arbetsskiss nya Ljungskileskolan

Arbetsskiss över Ljungskiles nya grundskola. Till vänster i bilden syns den nya grundskolan F-6, till höger i bild syns den nya grundskolan 7-9 med idrottshall. Illustration: Liljewall

Frågor och svar Ljungskileskolan

Ta del av de vanligaste frågorna och svaren om Ljungskiles nya grundskola. Du kan också mejla in din fråga till oss på Uddevalla kommun.

Ljungskile växer och fler upptäcker den livskvalitet som orten erbjuder. När Ljungskileborna blir fler innebär det också att skolan behöver bli större så att alla elever kan få en nära skolgång i Ljungskile. Du kan läsa mer om Ljungskiles utveckling och skolbyggnationerna i Uddevalla kommun på webbsidan Grundskola Ljungskile.

Hitta svaret på din fråga

Här hittar du svar på vanliga frågor som vi i Uddevalla kommun får om Ljungskileskolan. Hittar du inte det du söker är du välkommen att skicka in din fråga till kommunen@uddevalla.se

Du kan också ta del av presentationen och återkopplingen från det digitala informationsmötet den 16 december 2021.

Återkoppling från det digitala informationsmötet 16 december 2021

Presentation från mötet

Svar på chattfrågor som ställdes under mötet

Dialog om trafiksituationen

Under maj 2022 genomfördes 2 stycken dialogmöten med inbjudna grupper. Förutom samtal och diskussion resulterade mötet i en undersökning på hemsidan där kommunen presenterade 7 förslag att tycka till om. Det fanns även en möjlighet att lämna ett eget förslag.

Sammanställning kommentarer på alternativa trafiklösningar Pdf, 892.5 kB.

Läs om den fortsatta processen och val av lösning

Beslut om trafiklösning

Den 31 augusti beslutade kommunstyrelsen val av trafiklösning för Ljungskileskolan.

Läs mer om beslutet och se trafiklösningen i sin helhet


Sammanfattningar och redovisning över dialoger om Ljungskileskolan

Dialog elever Linnéaskolan Pdf, 130.9 kB.

Dialog elever Ljungskileskolan Pdf, 94.4 kB.

Dialog fack, skyddsombud och rektorer Pdf, 79 kB.

Dialog trafik grannar, föräldraråd och samhällsförening Pdf, 206 kB.




Frågor och svar

  • Ska det vara en eller två skolor?

    Skolan byggs som en F-9 enhet. En ledning, men sektionerad i stadier. Verksamheten bedrivs av lärarlag för respektive stadie. Organisationen av ledningen är något annat än organisationen av lärare runt elevgrupp.

  • Hur har kommunen tänkt gällande placering av specialsalar?

    Salar för bild och musik finns i båda byggnaderna.

    De yngre eleverna behöver gå över till 7-9 för slöjd och idrott

    Fkl: 1 ggr/v för idrott (23 elever/lektion)

    Åk 1: 2 ggr/v för idrott (23 elever/lektion)

    Åk 2-3: 3 ggr/v för idrott och slöjd (23 elever/lektion)

    NO-salar i F6 huset ska också användas av åk 4-6

  • Ska åk 7-9 gå till F-6 flera gånger per dag?

    Alla elever åk 7-9 går till matsalen, men via separat entré närmast vägen. (omkring 65 elever åt gången i fyra 30 minuters pass)

    NO har en eller två klasser i taget och 3-4 ggr/vecka beroende på lektionernas längd. (28 eller 56 elever/lektion)

    Praktisk hemkunskap genomförs idag med ½ klass i taget 1 ggr/v i åk 7 och 9. (14 elever/lektion)

  • Har kommunen tänkt på barnrättsperspektivet?

    En referensgrupp av elever kommer att få granska och komma med synpunkter på skolgårdsritningen samt interiör miljö tex matsal, torg och bibliotek.

  • Är stora skolor en fördel för utbildningsresultaten?

    Skolstorlek har en begränsad betydelse för studieresultat. Det mest viktiga är behöriga och kompetenta pedagoger.

    John Hatties forskning bygger på mycket omfattande data och han påvisar genom sin forskning att det som har betydelse för elevernas resultat är läraren, synen på lärande och fokus på strategier för lärande. (Visible Learning, 2008) 

  • Är det inte så att internationell forskning visar att skolor med max 400-500 elever fungerar bäst och är mest effektivt?

    Svårt att dra för stora slutsatser av jämförelser med andra skolsystem. Olika förutsättningar råder gällande lagstiftning, styrdokument och resurstilldelning.

  • Är det inte så att barn och yngre elever gynnas mer av mindre enheter?

    Enhetens storlek har i sig ingen avgörande betydelse. Varje stadie har ca 300 elever.

  • Är det inte så att skolgården kan ha svårt att få till lugna platser för återhämtning?

    Skolgården planeras med flera lugna, trygga zoner närmast ingångarna. Flera möjligheter till sitt-ytor och lugna aktiviteter kommer att finnas.

  • Är det inte så att äldre barn behöver plats för tex bollspel?

