Motivationen för att få betyg bland årskurs nio-eleverna var hög. Skolan bjöd in skolbibliotekarierna för att genomföra textsamtal inom ramen för ämnesplaneringen. Skolbibliotekarierna insats var också en del av det systematiska kvalitetsarbetet där Ramnerödsskolan särskilt angett att man önskade hjälp från Skolbibliotek Uddevalla.

Resultatet för lässatsningen blev att 40% av eleverna fick slutbetyg och behörighet, något som betraktas som en framgång. Den lyckade ansträngningen gjorde att försteläraren Mikaela Nilsson som också är ämnesansvarig fortsatte arbetet på liknande sätt med sina kolleger under höstterminen 2020. Elever i årskurs åtta och nio genomför under höstterminen textsamtal med temat integration, ett ämne som många elever brinner för men som inte är helt lätt. I en intervju berättar Mikaela vad som varit bra och vilka utmaningarna har varit i lässatsningarna. Alla klasser har läst e-böcker i Welib.

Framgångsfaktorer

Var det inte lite sent med en lässatsning i slutet på vårterminen i årskurs nio?

-Jo, självklart vill vi att lässatsningar genomförs tidigt, och vi arbetar med alla delarna i ämnet svenska. Men när det gällde just de här eleverna, så var de väldigt motiverade och det underlättade arbetet. En motivationsfaktor var att de såg målet så nära i tiden. De hade ett tydligt mål att komma in på gymnasiet. Vi vuxna vill gärna se att lässatsningar kommer tidigt, men för eleverna behöver de ha ett tydligt mål och då passade det väldigt bra att vi gjorde det i nian. Det ser vi en tydlig skillnad på nu med eleverna som går i åttan.

Vad var det som gjorde att det gick så bra med lässatsningen i våras?

En framgångsfaktor var att lässatsningen stämde bra överens med den planering som vi gjorde. Eleverna jobbade med textsamtal med skolbibliotekarierna Cajsa och Mariann och sedan gjorde vi lärare en bedömningsuppgift som var tydligt kopplade till arbetsområdet. När det gällde textsamtalen, så tyckte eleverna att det var skönt att det kom någon utifrån som inte satte betygen. Det blev inte en prestation på samma sätt. Sen hade vi lärare noggrant gått igenom formen och vad som skulle bedömas. Vi genomförde också fler arbetsuppgifter som var kopplade till detta. Det går inte helt entydigt säga att det var just textsamtalen som gjorde skillnad. Men det var en del i hela arbetsområdet. Vi lärare gjorde också textsamtal med eleverna och kunde göra bedömningar utifrån det.

Temat vi valde i våras var också väldigt uppskattat. Temat var framtidstro som sedan fick arbetsnamnet: Ett steg in i vuxenvärlden. Vi ville först arbeta med dystopier men tyckte att vi ville inge lite mer hopp, än vad dystopier erbjuder och det kopplade i så många delar för just de som går i nian.

Sedan får vi inte glömma att även om det fanns elever som hade betyget F, så ledde textsamtalen till att läsintresset väcktes hos en del. Det finns ett värde av att ha fått ett läsintresse som man måste ta fasta på. Det kanske inte finns med i en utvärdering men är något som eleverna har gott av i livet ändå. I en grupp jag hade ville eleverna inte sluta med textsamtalet fast lektionen hade slutat, och det var elever som inte hade betyg. För en del är steget till F extremt stort, men har man fått prova på att läsa och diskutera texter så har man kommit en bra bit på väg.

Hur har ni delat upp lässatsningen mellan er lärare?

I svenska och svenska som andraspråk samplanerar vi mycket och det har gjort att eleverna inte har gått ifrån svensklektionerna, de har fått gått ifrån på B-språkslektionerna. Eleverna har inte heller haft ett modernt språk, de har haft B-språk svenska. Vi gör på samma sätt i årskurs åtta och nio i år. Detta har involverat flera av lärarna, vilket är positivt eftersom det blir fler som är insatta och vi arbetar tillsammans.

