Skolverket skriver så här:

Alla barn ska stimuleras i det svenska språket och barn med annat modersmål än svenska ska också ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Forskning visar att barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling senare i livet.

Större krav ställs även på elevens egen förmåga till muntligt berättande. Nedanstående boktips berör hur du som pedagog kan arbeta med sagor, högläsning och muntligt berättande.

• Eskild, Hilde & Hambro, Benedikte. 2005. Snick och snack – En praktisk bok om muntligt berättande. Liber.
• Gustavsson, Per & Thomasson, Mikael. 2015. Värdefulla sagor. Natur och kultur.
• Henricsson, Ola & Lundgren, Michael. 2016. Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Studentlitteratur AB.
  
• Ärnström, Ulf. 2013. Varför? Handbok i berättande pedagogik. BTJ Förlag.

Vill du ha fler tips kring muntligt berättande? Kontakta gärna Skolbibliotek Uddevalla

Här följer en julsaga av okänt ursprung.

När jultomten blev sjuk

Det var en gång för mycket länge sen. En vecka före julaftonen, vaknade jultomten på morgonen och var sjuk! Han hade ont i halsen och frös alldeles förskräckligt. Tomtemor kom och tog tempen på honom. Oj, oj, oj, han hade 100 graders feber! Jultomten blev ledsen och tänkte att han inte hade tid att vara sjuk. Han måste hinna läsa alla barns önskelistor. Sen måste han jobba i tomteverkstaden och berätta för alla tomtenissarna vilka leksaker som de skulle göra till alla barn. Alla barn måste få sina julklappar på julafton, annars blev det ingen riktig jul för dem. ”Snälla Tomtemor du måste hjälpa mig, så att jag blir frisk”, sa tomten. Det lovade tomtemor. Hon bäddade ner sin tomtegubbe i sängen. Hon gick och hämtade det stora tjocka täcket av björnmossa och lade det över tomten. Så gick hon ut i köket för att hämta lite av sin hemkokta medicin.

Men vad nu? Den var ju slut! Då måste jag koka lite ny medicin, sa tomtemor. Hon tog fram den stora järngrytan, hällde i lite torkade lingon och blåbär, en kanna julgransbarr, några droppar vårregn, några myrägg, snigelslem och två kannor smält snö. Så tog hon ner burken med grankottefrön och såg att den var tom!

Tomtemor började gråta. Vad skulle hon göra nu? Grankottefrön är ju den viktigaste ingrediensen, utan den kan inte medicinen göra tomten frisk!

Tomtemor satte sig ner på golvet och grät ännu mer. Plötsligt hördes en liten röst som sa: "Var inte ledsen tomtemor. Jag kan hjälpa dig." Tomtemor tittade upp och framför henne stod en liten, liten mus.

”Hur ska du som är så liten kunna hjälpa mig? Jag behöver ju en hel kanna grankottefrön, det kommer att ta ett helt år för dig att samla ihop det”, sa tomtemor.

Den lilla musen svarade: ”Har du glömt bort alla våra vänner? Vi ber dem om hjälp.”

Sagt och gjort. Den lilla musen tog sin lilla lergök och blåste i den. Pip, pip, pip! Skogens alla ekorrar, skogsmöss och fåglar kom till tomteboet för att hjälpa till. Efter bara en timme hade de samlat ihop alla grankottefrön som tomtemor behövde. Hon började genast att göra i ordning medicinen åt tomten. Alla djuren stod och tittade på när hon rörde i grytan. Det luktade faktiskt ganska gott om den.

Tomtefar började att bli ganska otålig, så han ropade ” Jag är törstig! Jag behöver medicin!”

”Lugna dig lite lille tomten, så kommer jag med vatten och medicin”, ropade tomtemor tillbaka.

Jultomten drack lite vatten och svalde medicinen. Tomtemor tyckte att han var riktigt duktig. Efter en stund kände han sig mycket bättre. Han orkade att sitta upp i sängen för att läsa barnens önskelistor. Efter ett par dagar var han helt frisk och kunde jobba i tomteverkstaden. Nu fick alla jobba med en väldig fart för att hinna klart med alla julklappar till julafton.

Dagen före julafton började det att snöa tidigt på morgonen. Det snöade hela dagen. På julaftons morgon gick det inte att öppna ytterdörren för all snö. Alla julklappar stod färdigpackade i tomteverkstaden, men vägen dit var helt igensnöad. Det var bara för jultomten att ta fram den stora snöskyffeln. Han skottade och skottade. Hela dagen höll han på. Alla tomtenissarna hjälpte honom att skotta. När de äntligen var klara hade det redan blivit eftermiddag och det var alldeles mörkt ute.

”Ni måste hjälpa mig att dela ut julklapparna”, sa jultomten till alla nissarna.

”Men vad kommer barnen att säga om inte du kommer, vi som inte ens har något skägg”, sa nissarna.

Tomtemor som var så klok kom på en idé!

”Jag kan göra ansiktsmasker och klistra på skägg, som nissarna kan ha på sig, så ser de ut som dig, tomten”, sa hon.

Och varje år sedan dess hjälper tomtenissarna till med att dela ut julklappar åt alla barn, och då har de tomtemaskerna på sig. Kanske är det en av nissarna som kommer till dig i jul? Titta, eftersom han har en ansiktsmask med skägg på sig.

Jultomten tyckte att det var skönt att få lite hjälp med julklappsutdelningen, nu när han har blivit så gammal.

Men - vem kommer med julklappar till tomtebarnen?

SNIPP, SNAPP, SNUT SÅ VAR DEN HÄR SAGAN SLUT