Delaktighet och sociala färdigheter genom kooperativt lärande

4 juni 2020, kl. 11.42

Mer självgående och stöttande elever, ökad nivå av aktivitet och ansvarstagande i klassrummet. Här berättar lärare på två skolor i Uddevalla vad metoden kooperativt lärande har åstadkommit i deras undervisning.

I en tid där sommarlovet står och knackar på dörren tänker vi tillbaka på läsåret som varit och reflekterar över det som lärts och kanske det som inte lärts. Vi jämför vad som hänt under ett år och kan tydligt se hur elevgruppen och enskilda elever har utvecklats.

Två av våra grundskolor har i sin utvärdering av läsåret sett stora vinster med att arbeta med kooperativt lärande, eller KL, som det kallas i dagligt tal.

KL är en lärarledd undervisningsmetod som bygger på lärande i social interaktion elever emellan. Genom tydliga strukturer tränar sig eleverna på att inhämta kunskap, sätta ord på sin kunskap, reflektera och analysera.

Äsperödsskolan: Många förmågor tränas

Anna och Ann-Sofie på Äsperödsskolan började arbeta med KL för fyra år sedan vilket de säger var något av det roligaste de gjort.

- Äntligen fick vi verktyg att möta barn med många olika behov. Vi har fått uppleva en fantastisk resa tillsammans med våra elever, både kunskapsmässigt och socialt. Kooperativt lärande är som ett kinderägg! Arbetssättet gör det möjligt att tillgodogöra sig kunskaper, språkutveckling och sociala färdigheter på en och samma gång.

- Eleverna blir aldrig lämnade ensamma i sitt lärande. Tillsammans kan vi så mycket mer. Både starka och svaga, nyanlända och elever födda i Sverige får hjälp till att komma längre i sitt lärande och hela tiden tränas eleverna i att stötta varandra genom ett positivt ömsesidigt beroende, vilket ger positiva sociala mål för gruppen.

Ökad delaktighet och trygghet på Bokenäs skola

Marie och Marita på Bokenäs skola började arbeta med kooperativt lärande i sina respektive klasser under läsåret. De var båda nyfikna på KL och såg möjlighet att pröva arbetssättet. I båda klasserna ville de att eleverna skulle öka sin delaktighet för att komma mer till tals i undervisningen, få chans att samtala med varandra och ta mer plats i olika lärsituationer.

- Det är precis detta som lyckats genom KL!

Vinsterna av att använda kooperativt lärande är att gruppklimatet stärks och tryggheten ökar. Eleverna stöttar och lyssnar på varandra, de vågar fråga och be sin klasskamrater om hjälp samt upplever att det är tillåtet att få hjälp. Det blir synligt att alla är bra på olika saker och alla behöver hjälp med olika saker.

- Det har blivit en ökad förståelse för olikheter i gruppen och att vi fungerar olika. Alla elever har på så vis fått en högre status i gruppen. Alla är mycket mer inkluderade. Det blir ett VI, en känsla hos varje elev att de är viktiga för de andra i gruppen och allas lärande. Alla får ta plats och känna att min kunskap duger. Inga frågor blir dumma att ställa.

En annan stor fördel med arbetssättet är att delaktigheten och aktiviteten hos eleverna blir så mycket större. Alla tar också ett större ansvar för aktiviteterna och att se till så att alla förstår. Samtalsstrukturerna gör att samarbetet blir strukturerat och blir tydligt för alla vad de ska göra. Alla elever upplever att de bidrar och behövs i gruppen. Eleverna ser med allvar på sina uppdrag och olika roller i samarbetet. De blir mycket mer självgående.

- Vi har använt oss mycket av “lärpar”. Vi lärare väljer nya lärpar varje vecka, på så vis får eleverna lära känna fler och hinner inte slita ut varandra.

Lärpar kan användas i olika sammanhang i undervisningen. Det kan handla om att räkna i matteboken, arbeta med problemlösning, fundera över texters innehåll eller diskutera frågor. Man kan också alltid be sin lärkompis om hjälp eller få lov att berätta vad man lärt sig, tycker eller tänker. Det ges möjlighet för alla att komma till tals. Eleverna har ju alltid någon som lyssnar även om det inte är hela gruppen.

- Vi har också valt att äta lunch tillsammans i lärpar, vilket skapat ett större lugn i matsalen då alltid alla har någon att sitta bredvid. Och så får man någon ny att prata med veckan därpå.

Ytterligare en vinst med kooperativt lärande är att du får mer tid som lärare att rikta din hjälp och kan stötta de elever som behöver lite extra. Men även mer tid till att lyssna till elevernas kunskap, deras sätt att förstå och lära. (I planeringen behöver du göra medvetna val av samtalsstruktur och tänka igenom vad du vill att eleverna ska träna på och hur strukturen kan fungera som stöd.) Du jobbar inte mindre, men där du behövs. Gruppen kommer på så vis mycket snabbare framåt.

- Med stöd av KLs tydliga strukturer och strategier får man många verktyg till fler möjligheter och arbetssätt i klassrummet. Men det är viktigt att få med sig förståelsen till arbetssättet, det blir ett visst förhållningssätt i undervisningen.

Eleverna lär känna varandra bättre

Detta tycker eleverna själva om KL:

  • De ger tummen upp!
  • Det har kommit upp på alla utvecklingssamtal att det känns så bra att jobba i lärpar och eleverna ser fram emot måndag morgon då de får nya lärpar.
  • De säger att de känner varandra mycket bättre och leker mer med varandra.
Bok: KL i praktiken

Blev du nyfiken på KL?

Kooperativt lärande bygger på Vygotskijs teorier om lärande och bidrar med fungerande ledstänger i elevernas lärprocess. Arbetssättet är enkelt att sätta sig in i. Boken “Kooperativt lärande i praktiken” är lättläst och full med praktiska och konkreta exempel på samtalsstrukturer som är enkla använda i undervisningen. Här beskrivs de fem grundprinciperna för kooperativt lärande vilka är väsentliga att ta del av och förstå för att lyckas med arbetet.

De fem grundpriciperna

Boken Kooperativt lärande i praktiken

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Eller kontakta oss

    Telefonikon

    0522-69 60 00