    Tre bollplaner kommer att finnas. Skolgården innehåller utöver det flera aktivitets- och vilda zoner som ska uppmuntra till aktivitet på olika sätt och för alla åldrar.

  • Hur har kommunen tänk gällande trafiksituationen?

    Leveranser kan ske vid olika platser i utkanten av skolbyggnaderna. Ex egen vändzon vid Hällelider för leveranser utanför köket samt vid Krokusvägen för 7-9 byggnaden. Tunga transporter hänvisas till vändzonerna. Skyltar förbjuder genomfart av tung trafik.

    Personalparkering placeras ca 350 meter från skolan och kommer därmed inte att påverka skolområdet.

  • Hur tänker kommunen gällande trygga och säkra skolvägar?

    Säkra skolvägar, gång och cykelvägar, finns redan idag och dessa kommer att rustas upp.

  • Hur kommer man att lösa trafiksituationen vid skolan?

    Just nu pågår planering av utformning av trafiklösning. Tidigare övervägande av gångbro har förkastas då man anser att man kommer välja bort den och risken är överhängande att man ändå korsar vägen. Detsamma gäller med att gräva eller sänka vägen då den kräver en lång vägsträcka och att det innebär höga kostnader.

  • Hur planerar kommunen för trafiken kring skolan?

    Trafikverket är informerad om trafiksituationen kring Hällelider. Bommen på Hällelider kommer att tas bort från allmän väg genom skolområdet. Detta medför att bilköer och trafikfarliga vändningar undviks.

    Passagerna projekteras och byggs för att gynna gångtrafikanter.

    Järnvägsövergången påverkas inte av trafiken till skolan och blir därför inte föremål för utredning.

    Hämta- lämna platser planeras på Hällelider och på Krokusvägen för att minska antalet fordon på samma plats.

    Bussangöring utökas från 4 till 6 platser.

    Cykelparkeringar kommer att anläggas inom skolområdet enligt kommunens parkeringsnorm, både avseende elevers behov och besökare till idrottshallen.

  • Hur går transportvägen till köket?

    Transporter kommer söderifrån och vänder vid vändzonen utanför köket.

  • Hur mycket skolgårdsyta blir det per elev?

    Friytan kommer att vara 30 kvadratmeter/elev. Befolkningsprognosen de närmaste tio åren visar att skolan inte kommer att vara belagd till sin fulla kapacitet. Detta innebär att friytan per elev är större än rekommendationen.

  • Vad är rekommenderad skolgårdsstorlek?

    För bygglov i Uddevalla kommun gäller Boverkets rekommendation gällande friyta (BFS:2015:1-FRI 1) 30 kvm/elev i grundskolan.

  • Hur tillgodoses skolbaserade aktiviteter för att öka aktivitet hos barn och ungdomar?

    Möjlighet till aktivitet kommer att tillgodoses i den nya skolan. Skolgården innehåller olika aktivitetszoner som ska inspirera till olika former av aktivitet för alla åldrar. Här finns också miljöer som är lämpliga för uteundervisning i flera olika ämnen.

  • Vilka möjligheter för idrottsundervisning finns i utemiljön?

    Skolgården har tre bollplaner och flera olika aktivitetsytor. Lutningen gör att det också finns trappor/terrasser och sluttningar som går att använda för idrottsaktiviteter.

  • Hur har kommunen beräknat elevantalet?

    Befolkningsprognosen visar att skolan så långt det är möjligt att se kommer att ha en överkapacitet. Det kommer inte att vara 750 elever åk F-6. Delningstal 22,5 elever per klass i åk F-6 innebär 90 elever per årskurs eller 630 totalt. I förvaltningens Lokalförsörjningsplan står att 22,5 elever per klass är det kapacitetsmått som gäller vid nybyggnation.

    Nya Ljungskileskolan är en enhet och lokalerna kan användas flexibelt utifrån elevantal i varje årskull.

    Skolan byggs för elever i Ljungskileområdet, övriga upptagningsområden hänvisas till Uddevalla.

  • Är det inte för få klassrum?

    I 7-9 huset finns 9 klassrum som är teorisalar/hemklassrum till 9 klasser, utöver detta finns 9 specialsalar samt idrottssalar. Idag på Linnéaskolan finns 11 teorisalar/hemklassrum till 12 klasser samt 7 specialsalar och idrottssalar. (åk 6 kommer dessutom till Linnéa för moderna språk)

  • Är det inte för få klassrum för moderna språk?

    Det kommer att finnas fler klassrum än idag att tillgå. Åk 6 kan dessutom ha moderna språk i sin hemvist.

    Fler möjligheter till flexibla lösningar för lokalutnyttjande på hela F-9 enheten.

  • Blir det inte svårare att lägga schema i den nya skolan?

    Färre klasser men bättre tillgång till specialsalar och tillgång till fler omklädningsrum för idrott gör att det kommer att bli lättare att lägga schema. Ambitionen vid schemaläggning är att håltimmar ska undvikas. Schemaläggning görs av schemaläggare med kompetens och erfarenhet av schemaläggning.

  • Måste inte lärare flytta runt i den nya skolan?

