Målet med måltidspedagogiken är att barnen ska få ett mervärde av måltiden och på det sättet få mer kunskap. Kunskap om vad som är viktigt för hälsa och välbefinnande såväl som för vårt klimat och miljön. Det ger friskare och mer medvetna samhällsmedborgare med redskap som bidrar till ett gott liv.

Samma pedagogik för olika mål

Olika styrdokument har olika mål.

Förskolans läroplan, kommunens måltidspolicy, nationella hälso- och klimatmål med flera. Många av dessa mål kan uppfyllas genom att arbeta med mat och måltider på ett medvetet sätt. Varje dag används cirka 3 timmar av barnets hela dag på förskolan till aktiviteter i samband med måltider. Detta är en resurs och med medvetet tänk skapas ett mervärde som efter en tid kan blir förskolans förhållningssätt.

Ta initiativ till samarbete

Som måltidspersonal behöver man kommunicera med förskolepersonalen för att hitta bra samarbetsformer för måltidspedagogik. Vill man från kökets sida arbeta mer med ämnet rekommenderar vi att man bjuder in sig själv till förskolans möten och presenterar idén. Hitta en eller ett par ur förskolepersonalen som kan bli samarbetare i inledningen och börja där. Så småningom sprider sig arbetssättet och nyfikenheten, och fler vill delta.

Oavsett vem som tar initiativet att arbeta med måltidspedagogik är det viktigt att vara på samma våglängd och ha diskuterat vilket förhållningssätt som ska gälla på förskolan. Vissa perioder kanske köket är mer drivande och andra är det förskolepersonalen som har tid och möjlighet.

Våga smaka är nyckeln till framgång

Här får du de bästa tipsen och tricksen för att ge barnen modet att våga smaka!

Sapere är en metod som utma- nar alla fem sinnen och barnet får närma sig både kända och okända livsmedel stegvis, utan tvång men med deras egen nyfikenhet som drivkraft.

Att leka med maten ger ett avspänt förhållande till mat och måltider. Ja, nu menar vi inte att ha matkrig eller liknande, utan att använda livsmedel som lärmaterial. Räkna ärtorna på tallriken, vilka färger har maten, varför flyter ett apelsinskal, vad händer med äppelskrutten om man gräver ner den och så vidare. Bara fantasin sätter gränser!

Tittportion är ett annat sätt att avdramatisera introduktion av nya livsmedel. Låt barnet lägga en liten bit av nya maten på sin tallrik. Första gången kanske man bara tittar, nästa gång petar lite i den och till slut hamnar det i munnen. Inga krav på att vare sig lägga något på tallriken eller stoppa i munnen, låt processen ha sin gång.

Smakprov i små bitar, i äggkoppar eller på tandpetare är också ”ofarligt”, lite spännande och lockar fler att smaka. Med tillåtelse att spotta ut eller att inte smaka alls.

Smakbryggor som till exempel apelsin, sweet chili, ketchup eller honung i nya maträtter ger igenkänning och mod att smaka. Exempel är rotsaker i ugn med honung, vitkål med ananas, rostade kikärter med tacokrydda.

Hur kommer man igång då?

Med planering, kunskap och en gnutta fantasi kommer ni en god bit på väg. Sinnligt och roligt är ledorden.

Var förberedd

Planera i god tid i början, när man sedan är inne i arbetssättet kan man vara mer spontan. Börja enkelt med små övningar korta stunder. Förankra alla idéer med förskoleper- sonalen vars barn ska delta.

Skaffa dig kunskap om Sapere-metoden

Det enkla är det bästa och bara en så simpel sak som att börja med att ta in den råa grönsaken på avdelningen och där utforska med alla sinnen ger en bra grund för vidare smakäventyr med grönsaken i olika maträtter. Visa den råa grönsaken hel innan den skärs i bitar, upplevs med alla sinnen och avsmakas. Då får barnet helheten och ser samband mellan råvara och maträtt.

Köket köper hem grönsaken så det räcker till sapereövning på avdelningen och i någon maträtt. Den som utför övningen med barnen behöver kunskap i sapere, fem sinnen. Det kan lika gärna vara köket som gör detta tillsammans med förskolepersonalen och barnen.

Temagrönsaker ger kontinuitet

En fortsättning på att öva sig att äta mer grönsaker är att ha temagrönsaker. En period på 2-3 veckor är lagom där man varje dag serverar grönsaken. Börja varje ny period med sapereövning. Variera tillagnings- och serveringssätt men låt dem återkomma under perioden så man får värdet av igenkännande. Serveringssätt där grönsaken syns tydligt är bra att börja med. Forskning visar att upprepade tillfällen att smaka på samma livsmedel ökar acceptansen och möjligheten att tycka om det.

Köket och förskolan planerar tillsammans in max 2-3 olika perioder (grönsaker)/termin. Försök anpassa till säsong då utbud, kvalitet och pris är bäst. Köket behöver ta fram recept på olika tillagning och serveringssätt. Förskolepersonalen kan spinna vidare och arbeta med grönsaken i bild, konstverk, sång, ramsor, sagor, film, odling med mera.

Håriga mackan stimulerar fantasin och stärker modet

Ställ fram olika grönsaker och frukter skurna i bitar, ärter, rivna morötter, groddar mera. till mellanmål. Försök få med olika former som kan bilda ögon, näsa, mun och hår. Annat pålägg kompletterar. Barnen gör sin egen ansiktsmacka med ”hår” och ansikte av det var och en väljer att ha på. Inget tvång på att äta allt. Tips för köket är att ta till vara grönsaker som är över från lunchen, be förskolepersonalen om hjälp av barnen att skära lite av grönsakerna. Det måste inte vara många sorter. Barn har stor fantasi.

Med appen “Sandwitch” kan barnen skapa hälsosamma mackor digitalt.

Tema världens mat med ovanliga grönsaker

Passa på att introducera lite ovanligare grönsaker på samma sätt som med temagrönsaker. Här kommer till exempel geografi, flaggor och språk in på ett naturligt sätt liksom vad man äter i andra länder.

Födelsedagsfirande och högtider

Ett bra alternativ till att fira med sötsaker är att fira med frukt. Färg, form, matematik och sapere är exempel på övningar. Barnet får välja ut frukter och vara med och skära i bitar till fruktspett eller sallad och bjuda sina kompisar. Man kan även låta barnen skära frukt och grönsaker i bitar och köra i ”trollerimaskinen” (råsaftcentrifugen) till juice. Pressresterna kan sedan användas som stomme i bröd eller blandas med ägg eller potatismjöl till plättar.

Småkockar, barn i köket eller köket till avdelningen?

Beroende på hur köket är utformat kan det ibland vara bättre att köket flyttar ut till avdelningen. Friska och rena barn är ingen hälsofara i köket. Börja enkelt med ett eller två större barn i taget. Kort enkel övning på 10-15 minuter. Blanda dressing, skära grönsaker till mellanmålet, mixa smoothie, sätta deg och så vidare. Låt barnen göra en liten del av det som ska serveras, resten görs som vanligt i köket. Det är inte mängden utan momentet som är målet. Trevligast är om kök och förskolepersonal hjälps åt med övningarna eller turas om.