Läsning i undervisningen: att ligga steget före

17 maj 2019, kl. 10.39

Ta del av specialläraren Maria Skölds inspirerande beskrivning av sitt arbete med läsning på Norrskolan i Uddevalla. Maria berättar om allt från lästräning, ordbildsträning och nyttan av att ha ett bra bokbestånd på skolan. Hon ger tips på sätt att arbeta i klassrummet och ger också tips på hur man skapar bra läsupplevelser och vilka böcker som fungerar. Hennes kunskaper inom matematik ger nya perspektiv på läsning.

Läsinspiration i mängder på Norrskolan

Vilken bok ska jag välja nästa gång? Läsinspiration i Norrskolans korridor.

Maria Sköld jobbar läsfrämjande

Vad arbetar du med?

Jag är speciallärare med inriktning mot matematik. Här på Norrskolan jobbar jag med matematik och svenska men det har mest blivit svenskundervisning för det var det som det fanns störst behov av. Om inte läsningen sitter så blir det svårt med matematik.

Hur märkte ni att det fanns störst behov av lästräning på skolan?

Det kan visa sig på väldigt olika sätt. Oftast kan vi se det när lärarna har gjort en screening i klassrummet, exempelvis DLS, skolverkets bedömningsstöd mm. Då kan vi se vad vi behöver arbeta med i klassen, och vilka elever som vi behöver kolla upp lite extra. Vårt samarbete mellan lärare, speciallärare och specialpedagogen har varit en framgångsfaktor. Vid behov, kan man behöva göra en läs- och skrivutredning, då kan även en logoped vara inkopplad. Vi har använt oss av programmet Logos som grund i en läs-och skrivutredning. Hos oss är det specialpedagogen Camilla som genomför dessa utredningar. När jag eller min speciallärarkollega Marina har fått resultatet arbetar vi utifrån det. Det kan handla om att jag arbetar med exempelvis komplexa grafem, kopplingen grafem och fonem med mera.

Läs mer om begreppet grafem och om testet Logos

Dokumenteras ditt arbete?

Ja, det gör det. När vi har gjort en utredning med Logos så tränar jag med eleven i intensivperioder om 4 veckor i 4 perioder, totalt 16 veckor, och sedan använder vi Logos igen för att se om det har skett en utveckling. Det är roligt både för oss och eleven att se när färdigheterna utvecklas. Men det ser väldigt olika ut och det kan vara svårt att identifiera problemet och få grepp om vad som egentligen behöver tränas.

Ger förslag till lärare hur de kan arbeta

Jobbar du alltid enskilt?

Det kan se olika ut, oftast enskilt med uppdrag som står i åtgärdsprogram men jag och mina kollegor samarbetar ofta med lärarna. Så ibland har vi en mindre grupp, ibland arbetar vi mot en hel klass. Exempelvis såg vi vid ett tillfälle att många elever i samma klass behövde lyfta sin läsförståelse och läshastighet. Då lade vi gemensamt upp en lässatsning tillsammans med lärarna. Vi skapade mindre läsgrupper i klassen. Läsarna var på olika nivåer och jag hjälpte dem med läsmaterial i olika nivåer. I biblioteket har vi hyllor med böcker som är avsedda för gruppläsning. Samtidigt som vi tog helhetsgrepp om klassen hade några elever enskild intensivträning. Vi visade även hur lärarna kan arbeta med intensivträning med enskilda elever. Vi hinner inte att arbeta enskilt med alla elever som behöver hjälp, därför behöver vi lärarnas hjälp. I den klassen använde vi även Nyponförlagets böcker som eleverna hade som läsläxa. Till dessa böcker finns superbra frågeställningar gratis att hämta på deras hemsida, eleverna fick med sig frågorna hem. Det blev läsförståelseträning även hemma. Här är ett exempel på en bok med arbetsmaterial. Fakta om plats i havet, det är ju ett högaktuellt ämne också.

 Jag är en av dem som köper in böcker till skolans bibliotek och då försöker jag att köpa in till de temaområden som de använder i klassrummet. När man är lärare i grundskolan så har man kännedom om vilka temaområden som brukar komma.

Du är en av dem som köper in, hur blev det så?