    Det är vanligt att lärare i åk 7-9 har lektioner i olika klassrum. Hemvisterna, där varje klass har ett eget klassrum, ska användas så att arbetslagets klasser har sina flesta lektioner där. Arbetslagets lärare i teoretiska ämnen kan därför ha många lektioner i samma klassrum och eventuell förflyttning blir kortare sträckor. Hemvister skapar trygghet och tillhörighet för elever.

    Lärare som undervisar i praktisk-estetiska ämnen undervisar och har sitt material i specialsalarna.

  • Hur tänker kommunen gällande uppehållsutrymmen inomhus?

    I den nya skolan har varje årskurs tillgång till ett uppehållstorg. Idag förflyttar sig samtliga elever i ett trapphus och trånga korridorer, den nya skolan byggs utan korridorer.

  • Det verkar bli trånga utrymmen?

    Den nya skolan blir inte trång. Hemvisterna där eleverna har större delen av sin undervisning innebär ett mindre sammanhang och goda förutsättningar för en trygg miljö. Varje arbetslag har sitt arbetsrum i hemvisten vilket innebär att vuxennärvaron är god bland samtliga elever.

  • Får inte lärarna sämre överblick i den nya skolan?

    Skolan byggs med förutsättningar för vuxna att finnas nära eleverna. I läraruppdraget ingår att vara närvarande och bygga relationer. Torgens öppna ytor ger möjlighet till överblick.

  • Hur tänker kommunen gällande brandsäkerheten?

    Skolan granskas och godkänns av expertis på brandskydd.

  • Saknas det inte viktiga lokaler?

    Nej, skolan är en enhet F-9 och inom enheten finns alla lokaler.

  • Finns det inte risk för att eleverna åk 7-9 kommer att stanna i F-6 huset på matrasten?

    Detta fungerar idag när åk 7-9 äter i Folkhögskolans matsal. I nya skolan har 7-9 en egen entré och matsalen går att dela av i mindre delar.

  • Finns det ingen sal för NO-lab åk 4-6?

    I dagens skolor saknas ofta tillgång till labmöjligheter för yngre elever. Möjligheter till laborationer behövs för att nå kunskapsmålen i åk 6. Tillgång till NO-lab för åk 4-6 blir en förbättring i den nya skolan.

  • Hur ser tillgång ut till elevhälsa och administration?

    Elevhälsan och administrationen har sina kontor i det ena huset och möjlighet till samtalsrum finns i båda husen. Elevhälsans främsta uppdrag är att jobba hälsofrämjande och förebyggande. (Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och Skolverket)

  • Hur ska pedagoger och övrig skolpersonal kunna samarbeta?

    Samarbetet kommer att organiseras precis som idag. Arbetslag med gemensamt ansvar för en elevgrupp delar arbetsrum.

  • Hur tänker kommunen gällande idrottshallen?

    Fler omklädningsrum i den nya skolan (12 st) samt möjlighet att byta om enskilt innebär bättre förutsättningar för en trygg miljö för eleverna.

  • Kan föreningslivet använda idrottshallen?

    Idrottshallen är dimensionerad för skolans verksamhet, men ska kunna användas av föreningslivet utanför skoltid.

  • Samverkansavtal och upphandling

    Projektering av Ljungskileskolan sker genom ett så kallat samarbetsavtal, som regleras genom Lagen om offentlig upphandling (LOU). Regelmässigt är det entreprenaden av skolan som kommer att upphandlas av Uddevalla kommun.

    Anledningen till att kommuner går in i samarbetsavtal är ofta att det finns utmaningar med många investeringar under en begränsad tid och med relativt liten egen resurs-kapacitet. Strategisk samverkan är en strukturerad samverkansform i byggbranschen, där byggherren, konsulter och byggentreprenör gemensamt löser en bygguppgift. Det hela baseras på ett förtroendefullt samarbete, där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen.

  • Har man haft medborgadialog om byggnation av skolan?

    Ett så kallat samrådsförfarande där allmänheten har fått yttra sig har inte genomförts då arbetet sker utifrån befintlig detaljplan. Under bygglovsprocessen som sker under den senare delen av 2022 kommer sakägare som till exempel grannar och kulturskolan få yttra sig.

    Följande informations- och dialogmöten har genomförts

    2021-12-16 Informationsmöte för allmänheten. 

    2022-01-25 möte med den närliggande bostadsrättsföreningen 

    2022-02-07 Möte Ljungskile samhällsförening och boende i Ljungskile 

    2022-03-09 Möte Ljungskile samhällsförening och boende i Ljungskile 

    2022-03-14 Möte Ljungskile samhällsförening och boende i Ljungskile 

    2021-06-2022-03 Dialog med berörd personal, fackliga representanter och skyddsombud 

    2022-05-09 Dialog om trafiklösningar 

    2022-05-16 Dialog om trafiklösningar 

    2022-05-16-2022-05-22 Möjlighet att lämna kommentarer på trafiklösningar på uddevalla.se

    2022-05-16 Dialog skolgårdens utformning 

    2022-06-01 Dialog om lärmiljön