I temat integration håller eleverna i årskurs åtta på att utvärdera lässatsningen medan eleverna i årskurs nio fortfarande håller på med textsamtal. För de pågående lässatsningarna så har det under hösten tyvärr handlat mer om ordning och reda i stället för fokus på textsamtalen. Det kan bero på att det varit för stora grupper. Sedan vet vi, efter att ha tittat på resultat och jämfört med tidigare år, att de som går i nian nu, har svårare för sig i fler ämnesområden, statistiskt sett.

Har ni arbetat på temat med fler sätt än textsamtal?

Ja, vi har visat filmklipp på temat och de har fått skriva. Vi har arbetat med momenten läsa, tala och skriva. I årskurs åtta har vi kommit in på sociolekter, att man använder språk på olika sätt i olika sociala sammanhang.

Att använda e-böcker

Vad har ni använt för böcker?

Vi har gått ifrån att alla elever ska läsa samma bok, istället jobbar vi efter ett tema där eleverna kan välja bland tjockare eller lättare böcker eller ljudbok. Det blir inte så stor grej av det, vilken nivå man är på. Istället kan eleverna välja vad som passar varje individ bäst. Eleverna befinner sig på så olika nivåer. Det är också svårt att hitta en bok som lockar alla. Textsamtalen har varit i grupp på liknande sätt som i nationella proven med diskussion och samtal kring böckerna. Några elever, har vi märkt, tycker inte om att läsa på skärm, de har då fått tryckta böcker. Men de tryckta böckerna har ingått i temat och funnits som e-bok. De allra flesta har läst e-böcker och flertalet har också tagit sig igenom hela boken. Tiden som vi har beräknat har räckt till. Vi hade läslogg samtidigt och textsamtal efteråt i grupp. Vi vill att eleverna ska få läslust. Vill man använda sig av ljudbok är det okej, precis som att många vuxna idag lyssnar på böcker.

Att vi fick Welib med e-böcker i våras kom ju väldigt lägligt när många var hemma. Jag upplever att eleverna läser mer sedan vi fick Welib. Alla elever i årskurs åtta visste hur de skulle komma åt Welib utan att vi behövde visa det för dem. Det visar att Welib är något som eleverna har tagit till sig. Vi läste e-böcker från Welib i sjuan men inte särskilt mycket, vi nosade på det då.

Har Welib laggat för er när så många har läst?

I våras gjorde det, det men inte särskilt mycket. Men inte nu under hösten. Nu har vi tre klasser i gång samtidigt.

Har du något tips till andra lärare som vill komma igång med Welib?

Att titta på de samlingar som har gjorts. Skolbibliotek Uddevalla hade gjort samlingar på temat integration åt Norgården och det var den samlingen som vi utgick ifrån. Det är också enkelt att göra egna länksamlingar. Dessa har vi sedan delat med eleverna i våra Google classroom.

Kommer ni fortsätta med lässatsningar på dessa sätt?

Vi kommer utvärdera och fortsätta på något sätt givetvis. Kanske börja tidigare, i sjuan. Jag tror på en sån här lässatsningen men jag tror också det är viktigt att det hänger ihop med den ordinarie undervisningen så att eleverna ser en mening med textsamtalen. Det ska inte vara en extra sak som man lägger till, utan få in det på så bra sätt som möjligt i undervisningen. Sedan tror jag det är bra att vi har fördelningen så att läraren gör bedömningen och skolbibliotekarierna kommer med tips- idéer och gör textsamtal. Att skolbibliotekarierna kom in och hjälpte till i lässatsningarna föranleddes av att Ramnerödsskolan 2019 uppgett i sitt systematiska kvalitetsarbete (SKA) att de önskade stöd från skolbibliotekarierna.

Har ni upplevt några problem med Welib?

Ett problem är att det inte går att se sidhänvisning på böckerna. Eleverna har fått gå in på nätbokhandeln för att titta på hur tjock boken är och då blir det ytterligare en omväg för dem in i boken.

Tack Mikaela! för att du delat med dig av ert arbetssätt på Ramnerödsskolan!

Text: Jennie Högberg