Jag insåg att om jag ska kunna minska mina insatser ute i klasserna, så måste jag ligga steget före, och inspirera till läsning istället för att lägga min tid på att göra brandkårsutryckningar. Om fler elever får en läsupplevelse och ett större intresse för läsning, desto mindre enskilda insatser blir det för mig i förlängningen. Jag såg också att det var svårt att hitta böcker som var anpassade och lättlästa för de elever jag fick arbeta med. För våra sva- elever så har vi börjat bygga upp ett bestånd på andra språk. Tidigare fanns det inte mycket litteratur med lättläst fakta när jag började på skolan. Mina tips till inköp hittar jag på olika hemsidor, bibliotekssidor och sådant som skolbibliotekarierna har tipsat mig om. Ett tips var bland annat att köpa in nya kapitelböcker som finns i serier för att locka till mer läsning efter första boken. Ett exempel är faction (fakta och action), exempelvis serien “Den magiska trädkojan” som ständigt är utlånade. Ingelin Angerborns böcker går som smör. Vissa böcker köper jag in tänkt som högläsningsbok, som exempelvis böcker med sociala frågor och andra böcker köper jag in med syftet att stimulera läsintresse. Jag brukar lägga in en bok hos lärare och fråga, vill du ha den här till högläsning? När man vet vilka arbetsområden klasserna arbetar med, brukar jag dela ut nyinköpta böcker till mina lärarkollegor så att de kommer till användning direkt. Vi har ingen skolbibliotekarie på plats i vårt bibliotek, så jag har gått igenom med alla lärarna hur skolbiblioteket fungerar. Jag har berättat om vad skillnaden är mellan Hcf och Hcg, var man kan hitta nybörjarläsning, hästböcker, lättläst fakta och lättlästa böckerna. De här kategorierna har vi märkt upp med egna färger på bokryggarna.

Boktips

Tuffa gänget-serien är väldigt populär och Dubbel-Trubbel för dem som också gillar Dagbok för alla mina fans.

Jobbar du med intensivläsning?
Lästräningsmaterialet Bravkod använder jag mig av dagligen i mitt arbete med intensivläsning. Där tränar man enskilt med eleven i att överinlära och automatisera avkodningen av bokstäver, stavelser och ord. Jag och min speciallärarkollega Marina arbetar med detta på skolan. Om eleven inte kan ljuden i orden så blir det svårt att läsa. En annan viktig del i läsning är att läsa hela ord som ordbilder. Då kan man exempelvis använda ordbildsträning med kjellstaffans.fi. Där kan man läsa orden slumpmässigt och med tidtagning. Bra för elever som är tävlingsinriktade!

När jag träffar enskilda elever vill jag ge dem en läsupplevelse också. Barnen får välja en bok själv, men jag kan ge dem tips var de ska hämta boken från, sen lästränar vi tillsammans utifrån den bok de själva har valt. När böckerna kommer nya kan jag använda dem som en morot för de elever som har det jobbigt med läsningen. De får titta på de nya böckerna före alla andra för de behöver mest inspiration. Det kan vara både svårare och lättare böcker beroende på vad eleven behöver lära sig. Ett exempel är Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda, en bok med en ganska svår text. Dubbeldeckarna är också en bra bok som passar för den som behöver lagom mycket text. Den är inte lättläst men den blir inte långtråkig och förenklad heller.

Krafttjejerna är en poulär bok

Krafttjejerna är populär läsning på Norrskolan

Den här boken är för de yngre åldrarna- Kraftjejerna, Vampyrina. Där man som vuxen kan läsa sidan med mycket text och eleven läser sidan med lite text.

“Om vi ska kunna minska våra arbetsinsatser med enskilda elever så måste vi ligga steget före”

Hur gick du vidare när du såg vilket behov som fanns på skolan?

Jag sa till rektorn att jag vill gärna engagera mig i biblioteket. Jag såg att det fanns ett behov av att bredda utbudet och att organisera biblioteket så att det blev mer lättillgängligt för eleverna. Det tar mycket tid att beställa böcker, lägga in dem i systemet, sortera och att ställa ut böcker i biblioteket och i en vanlig lärartjänst kan det vara svårt att hinna göra allt detta. Jag kan lägga en bokbeställning ifall det blir en lucka, exempelvis när en elev är sjuk.

När jag beställer så tar jag hjälp av en boktipslåda i biblioteket där elever och lärare kan lämna boktips och önskemål om ämnesområden. Så det är inte jag som bestämmer själv över vilka böcker jag ska köpa in. Jag kanske inte kan köpa allt som står där men jag lyssnar på eleverna och utgår från det. Vissa elever som man kanske inte tror är så intresserade kan komma med frågor. -Har du någon bok om ishockey eller motorcyklar? När man vet att någon elev har det extra jobbigt att läsa, tänker jag särskilt på vad det är för tema han eller hon skulle vilja ha.

Hur träffar du eleverna i biblioteket?

Ibland tar jag en 5-minuters runda in och kollar läget, då brukar det ofta vara elever där. Det är öppet på fritidstid och under skoltid är det alltid en lärare med.

Att sätta konkreta mål med läsningen

Du har vid ett annat tillfälle berättat att elever kan önska att de ska kunna läsa en textad biofilm, hur arbetar du med det?

