Vi har skapat en mall i två delar, där sidan 1 görs med alla elever för att få till ett bra samtal kring vad som ger och tar energi i skolan och om hur eleven vill bli bemött. Detta är ett viktigt samtal för att förebygga att svåra och farliga situationer ska uppstå.
Om det ändå är så att det ibland uppstår farliga beteenden används sida 2 i mallen. Sida 2 används alltså bara för vissa elever. När vi tar fram en plan för hur vi tillsammans med eleven kan hantera situationer som är jobbiga för eleven och som kan innebära situationer som är farliga för eleven själv, andra elever och personal är målet alltid att göra eleven delaktig i hur vi kan hantera situationerna på ett bättre sätt tillsammans.

Bemötandeplan

1. Vi börjar med att prata med eleven om gröna aktiviteter för att identifiera det eleven blir lugn av och tycker om att göra. På så sätt blir det lättare att undvika stress, affektpåslag och oro.
2. Utforska sedan vilka situationer som eleven tycker är jobbiga och energikrävande.
3. Prata sedan om hur vi vuxna kan se att eleven mår bra och är lugn och hur den vill bli bemött i sådana situationer
4. Fortsätt sedan med hur vi kan se att eleven börjar gå upp i stress, oro eller irritation och kom överens om vad de vuxna kan göra för att avleda och hjälpa till. Utgå från listan med ”gröna aktiviteter” ni gjorde i början av samtalet.
5. Gör likadant för när eleven tappat kontrollen och när den blivit lugn igen. Tänk på att eleven kan ha en upplevelse av att ha tappat kontrollen även om den inte är utåtagerande. Eleven kanske blir sluten eller passiv men känner av ett ”kaos” på insidan.

Handlingsplan vid risk för farliga situationer

En del elever har ännu inte utvecklat bra strategier för att hantera starka affekter utan den strategi de har, riskerar att bli farliga för dem själva eller omgivningen. Detta är ett symtom på att situationen är övermäktig och inget som eleven väljer att göra. Fokusera därför först och främst inte på den farliga situationen utan utgå ifrån elevens tankar om vad som är svårt i situationen och vad eleven själv kan göra för att de jobbiga situationerna inte ska uppstå. Utgå från Bemötandeplanen och prata om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att färre farliga situationer sak uppstå och för att både elev, vårdnadshavare och personal ska veta hur dessa situationer ska hanteras om de uppstår.

1. Utgå från de olika de delarna i Bemötandeplanen och skriv upp några strategier eleven kan göra och vad de vuxna kan göra, för varje del. Ta återigen hjälp av listan på ”gröna aktiviteter” som kan användas som avledning.
2. När eleven har tappat kontrollen har den inte tillgång till sina strategier så där kommer man bara överens om vad de vuxna ska göra men det är mycket viktigt att eleven är delaktig och får komma med synpunkter och sedan är införstådd med vad de vuxna kommer att göra. Skriv gärna de olika åtgärderna som en trappa med ökad intensitet. ”Först kommer vi att göra så här, räcker inte det gör vi så här”.

Målet är att förebygga så att farliga situationer inte uppstår och att vi tillsammans kan bryta eskalerande affekter utan att eleven ska behöva tappa kontrollen men om det ändå skulle inträffa är det viktigt att vi har tydliggjort vad vi gör i dessa specifika situationer för att hjälpa eleven på bästa sätt om de uppstår.

.

Kartläggningsmaterialet är framtaget för att kunna följa elevens utveckling både kunskapsmässigt och socialt, över tid. Tanken är att kartläggningen skall ge en bild av elevens syn på sig själv som elev, ”elevidentitet” och hur väl eleven knyter an till skolan: akademiskt, affektivt, kognitivt och beteendemässigt.

Kartläggningen består av tre delar. De två frågeformulären, ”Elevens frågeformulär” och ”Vårdnadshavarens frågeformulär” kan användas separat. De genomförs lämpligen vid varje terminsstart men kan gärna användas oftare, vid behov. ”Skolans del” skall följa eleven över tid. Varje termin sammanställs elevens och vårdnadshavarens svar tillsammans med pedagogernas skattning av vad eleven ger uttryck för samt elevens måluppfyllelse.

- Skolans del Pdf, 146.2 kB.
- Elevens frågeformulär (Gammal version) Pdf, 277.3 kB.
- Elevens frågeformulär (reviderad 2024) Pdf, 343.8 kB.
- Vårdnadshavares frågeformulär Pdf, 117.7 kB.

Enkelt frågeformulär för elev
Ett kortfattat samtalsstöd med skalfrågor för att snabbt kunna analysera vad i skolsituationen som dränerar energi från eleven. Redigera frågorna i dokumentet så de passar i er verksamhet.

- Enkelt frågeformulär för elev (redigera frågorna så det passar er verksamhet) Word, 67.2 kB.

På Källan har vi en grupp som särskilt riktar sig till elever med långvarig problematisk frånvaro. Även i våra andra grupper har vi elever som av olika anledningar har svårigheter att ta sig till skolan eller att delta i lektioner. På den här sidan kommer vi att samla texter om hur vi arbetar för att stärka närvaron samt verktyg vi utvecklat särskilt för detta arbete.

Stödmall för att identifiera elever i riskzon Pdf, 273 kB.

Närvarofrämjande handlingsplan Pdf, 194.7 kB.

