamhet aktivt med att lämna över information som är relevant för att barns/elevs skolfrånvaro ska förebyggas i den mottagande verksamheten. När mottagande förskola/skola får information om att barn/elev tidigare hamnat i svårigheter gällande närvaron genomförs uppföljning av närvaro för att tidigt sätta in eventuella stödinsatser.

För att det ska bli så bra som möjligt för barnet/eleven behöver förskola och skola ofta samarbeta med andra instanser. Samverkan är något som sker inom och mellan enheter, myndigheter och samhällsaktörer. Samarbete mellan olika aktörer kan också innebära att vårdnadshavare, personal i förskola/skola, socialtjänst, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar tillsammans för att identifiera orsaker till ett barns/elevs frånvaro. Vid samverksmötet/nätverksmöte kan en

Samordnad Individuell Plan (SIP) upprättas där behov, mål, insatser och ansvar förtydligas. Genom vårdnadshavares samtycke kan förskola/skola samarbeta med olika samarbetspartners:

Närhälsan

Förskolan kan samarbeta med BVC (Barnavårdscentralen) om ditt barn. Skolhälsovården på grundskola och gymnasium kan samarbeta med Vårdcentralen och Närhälsans Ungas psykiska hälsa som gör bedömningar och kortare behandlingsinsatser till barn och unga med tillfälligt nedsatt psykisk hälsa. Om eleven är mellan 13–25 år kan hen även vända sig till Ungdomsmottagningen.

Socialtjänstens förebyggande enhet

Både förskola, grundskola och gymnasieskolan hänvisar till och samarbetar med Föräldraresursen som är socialtjänstens Föräldrarådgivning och stöd till vårdnadshavare som har barn 0–18 år.

Psykiatrin

Förskola, grundskola och gymnasieskola samarbetar och hänvisar också till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) och vuxenpsykiatrin.

Nätverksmöte

Ett nätverksmöte eller SIP-möte kan ledas av en nätverksledare från Nätverkslaget. De är till för att hjälpa verksamheter och familjer med att leda och organisera nätverksmöten kring barn och unga när samverkan behövs. I nätverkslaget arbetar nätverksledare från Uddevalla kommuns socialtjänst och Barn och utbildning. Förskola/skola kan delta på ett nätverksmöte om barnet/ eleven har behov av att få sina kontakter med till exempel skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst samordnade. Det kan göras en Samordnad Individuell Plan (SIP) där behov, mål, vad som ska göras, vem som ska göra vad och när det ska göras blir tydligt.

Stöd från Barn och utbildningsförvaltningen

• Det finns ett skolsocialt team Magneten - För barn i åldrarna 6–12 år. Teamet arbetar med barnets hela miljö som skola och hem.

Stöd från Socialtjänsten, vården och övriga stödfunktioner

• Föräldraresursen är socialtjänstens föräldrarådgivning och kan ge stöd till vårdnadshavare som har barn 0–18 år.
• Man kan själv ringa till Familjekontoret och be att få prata med en socialsekreterare om man är i behov av stöd till exempel i sin hemsituation.
• Fältenheten kan vara ett stöd om eleven behöver en vuxen att prata med.
• Mini-Maria är mottagningen för unga med missbruk som ungdom eller närstående kan kontakta om man önskar information, stöd eller hjälp kring bruk/skadligt bruk av droger, alkohol eller spel om pengar
• Råd och stödsamtal för barn om hen upplevt eller bevittnat våld i nära relation
• Informationskvällar ordnas för vårdnadshavare om tex oro för droger
• Föräldragruppsträffar ordnas för föräldrar med barn 3–12 år: ABC (Alla barn i centrum)
• Grupper för barn och unga som anhöriga finns för barn och ungdomar har en familjemedlem med fysisk/psykisk sjukdom, långvarig funktionsnedsättning eller missbruksproblem.
• Mina föräldrar är skilda är en gruppverksamhet för barn 7–12 år som har föräldrar som separerat.
• BIFF (Barn i föräldrars fokus) är en kurs för dig som är förälder och som har Många som separerar har av naturliga orsaker svårigheter att samarbeta och komma överens runt sitt eller sina barn.

Läs mer under Familj, barn och unga