Det finns olika riktlinjer, mellan 100 och 120 ord per minut bör du kunna läsa för att hinna med att läsa textremsan på tv. Cirka 100-110 är ganska normalt. Kommer du upp i den hastigheten så kan du läsa och då krävs det att du kan läsa i ordbilder så att du inte behöver avkoda varje ljud för sig. Det tycker jag är en önskan att alla ska nå dit så snabbt som möjligt. Det är ett mål som barnen själva förstår, att kunna läsa texten på tv.

Ja, där sätter du fingret på något. Det är ju viktigt att målet är konkret och något som barnen själv önskar.

Precis, att kunna gå med kompisarna på bio och se en film, det är något som är önskvärt och förståeligt även bland barnen. Vi använder H4, ett test där man läser så många ord man kan på en minut, men jag har också utvecklat ett eget sätt. När en elev säger: - Men jag är bra på att läsa. Då kan jag säga: - Ja då får vi se hur snabbt du kan läsa och så tar jag en metronom och kollar. En metronom slår ett visst antal slag per minut. Då kanske jag börjar på 40 slag per minut för att göra det långsamt, sen höjer vi tempot lite till och lite till. Vi ser var gränsen går. Samtidigt använder jag ordkort som eleven får läsa i takt. Att använda metronom i det här sammanhanget har jag kommit på själv. I musik börjar man så här, man övar in ett stycke väldigt långsamt och sedan ökar du tempot. När jag själv lärde mig spela piano så fick jag det här med mig. När eleven har rytmen i läsning blir det lättare att avkoda. Det handlar om att sjunga och att läsa rim och ramsor. Har man övat på det blir det inte samma problematik med läsning. En elev ökade hastigheten med 40 ord på en minut med några veckors träning. Materialet med ordkort har jag hittat här i ett förråd på skolan. Det handlar mycket om att höra skillnad på ljud, att vara fonologiskt medveten. I det här fallet märkte jag att eleven kunde läsa, men behövde höja läshastigheten. Hjälpen kan se olika ut, en del behöver lite hjälp och utvecklar sin läsning snabbt och andra behöver en mer omfattande träning.

Eleverna är oftast väldigt positiva när de märker att vi gör det här för deras skull och att vi är tydliga med vad vi ska träna och varför det ska tränas. De behöver vara delaktiga i arbetet och får vara med och utvärdera om arbetsformen har fungerat bra.

Prova metronom på dig själv här

Saknar du något för att kunna göra arbetet, eller är det något du vill utveckla?

Jag jobbar mycket med att försöka utveckla, hitta nya ingångar och material. Om jag har jobbat med en elev under ett år så måste vi göra något annat nästa år även om det är samma sak vi tränar på. Bravkod är exempelvis ett sätt att arbeta och sjustegsmetoden är ett annat sätt.

Jag skulle vilja göra ett ännu större bibliotek och köpa in ännu fler böcker.

Hur använder du faktaböcker?

Jag vet att lärare på skolan gör som små klassrumsbibliotek med faktaböcker utifrån ett temaområde. Med Sva-elever så kan de behöva läsa faktaböcker och skönlitteratur för att få en förförståelse till området som de ska arbeta med i klassen. Där arbetar jag och mina kollegor exempelvis med att stryka under ord och diskutera ord i grupp. Det är en utmaning att förklara hur och när man använder ord och i vilka sammanhang de passar bäst.

Är det något särskilt du vill lyfta fram?

Tidiga insatser är a och o, och att få barnen att läsa tillsammans med sina föräldrar hemma. I förskoleklassen visade de en film från Göteborgs stadsbibliotek på föräldramöten.

Med Praxisalfabetet lär eleverna sig ljuden i alfabetet

Vi använde också praxisalfabetet i de lägre åldrarna så att de skulle lära sig ljuden i alfabetet så snabbt som möjligt. Här har vi en affisch från Pedagogisk design. När vi har gått igenom och introducerar det här för några elever så är det väldigt roligt. Hur låter E och K tillsammans? Vad blir det? Det finns mycket fantastiskt material att arbeta med, men högläsning hemma är grunden till allt och man kan fortsätta med det upp till högstadiet.

Vi har också lovläsning på skolan under loven. På sommaren har vi sommarlovsläsning, då får eleverna utlottade fina priser bland de som har lämnat in en lapp när terminen börjar.

Det finns så många sätt att arbeta på.

Ja, ibland kan man känna att man vänder ut och in på sig själv för det finns så många sätt, och det gäller att hitta rätt sätt till varje elev. Nu har jag börjat med lässpelet Poio, se trailer här

Det finns hur många sätt som helst!

Tack så hemskt mycket Maria för inblicken i ditt arbete och alla dina fantastiska tips.


Fler tips för läsinspo

Hitta affischer med läsinspiration på Barnens bibliotek:

Stöd för att arbeta med skolbiblioteket och inköp av böcker på din skola får du av skolbibliotekarierna i Uddevalla: skolbibliotek@uddevalla.se

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00