När ett barn lär sig läsa öppnar sig en helt ny värld. Det är ett stort steg att erövra för varje enskild individ och nyckeln till framgång i skolans alla ämnen. Genom att arbeta med grundläggande läs- och skrivutveckling i förskoleklass har vi “vunnit” ett helt år och vi har nu elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling i år 1 än vi tidigare haft. Vad gjorde vi då för att detta skulle bli verkligt?

Bakgrund

I vårt systematiska kvalitetsarbete kunde vi, utifrån våra resultat på de nationella proven i både år 3 och år 6, utläsa att våra elever har svårt med läsförståelsen. Samtidigt som vi började analysera skolans resultat hade vi under många år uppmärksammat att elever som började i förskoleklass kom till skolan med ett bristande ordförråd. Vi är en skola som har ca 40% med annat modersmål men vi kom fram till att även våra elever som har svenska som modersmål hade ett bristfälligt ordförråd. Vi såg att många elever på vår skola hade svårt att uttrycka sig, både muntligt och skriftligt på svenska. Vår erfarenhet är också att eleverna som börjar i förskoleklass är ivriga att lära och vill ha “skola”. Varför inte börja redan från skolstart i förskoleklass med organiserad läsinlärning?

Skolverkets insats “Läsa-skriva-räkna-garantin trädde i kraft 2019 och är en garanti för tidiga stödinsatser. Alla elever ska få rätt stöd i rätt tid. Elever i behov av stöd i förskoleklass och år 1 ska uppmärksammas och målet är att fler elever ska nå målen. Trots detta hade vår skola elever som inte lärt sig läsa i slutet av år 1 såsom garantin avser. Vi behövde tänka på ett nytt sätt för att få fler elever att lära sig läsa och därmed få fler elever att nå målen. Vi ville komma så långt som det var möjligt med de befintliga resurser vi hade. Därför kände vi oss enormt inspirerade och taggade inför uppdraget. Här hade vi en fantastisk möjlighet att göra skillnad och skapa förändring. Vi hade höga förväntningar på oss själva men också på både elever och föräldrar. Vi tog möjligheten och kastade oss ut!

Utifrån kommunens mål övergripande mål Trygghet och Studiero samt Ökad måluppfyllelse ville vi ändra vår organisation för att fler skulle ha möjlighet att uppnå målen samt få både elever och föräldrar att förstå och tycka att skolan är viktig och rolig. Att få föräldrar engagerade och intresserade av skolan kändes som ytterst viktigt och visade sig senare bli en nyckel till vår framgång med vår läs- och skrivsatsning i förskoleklass.

Våra mål blev

• Öka måluppfyllelsen i Sv/SvA samt matematik.
• Alla ska läsa när de börjar ettan.
• Fokus på kunskap - skola är roligt och viktigt.
• Eleverna ska trivas - förståelse och respekt för varandra.

Vad gjorde vi?

• Lärare tar emot förskoleklasselever
• Börja i förskoleklass med fokus på språkutveckling samt läsinlärning under lekfulla former.
• Tydligt ledarskap med tydliga strukturer - fokusera på gott beteende - alla elever ska trivas i skolan.
  

Höga förväntningar och kunskapstörst

För att få föräldrarna medvetna, intresserade och engagerade bjöd vi in till ett första
föräldramöte på våren innan skolstart. Vi berättade om skolan, våra förväntningar och vad föräldrar kunde börja träna med sina barn redan under sommarlovet. Vi visade på kriterier för bedömning år 1 och vad som krävs i år 9 för att kunna välja gymnasieprogram.

Vi började terminen med delar av Skolverkets bedömningsstöd (år 1:s bedömningsstöd) tillsammans med Hitta språket/Hitta matematiken (förskoleklassens bedömningsstöd) för att se var eleverna låg och hade det som underlag vid planeringen av vår undervisning. Vårt lustfyllda arbete med bokstäver och bokstavljud har kombinerats med att skriva mycket redan från skolstart. Alla kan skriva någonting, en bokstav, ett ord och kanske flera ord. Vi har uppmuntrat skrivandet och barnen har visat lust och intresse att lära sig mer.

Varje vecka hade vi sex ord i läxa utifrån metoden Bornholm, detta för att öka ordförrådet samt ge eleverna ordbilder. Läxa i förskoleklass undrar ni? Ja ni läste rätt. Det kan nog uppfattas som kontroversiellt för vissa men vi är djupt eniga i denna fråga. För oss blev det inte ens en fråga utan ett naturligt led i det språkutvecklande arbete vi vill driva i förskoleklass. Vi har enbart fått positiv respons av föräldrar och vi har också sett mycket goda resultat hos eleverna. De här sex orden återkom på olika sätt i veckans arbete i klassen. Vi har sett en tydlig utveckling av elevernas ordförråd och deras förmåga att beskriva, förklara och använda synonymer. Det har stärkt alla elever, både flerspråkiga och svenskfödda.

