Likabehandling
Barn och elever har rätt till en bra och säker miljö i förskolan, skolan och fritidshemmet - fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna i våra verksamheter har skyldighet att uppmärksamma och agera om barn eller elever blir utsatta.
I dagligt tal brukar man kalla återkommande kränkningar för mobbning, men det är inte ett begrepp som används i lagstiftningen. Istället används begreppen kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier.
Diskrimineringslagen samt sjätte kapitlet i skollagen ska skydda barn och elever och säger att diskriminering och kränkande behandling är förbjudet.
Verksamheterna måste bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förbygga och förhindra att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker.
Om det trots allt händer har verksamheterna en skyldighet att utreda och genomföra åtgärder för att förhindra att det upprepas.
Diskriminering
Diskriminering är att någon blir sämre behandlad eller kränkt och att det finns ett samband med en diskrimineringsgrund.
I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder
Diskriminering i förskola
Barn i förskola kan inte diskriminera varandra, (då används i stället begreppet trakasserier). Men när ett barn blir sämre behandlad än andra barn av en vuxen i förskolan eller av förskolan som institution, och det har ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder, då är det diskriminering.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är att en person säger eller gör något mot någon annan så att den känner sig sårad, ledsen och mindre värd men utan samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och även riktas mot en eller flera personer. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av personal eller av ett eller flera andra barn eller elever. Kränkningarna kan hända vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. De kan vara synliga eller dolda.
Om man misstänker att det skett en kränkning på skolan eller förskolan har rektor skyldighet att anmäla det till Barn och utbildningsnämnden eftersom nämnden har ett övergripande ansvar för alla barn. Rektor utreder sedan om en kränkning har inträffat.
Fokus på händelser och situationer i förskolan
Vårdnadshavarna informeras om deras barn varit inblandat i en kränkning. Det är rektor som utreder och genomför eventuella åtgärder. Åtgärderna planeras tillsammans med pedagogerna. Det är händelsen som utreds, inte barnet. När det handlar om kränkningsanmälningar som rör incidenter mellan yngre barn kan tillsynsmyndigheterna göra bedömningen att det handlat om bristande tillsyn i verksamheten. Rektor behöver följa upp händelserna fram till dess att kränkningarna upphört och all personal på förskolan ska förebygga att liknande händelser sker.
Plan för arbetet
Varje förskola och skola ska varje år uppdatera sin egen plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. I planen beskrivs arbetet med att främja trygghet och motverka kränkningar och otrygghet i verksamheten. Varje förskola och skola ska även dokumentera hur arbetet mot diskriminering bedrivs.
Om du inte är nöjd med likabehandlingsarbetet
Om du är missnöjd över hur förskolan, skolan eller fritidshemmet hanterat ett ärende om kränkning ska du i första hand vända dig till rektorn. Om du inte är nöjd med rektorns åtgärder kan du vända dig till verksamhetschefen som är rektorns chef.
Om du ändå inte är nöjd med verksamhetens åtgärder när det gäller mobbning och kränkningar kan du vända dig till Skolinspektionens Barn- och elevombud (BEO). BEO har tillsyn över att bestämmelserna i skollagen följs.
Gäller det diskriminering är det till Diskrimineringsombudsmannen (DO) du ska vända dig.
Eller kontakta oss
Kommunen@uddevalla.se
0522-69 60 00