Missad undervisningstid Excel, 55.8 kB. - Ett verktyg för att visualisera hur mycket undervisning eleven har missat. Man kan också lätt prova olika scenarion och visa vilken betydelse ökad eller minskad närvaro kommer att ha under resten av terminen, både generellt och ämnesvis.

Att tydliggöra mål är en viktig del i arbetet med att stärka skolanknytning och elevidentitet. När vi på Källan pratar med eleverna utifrån Källans skolanknytningskartläggning ingår det frågor om vad de har för mål i framtiden och för den närmaste terminen. Det finns också utrymme för att utvärdera tidigare mål och för att tillsammans formulera vilket stöd eleven behöver för att nå sina mål.

För att ytterligare förtydliga och visualisera kan målen skrivas in i en måltavla. Vissa elever tycker om att ha sin måltavla uppsatt vid sin plats, som en påminnelse både till dem själva och till pedagogerna. Målen måste vara valda av eleven själv och inte en lista på vad vi vuxna tycker att eleven borde sikta mot men självklart stöttar vi dem i att skriva rimliga och relevanta mål.

Syftet är att eleven skall vara delaktig i att fundera över och formulera sina egna mål och att vi tillsammans med eleven genomför aktiviteter och stöttar eleven mot elevens mål.

Målen kan både vara specifika mot ett ämne eller situation och mer övergripande men ska främja och syfta mot elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Vi brukar försöka tänka på följande:

• Max 3 mål
• Skilj på mål och aktivitet
• Eleven skall se målen
• Prata om aktiviteterna/stöttningen eleven behöver för att arbeta mot sina mål

Exempelvis:

Mål: Bli bättre på att läsa

Aktivitet: Lästräning hemma och i på svenskalektionern

Mål: Bli bättre på att hantera min ilska

Aktivitet: Plan B-samtal med min mentor

Mål: Fixa betyg i matte

Aktivitet: Johan ger mig länkar så att jag kan kolla på genomgångar på Youtube innan lektionen.

.

Inför varje utvecklingssamtal har mentorerna skrivit ett framgångsbrev som lämnas till eleven i samband med mötet.

Syftet
- Stärka elevidentiteten
- Betona det positiva
- Kommunicera och stärka det vi vill bygga vidare på

Målen är
- Att eleven kan känna sig tillräcklig
- Att eleven kan känna att eleven lyckas även fast eleven har svårigheter/oro som gör att
- det finns vissa hinder på vägen
- Att eleven och vårdnadshavare känner att utvecklingssamtal handlar om att stärka eleven och samverka tillsammans för elevens bästa

Genomförande
- Skriv ner någon rad/några rader/ eller många rader som syftar till elevens framgångar
- Ta stöd av dokumentationen och ”framgångsfaktorer”
- Ta hjälp av varandra i arbetslaget under reflektioner och diskussioner för att lyfta
fram framgångsfaktorer.

Definition framgångsfaktorer
Tänk på att framgångsfaktorer och framgångar är helt individuellt från elev till elev eftersom
våra elever har olika behov och svårigheter.

Ett dygnsschema kan vara en bra visuell hjälp för både elever och vårdnadshavare för att få syn på hur saker faktiskt ser ut. Det kan handla om att hitta friskfaktorer och det kan användas för att hitta närvarobeteenden. Det kan också spegla vad som tar och ger energi under dygnet.

Här får man helt enkelt välja hur man vill använda det men man kan med fördel ge det som hemläxa till elev och vårdnadshavare så att de i lugn och ro kan göra det och sen kan man på ett möte diskutera vad de kom fram till och hur vi kan stötta från skolan. Det röda är belastande faktorer och det gröna är positiva faktorer eller saker som ger energi.

En social berättelse är en beskrivning av vad som kommer att hända i en viss situation. Syftet är att göra det lättare för eleven att förstå och hantera situationer. Det kan användas för att tydliggöra rutiner och hur man ska agera i olika vardagssituationer eller som förberedelse för en aktivitet som bryter av mot det vanliga2, till exempel en utflykt. Det är viktigt att den sociala berättelsen är formulerad kort och koncist på ett språk som eleverna förstår och för de allra flesta är det bra om det finns visuellt stöd i form av bilder eller symboler. Helst ska en social berättelse vara skriven i jag-form och svara på frågorna vad, hur och varför. Den ska vara skriven utifrån det önskade beteendet och det ska inte stå vad man inte ska göra.

Ett visuellt schema över veckan, dagen eller lektionen kan hjälpa många elever. Schemat bör vara individuellt utformat utifrån vad den aktuella eleven har behov av. Exemplet visar ett schema som vi har gjort med hjälp av Widgit Online för en elev. I exemplet har vi byggt in flera funktioner, utöver att eleven ska kunna se vad som händer under dagen. För denna elev är det viktigt att kunna bocka av varje moment under dagen, efterhand som de är avklarade. Skalorna används för att eleven ska kunna utvärdera känslan efter momentet. Detta görs för att eleven har lätt för att fastna i det som inte varit så bra och tycka att hela dagen varit dålig om det varit något enstaka moment som inte gått så bra. Med hjälp av schemat kan man visa att det faktiskt varit många bra stunder under dagen. Skalorna skulle också kunna användas för att utvärdera andra saker, såsom hur arbetsron varit, hur tydligt läraren förklarat eller något annat.

Ibland är det enklaste gott nog, en kopia av det vanliga schemat där man med några olika färgpennor markerar hur varje lektion har varit, kan ge massor av kunskap. Syftet är att samla information från eleven och få ett underlag för analys.