Nu har det hänt saker på Uddevalla stadsbiblioteks avdelning för barn 0–6 år. Möbler har flyttats runt, sociala ytor och mötesplatser har uppstått och läshörnorna har blivit lugnare. Men framför allt – besökarnas behov har fått stå i centrum.

När barnavdelningen på Uddevalla stadsbibliotek skulle få nya möbler passade bibliotekarierna Anna-Karin och Jessica på att omsätta teori till praktik. De har gått en kurs i UX-utveckling för bibliotek och såg det som en självklarhet att låta kursuppgiften komma till nytta för verksamheten.

– Utbildningen har bestått av både teori och praktiska övningar, vilket har varit en jättebra kombination, säger Jessica Fransson, som jobbar som bibliotekarie på Dalabergs bibliotek och på stadsbiblioteket.

Få med användarens röst

UX, user experience, eller användardriven innovation som man också talar om, går ut på att försöka ta reda på vad användaren har för behov och önskemål. Den kunskapen får sedan ligga till grund för utformning av verksamheten.

– Det handlar om att få med användarens röst och att undersöka vad användaren behöver, för att sedan sätta det i relation till de ekonomiska och tekniska ramar som finns, säger Anna-Karin Tellgren, barnbibliotekarie vid Uddevalla stadsbibliotek.

Myshörnor och mötesplatser

Genom metoder som observationer och intervjuer insåg Anna-Karin och Jessica att många av barnavdelningens besökare föredrar en lokal som är uppdelad i olika zoner. På avdelningen för barn, 0–6 år, har man nu därför delat in rummet i en aktiv zon för lek, målning och spel och en lugn zon med mysiga läshörnor.

– I den lugna zonen har vi försökt skapa en lugn miljö med naturtema. Vi har bland annat en ny läskoja i trä, kuddar i form av stubbar och skyltställ i form av träd. Och den aktiva delen har börjat fungera mer som en mötesplats, en social yta, vilket känns roligt, säger Anna-Karin.

En levande process

Det finns ju förslag om att stadsbiblioteket ska flytta till Gallionen. Skulle en sådan flytt innebära att det här arbetet gjorts i onödan?

– Absolut inte! Vi kommer ju att kunna återanvända både möbler och förarbete, och använda vårt UX-tänk igen. Det är ju det som är bra med det här sättet att arbeta, man blir aldrig färdig utan det är en levande process, förklarar Anna-Karin.

Jessica håller med, och tillägger:

– Vi vill ju jobba på det här sättet framöver, och vi har även planer på att använda UX-metoder till andra delar av biblioteksverksamheten, till exempel inom vårt arbete med digital delaktighet.