Vi blandade språklekar från Bornholmsmodellen tillsammans med andra lustfyllda språkliga aktiviteter. För elever som hade kommit längre i sin utveckling hade vi ASL-grupper där eleverna fick “skriva sig till läsning” på dator med hjälp av talsyntes. Eleverna arbetade i par och stöttade varandra i skrivandet. Vi såg att eleverna utvecklades i sitt skrivande när de kunde fokusera på innehållet i texten och slapp skriva med penna, vilket kan vara lite knepigt när finmororiken ej ännu är utvecklad. Detta gynnade alla elever som på så sätt kom till sin rätt i skrivandet. Lusten att kunna läsa sin egen text väcktes också när eleverna fick prova att läsa sina texter för varandra. Eleverna ville skriva ännu mer och cirkeln var nu sluten!

Eleverna visade en enorm läs och skrivglädje och vi kunde rida vidare på den vågen. Undervisningen kunde då lyfta delar i elevernas texter som man vanligtvis inte gör så tidigt som i förskoleklass. Eleverna lärde sig att skriva med stor bokstav, mellanrum och punkt. Många elever lärde sig också att använda olika skiljetecken som utropstecken och frågetecken.

Flera framgångsfaktorer

Vi satte tidigt in extra stöd för de elever som var i behov av det. Här använde vi den evidensbaserade metoden Fonomix munmetod. Varje vecka fick eleverna undervisning som innebär att lära sig läsa med bilder på munnar som visar hur ljudet ska göras. Eleverna träffades i mindre grupper och övade praktiskt både gemensamt och enskilt. Eleverna fick varje vecka med sig “läxor” i form av övningsuppgifter att göra hemma tillsammans med föräldrarna för att träna ännu mer och att befästa det vi hade gått igenom i skolan. Den här satsningen lyfte den specifika elevgruppen så att även elever med språkstörning knäckte den alfabetiska koden och kunde börja läsa korta ord.

Under hela året hade vi regelbundna bedömningar där vi mätte hur många ord per minut eleverna kunde läsa, enligt Bravkodsmetoden. Vi formulerade lämpliga mål för eleverna både i svenska, matematik och socialt och skickade hem tydlig information över vad föräldrarna kunde stötta sitt barn med. På loven har vi alltid skickat med “läxa”. Flera elever går inte på fritids och då brukar det vara extra uppskattat att få med sig ett roligt material hem. Det kunde till exempel vara ett pysselhäfte och små böcker att läsa hemma. Vi valde att differentiera uppgifterna så det fanns flera nivåer för att passa alla elever.

För att fortsätta engagera föräldrar startade vi ett instagramkonto där vi varje dag beskrev arbetet i skolan. Med hjälp av bilder från undervisningen kunde föräldrar få en inblick i hur vi arbetade och känna sig delaktiga.

I vårt mål att få alla elever att trivas i skolan har vi lagt stort fokus på klassens trivselregler och vad vi behöver för att må bra och trivas tillsammans. Vi har använt oss av olika strukturer i kooperativt lärande för att eleverna ska lära känna varandra och acceptera varandras olikheter. Vi tror att en nyckel till framgång i skolan beror på lärarens förmåga att forma gruppen och hur individerna fungerar tillsammans. Genom att lägga mycket tid i början på sociala regler tydliggör vi klassens ramar. Hos oss gäller verkligen ramar med kramar. Vi slipper många konflikter som kan uppstå i oroliga grupper och kan istället fokusera på undervisning och det vi är i skolan för att göra, få nya kunskaper och ha roligt tillsammans.

Tro för den skull att vi lutade oss tillbaka för att gruppen fungerar bra i början. Alla som arbetar med barn i grupp vet att gruppen förändras i takt med elevernas utveckling. Det kan räcka med att en ny elev tillkommer i gruppen så får vi “backa tillbaka” och repetera våra trivselregler och hur vi förhåller oss till varandra. Genom att följa gruppens sociala utveckling och inte släppa taget skapar vi en trygg ram där elever trivs och kan utvecklas.

Grundpelarna i arbetet

• Bornholmsmodellen tog frams av läsforskaren Ingvar Lundberg och har legat till grund för elevernas språkutveckling i förskoleklass sedan tidigt 90-tal
• Bravkod- en träningsmetod för elever som behöver automatisera sin avkodning vid läsning. Vi använde materialet som bedömning av eleernas läsförmåga.
• KL - kooperativt lärande, en modell med olika strukturer som möjliggör alla elevers delaktighet i undervisningen.
• Fonomix munmetod, förankrad i aktuell forskning och flera studier finns från förskoleklass.
• Skolverkets bedömningsstöd i förskoleklass, Hitta språket, Hitta matematiken.
• Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik år 1.

Hur blev det?

Efter kartläggning av fonologisk medvetenhet (“Hur låter orden” är ett vetenskapligt utprövat grupp-prov, som kartlägger fonologisk medvetenhet hos 6-åringar) ser vi en ökning med 18% av godkända elever när vi jämför med föregående år.

De flesta eleverna kunde läsa när de slutade förskoleklass. Många elever nådde målen för Bravkod med god marginal. Även elever med språkstörning “knäckte koden” och kunde koppla ljud till bokstav innan de slutade förskoleklass. Det har gett oss en språngbräda in i årskurs 1 som gör att vi kan arbeta på en högre nivå än vi tidigare gjort i klass 1.

En annan stor vinst vi ser är att det inte blev något “glapp” som uppstår vid lärarbyte mellan förskoleklass och år 1. Eleverna är trygga med oss som lärare inför år 1 samt att vi på skolan får en kontinuitet och har satt rutiner och strukturer redan vid start.