Hur arbetet började

På Dalabergsskolan har det aldrig funnits några tvivel på huruvida vi ska arbeta med CPS eller inte, utan snarare hur vi ska implementera metoden och förhållningssättet på skolan. Att vinsterna är många blev tydligt redan när arbetet startade. Vår dåvarande skolpsykolog certifierades och påbörjade arbetet med dåvarande rektor, elevhälsan åkte på tre-dagars utbildning med Dr Ross Greene, vi läste böcker som Vilse i skolan och Hitta rätt och vi startade en utbildningsgrupp. Utbildningsgruppen var ca 8 personer som skulle bli bärare av förhållningssättet och metoden som sedan skulle spridas vidare. Under pedagogiska konferenser, K- dagar, arbetsplatsträffar och i EHM har vi fört in CPS. CPS finns med i alla de värden vi vill förstärka på vår skola. Vinsterna är många och vi ser dom i såväl organisationsnivå som gruppnivå och på individnivå.

Skolans personal förenas i förhållningssättet barn gör rätt om de kan

Förhållningssättet Barn gör rätt om de kan är kärnan i CPS. Förhållningssättet utgår från att det finns en förväntan som eleven förväntas möta men att eleven inte alltid har de förmågor som krävs i just den situationen. Vi har alltså inte ett kategoriskt perspektiv utan ett relationellt då förmågan och förväntan formas av lärmiljön, uppgiften/ aktivitetens utformning och/ eller elevens förmåga.

Att arbeta tillsammans i skolan är ett måste för att ge elever och personal de bästa förutsättningarna och en bra arbetsmiljö. Vi som arbetar i skolan vet att ensam inte är stark och att vi tillsammans skapar möjligheter. I vårt förhållningssätt Barn gör rätt om de kan möts vi och vi reflekterar kring de förväntningar vi har på vår verksamhet. Förhållningssättet samlar oss och leder vårt arbete framåt. Förhållningssättet blir ett verktyg för att skapa situationer där eleven kan lyckas och växa. I CPS tränas även den vuxna på att beskriva förväntningar och syfte med ett barnvänligt språk. Med realistiska och tydliga förväntningar som vi kan uttrycka på ett sätt som är förståeligt utvecklar vi även vårt ledarskap i klassrummet.

Med CPS har vi ett gemensamt språk. Vi använder nyckelbegrepp som är väl övervägda för att fylla rätt funktion och vi har tydliga riktlinjer i hur vi uttrycker oss när vi pratar om olösta problem och bekymrande beteenden. Språket enar oss, vi förstår varandra och vi kan stötta varandra genom att använda oss av ett gemensamt vokabulär.

Verktyg med vinster för såväl personal som för barn

CPS ger oss gemensamma verktyg. I ALSUP (Assessment of Lagging Skills and Unsolved Problems) har vi ett diskussionsunderlag för att förstå förmågor, förväntningar och identifiera olösta problem. Verktygen för att tillämpa förhållningssättet är Plan A, Plan B och Proaktiv Plan C.

I Plan B (samtalen) ser vi många direkta vinster för såväl personal som barn. Samtalet har en återkommande struktur utifrån de tre stegen, empati-steget, definiera vuxenbekymmer-steget och invitations-steget. Strukturen skapar en trygghet och ett gott samtalsklimat för alla involverade i samtalet. Andra vinster vi ser på Dalabergsskolan är att vi tränar på att lyssna. Talutrymmet är tydligt fördelat och vi tar oss tid för att lyssna, vi har tydligt barnperspektiv och låter barnet få det utrymme som hen behöver. Samtalet blir ett tillfälle för språkutveckling. Genom att ta sig tid att välja rätt ord och att både reflektera och metareflektera utvecklar vi även vår kommunikativa förmåga.

Den tydliga strukturen bidrar till att eleven utmanas i sitt språk, att beskriva det som är svårt eller en framgång. Vi vet att pojkar inte utmanas språkligt på samma sätt som flickor.

Delaktighet, empati, tillit och inkludering

Att delaktighet och inflytande ger gott resultat på studiero och motivation är väl känt och det är precis det vi ser på Dalabergsskolan. Med CPS får vi möjlighet att påverka det som påverkar oss. Empati och förståelse tränar vi genom hela samtalet genom att beskriva vad som sker och hur det påverkar oss på ett sätt som är fritt från utmanande beteenden, skuld och skam, vilket ökar vår förståelse för konsekvenser. Extra tydligt blir det när vi i invitationssteget ska hitta ett sätt att hantera det olösta problemet, ett sätt som är både realistiskt och ömsesidigt.

Att arbeta med CPS är att arbeta både förebyggande och främjande. Våra relationer förbättras och eleverna ser goda representanter för vuxenvärlden, vi skapar tillit till vuxna.

Vi stannar upp och reflekterar för att öka vår förståelse vilket leder till ökad tillgänglighet, inkludering, extra anpassningar och med det också högre måluppfyllelse.

Så, hur går det för Dalabergsskolan?

Jo, vi är i full gång. Vi startade terminen med att en stor del av personalen fick ta del av ett webbinarium av Dr. Ross Greene. Reflektionerna från personalen var positiv, de kände igen mycket från det arbete vi gjort och de var redo att sätta igång. Det har gått några veckor och flera i utbildningsgruppen har bedömts självständiga i sitt arbete med ALSUP och är nu inne på Plan B. Flera elever på skolan har kontinuerliga Plan B och elever frågar efter Plan B. ALSUP och Plan B är verktyg som vi berör i stor del av elevhälsoarbetet.

Dalabergsskolan samarbete med Norrskolan fortsätter och vi planerar för nya träffar där vi kan lära av varandra genom att belysa framgångsfaktorer och utmaningar. Norrskolans implementeringsarbete drivs av Camilla Bengtsson, som är Certifierad CPS- utövare. I kommunen finns även ett nätverk för de skolor/verksamheter som vill mötas i CPS. Det finns också kontakt med skolor i Haninge, Ekerö och Göteborg.

För att hålla i och kontinuerligt utveckla CPS på en skola krävs att det råder en samsyn på skolan. För att nå dit behöver rektor aktivt prioritera i skolans utvecklingsarbete för att metod och förhållningssätt ska förankras och utvecklas.

Text: Linda Olsen Wadenhov, specialpedagog, och Martin Svärd, rektor Dalabergsskolan