Getter

Getter nu och då

Geten är ett gammalt tamdjur i Sverige och i världen. Redan på Gustav Vasas tid fanns det gott om getter i Sverige och på 1700-talet var geten ett allmänt tamdjur över hela landet. Sedan minskade antalet getter i Sverige under 1800-talet till förmån för får och kor bl a.

Människor har avlat på de getter som hade bäst samspel med människor och som hade särskilda önskvärda förmågor som till exempel mycket mjölk eller ragg (till sockor).

Vi har på det viset skapat getter som annars inte hade funnits och vi har ett stort ansvar för det.

Vi på Emaus lantgård vill erbjuda lustfyllda, respektfulla och trygga möten mellan människor och getter. Vi vill erbjuda olika aktiviteter för olika getter och olika barn.

Getmat

Getter är idisslare vilket betyder att de tuggar och sväljer maten för att sedan rapa upp den och tugga den igen. Getter har, precis som kor, fyra magar. De äter buskar, grovt gräs och klarar sig på mager mark. De är också glupska och kan äta sådant som inte är bra för dem - därför måste vi hjälpa dem att undvika att äta fel mat, som kan göra dem sjuka.

Getspecial

Getterna är duktiga på att hoppa och klättra på saker. Speciellt med getter är att både honan och hanen har horn. Honan kallas get, hanen bock och ungarna killingar.

Våra getter på Emaus har ett särskilt sätt att prata med dig som besökare. Om de kommer och ställer sig längs med staketet, när du står utanför deras hage, då vill de gärna bli kliade. Men bara på kroppen- inte på huvudet! Flyttar de sig i sidled, så vill de byta kliställe och går de därifrån, ja då är de nöjda med kli.

Latinska namnet: Capra hircus

Vikt: 30-50 kg

Dräktighetstiden: 5 månader

Antal ungar: 1-3 killingar

Medellivslängd: 10-12 år

Äter: Sly, hö