Herrestads kyrka och gravfält vittnar om här funnits ett stort och viktigt bebyggelsecentrum sedan åtminstone järnåldern. Väster om kyrkan som omges av flera äldre mangårdsbyggnader återfinns fem gravfält med 134 registrerade anläggningar. Högar, domarring, resta stenar och stensättningar. Alla från järnåldern. Dock har spår hittats i väster av bonings- och grophus som dateras till mellersta bronsåldern, 1000 år f. Kr.

Den första kyrkan var troligen från 1100-talet och på 1820-talet genomgick den nuvarande en rejäl ombyggnad. Kyrkan och tornet från 1849 är ett landmärke som syns vida omkring, både från E6-an och riksväg 44. Herrestads kyrka ligger väster om Uddevalla, strax söder om riksvägen innan den möter E6-an.

Kolerakyrkogården på Kapelle är kanske Uddevallas vackrast belägna kyrkogård men används i dag enbart som park. Trots namnet var det endast ett fåtal av kolerans offer 1834 som begravdes här. Som begravningsplats fungerade den från 1700-talet till en bit in på 1900-talet.

Möjligen kan den kopplas ihop med ett fattighus som byggdes i närheten 1768. Platsen kallas också fattigkyrkogården, men även Södra begravningsplatsen och Kapelle kyrkogård.

Ett medeltida kapell för resenärerna på huvudvägen söderut som förr gick över Kapellebacken kan ha gett området dess namn.

Kurveröds gravfält består av ett 10-tal stensättningar. Det har anlagts under yngre järnåldern (ca 400–1000 e.Kr.). Under denna tid brändes oftast de döda med sin utrustning, vapen, redskap och smycken. Bålresterna eller benen lades ofta i en urna och graven byggdes i form av en stensättning eller hög över dessa rester. Samtidigt som det utbredda brandgravskicket existerade, så fanns även seden att begrava de döda obrända.

Uddevalla socken, lämningsnummer L1967:8508. Fornlämningar är skyddade enligt lag.

Ture Malmgrens borg kittlar fantasins riddardrömmar och bjuder på fin utsikt där den ligger högt ovanför stadsdelen som fått sitt namn efter borgen, Tureborg.

I dag återstår grundmurar, källarvalv och ett litet torn med vida vyer. Då, när upphovsmannen Ture Malmgren, grundare av tidningen Bohusläningen, höll storslagna gästabud i sin borg var det nationalromantiska inslaget påtagligt i den träbyggnad som stod på murarna. Bygget, som påbörjades 1899 och pågick till 1912, blev aldrig helt klart. Efter Ture Malmgrens död 1922 fick borgen förfalla och 1950 förstördes den av eld.

Från Tureborgsvägen i södra delen av stadsdelen går en stig upp till borgen.